Beroendevården präglas av ständig utveckling

Publicerad 20 april 2016
Text: Annika Wihlborg

Helen Darhed, läkarchef på Beroendekliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Helen Darhed, läkarchef på Beroendekliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Att arbeta som psykiatriker inom beroendevården kan både innebära att man ägnar sig åt akuta behandlingsinsatser på en slutenvårdsavdelning och ett teambaserat långsiktigt arbete mot ett alkohol- och drogfritt liv för patienten inom öppenvården.

– Beroendevården är ett spännande område ständigt utsatt för samhällsförändringar och präglat av ständig utveckling i form av nya rön, läkemedel och terapier. Man kan välja att arbeta på en öppenvårdsmottagning, där patientkontakterna ofta är långsiktiga och återkommande, eller på en slutenvårdsavdelning med inriktning på mer akuta behandlingsinsatser, säger Helen Darhed, specialistläkare i psykiatri, chefsöverläkare och läkarchef på Beroendekliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Helen Darhed blev färdig specialistläkare i psykiatri 2009 och har sedan dess arbetat inom allmänpsykiatrin i Kungälv och Göteborg. Sedan 2014 arbetar hon som läkarchef på Beroendekliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon valde att anta den nya rollen för att kunna utvecklas i sin ledarroll och för att hon var nyfiken på att arbeta inom beroendevården.

Intresse klar fördel
– Som läkare inom beroendevården får man användning av sin samlade kompetens eftersom drogerna har negativa effekter på såväl kropp som psyke. I Beroendeklinikens uppdrag ingår även psykiatrisk samsjuklighet som inte orsakats av droganvändandet. Varje patient har unika behov, vilket innebär att behandlingen behöver skräddarsys. Beroendevården kan dessutom erbjuda många olika karriärvägar. En del läkare kombinerar det kliniska arbetet med forskning, andra satsar på en chefskarriär eller väljer att vidareutbilda sig inom psykoterapi, säger Helen Darhed.
Inom beroendevården arbetar läkare i team tillsammans med bland annat sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och kuratorer. Externa kontakter spelar en mycket framträdande roll, framför allt med socialtjänsten men även med hemsjukvård och Försäkringskassan.
– För att trivas som läkare inom beroendevården är ett genuint intresse för människor med beroendeproblematik en klar fördel. Vi möter ofta patienter som kämpat länge med sitt missbruk och återfall är vanliga, det gäller därför att vara tålmodig och betrakta patienter med beroendeproblematik som patienter med kroniska sjukdomar men samtidigt se optimistiskt på deras möjligheter att förbättra sina liv och inge hopp. En viktig aspekt i arbetet är förmågan att bemöta och etablera en förtroendefull allians med patienten och att stärka patientens självförtroende, säger Helen Darhed.

Kan öka intresset
Helen Darhed har noterat att allt fler unga läkare intresserar sig för beroendevården och söker underläkarvikariat eller ST-tjänst på Beroendekliniken.
– För de flesta psykiatriker ingår dock inte särskilt mycket beroendelära i specialistutbildningen, vilket bidrar till att många allmänpsykiatriker känner sig osäkra inför att söka sig till beroendevården. Våren 2015 startade en ny subspecialiseringsutbildning för psykiatriker med inriktning på beroendemedicin. Subspecialiseringen förser psykiatriker med många av de verktyg som behövs för att arbeta i beroendevården. Det kan bidra till att fler läkare söker sig till den här typen av verksamhet, säger Helen Darhed.