Distansvård kompletterar och effektiviserar vården

Text: Annika Wihlborg

Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Digital vård på distans är en förutsättning för att sjukvårdens resurser ska räcka till för framtidens vårdbehov. Primärvårdschefen Henrietta Arwin ser många fördelar. Till exempel kan smarta system memorera och lagra information om patienterna, vilket ökar kvaliteten i vården.

– Digital vård på distans resulterar ofta i korta, fokuserade och effektiva möten mellan läkare och patient. Patientuppföljningar på videolänk snarare än via telefon ger också en säkrare bedömning eftersom det då är möjligt för läkaren att tolka patientens ansiktsuttryck och mimik, säger Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen för vårdcentraler i Partille, Härryda Mölndal, södra och västra Göteborg.
Hon betonar vikten av att läkare involveras i utvecklingen och implementeringen av tjänster som möjliggör digital vård på distans, oavsett om det är en privat eller offentligt driven tjänst.
Henrietta Arwin vittnar även om att det har förekommit en viss frustration i den landstingsdrivna primärvården kring de privata nätläkartjänsternas arbetssätt.
– Det största vårdbehovet finns inte alltid hos den patient som skriker högst. I dagsläget fungerar de privata nätläkartjänsterna som en öppen marknad för patienter som vill få en snabb läkartid. Det saknas en systematisk triagering av de patienter som kontaktar nätläkartjänsterna, säger Henrietta Arwin.

Naturligt att många är skeptiska
Hon anser att läkarprofessionen bör ta ansvar för att prioritera de patienter som är i störst behov av vård. En triagering där patienten får fylla i ett antal frågor som utgör underlag för en första bedömning gör det exempelvis lättare att hänvisa patienter som inte nödvändigtvis behöver ha en läkarkontakt till exempelvis en fysioterapeut eller sjuksköterska.
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning ansåg 52 procent av läkarna att den digitala vården på distans är ett bra komplement till den fysiska sjukvården. 48 procent anser inte att den utgör ett bra komplement.
– Det är naturligt att somliga läkare är skeptiska till det paradigmskifte som den växande digitala vården innebär. Stora förändringar uppfattas ofta som ett hot tills man skaffat sig kunskap och satt sig in i hur det fungerar i praktiken. Jag är därför inte förvånad över att 48 procent av läkarna inte betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till fysisk sjukvård, säger Henrietta Arwin.

Publicerad: 18 april, 2018