fbpx

Den moderna sjukvården är mer humanistisk

Text: Paola Langdal

Magnus Lord, läkare, civilingenjör och civilekonom som utbildar ledare inom vården i verksamhetsutveckling. Foto: André de Loisted
Magnus Lord, läkare, civilingenjör och civilekonom som utbildar ledare inom vården i verksamhetsutveckling. Foto: André de Loisted
– Kontinuerlig verksamhetsutveckling leder till både bättre kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö, säger Magnus Lord, läkare, civilingenjör och civilekonom som de senaste 20 åren arbetat med att utbilda ledare inom vården i verksamhetsutveckling.

En modernisering av sjukvården är nödvändig för att kunna möta morgondagens ökade vårdbehov. Men där vissa sjukhus påbörjat arbetet står andra kvar och stampar med omorganisationer och nedskärningar.
– Fortsätter det så här kommer vi att se ett a- och ett b-lag, säger Magnus Lord och tillägger att de brister som finns i flödena inom vårdverksamheter idag inte är någons fel. Det är en kvarleva från bilindustrins produktionssystem från förra sekelskiftet där sjukvården anammat framför allt två fundament: siloindelningar och Taylorism.
– I det gamla systemet försöker man styra varje silo för sig, vilket gör att en patientutredning kan ta månader att genomföra, trots att innehållet bara är några timmar.

Få läkare känner sig delaktiga
Men det är inte bara siloindelningarna som är problemet utan det gamla synsättet att centralstyra verksamheten. Framtidens Karriär – Läkares undersökning visar att endast 25 procent av läkarna till stor del var involverade i verksamhetens styrning och utveckling på arbetsplatsen.
– Jag är förvånad att det var så pass många läkare ändå som svarade att de hade möjlighet att påverka, säger Magnus och tillägger:
– De moderna vårdverksamheterna har insett att medarbetarna har bäst kunskap om situationen och att det är de som ska styra och utveckla verksamheten. Chefernas viktigaste uppgift blir att lära ut hur man förbättrar verksamheten på ett vetenskapligt sätt och att stödja sina medarbetare.

USA har kommit långt
I USA pågår just nu ett moderniseringsarbete på många sjukhus. De tycks också förkasta den gamla industriella idén om fördelen med stordrift.
– Sjukhusen som kommit längst har arbetat med det här i 15 år och fungerar som role models. Inte sällan är det mindre, kommunalt ägda och icke vinstdrivande verksamheter som utvecklas i högt tempo, säger han.

Mod för att överge det gamla
Även här i Sverige har man påbörjat förnyelsearbetet på flera sjukhus, men har fortfarande långt kvar tills man fått en motsvarande svensk förebild. Det största hindret är att det tar tid innan man ser ekonomisk lönsamhet.
– Det krävs ett mentalt kliv för att överge den gamla metoden. Men det är min övertygelse att om man börjar låta medarbetarna gå från att vara utförare till att även vara utvecklare, så kommer man att nå avgörande vinster på sikt.
Magnus Lord tar ett exempel från en avdelning i Lund där man ställer ADHD-diagnoser och som drogs med långa köer, kvalitetsbrister och sjukskrivningar bland personalen.
– Resultatet var enastående. Efter förbättringsarbetet gick man från 4 månaders utredningstid till 3 veckor. Vårdpersonalen ökade också sin kapacitet med över 100 procent samtidigt som sjukfrånvaron minskade och patienterna blev nöjdare.

Humanistiska synsättet övertygar
I 20 år har Magnus Lord arbetat med att utbilda personal och chefer och skriver just nu på en bok på ämnet. På frågan vad som driver honom kommer svaret blixtsnabbt.
– Det är framför allt respekten för människan, en humanistisk inriktning som saknas i det gamla systemet som får mig att fortsätta. En modernisering skulle innebära stora vinster för både patienter och vårdpersonal, men även ekonomiskt.

Är du till stor del involverad i verksamhetens styrning och utveckling på din arbetsplats?
lord_graf
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare 23–26 september 2016.
Publicerad: 27 oktober, 2016