E-hälsoutveckling – viktig drivkraft för framtidens hälso- och sjukvård

Text: Annika Wihlborg
Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin, och ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik (Foto: Richard Eriksson) och Thomas Molén, strateg inom vård på distans på Västerbotten läns landsting.
Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin, och ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik (Foto: Richard Eriksson) och Thomas Molén, strateg inom vård på distans på Västerbotten läns landsting.

46 procent av läkarna anser att e-hälsoutvecklingen och digitaliseringen är en mycket stor eller stor utmaning för hälso- och sjukvården. Enligt en undersökning som Framtidens Karriär – Läkare genomfört bland ett slumpmässigt urval av läkare i hela Sverige.

– E-hälsa är en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar och samtidigt en av de viktigaste utvecklingsmöjligheterna. Jag är faktiskt förvånad att inte fler läkare betraktar e-hälsoutvecklingen som en utmaning. Det råder stora regionala skillnader mellan landstingen i hur långt digitaliseringsutvecklingen kommit. I en del landsting arbetar sjukvårdspersonalen med föråldrade och ineffektiva system och med begränsat informationsutbyte, medan andra landsting har kommit längre i moderniseringsprocessen, säger Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin, och ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik.
Hon menar att det i dagsläget råder en diskrepans mellan läkares privata och yrkesmässiga digitala möjligheter. Privat kommunicerar läkare precis som alla andra digitalt med släkt och vänner, beställer flygbiljetter via nätet och deklarerar via sms. Yrkesmässigt är de däremot ofta hänvisade till papperslösningar och it-system som inte alls är lika intuitiva och moderna.

Krävs gemensam grundstruktur
– För läkare som arbetar i en omodern it-miljö till vardags kan steget till att implementera innovativa e-hälsoprojekt kännas långt. Därför är det extra viktigt att den e-hälsoutveckling som nu sker fortsätter och att hälso- och sjukvårdens personal involveras. Smarta tjänster som involverar patienten och samtidigt spar tid och resurser behövs definitivt i framtidens vård och omsorg, säger Emma Spak.
Ytterligare en anledning till att e-hälsoarbetet är strategiskt viktigt i hälso- och sjukvården är, enligt Emma Spak, att verksamheten till stor del baseras på utbyte och tolkning av information. Det innebär att många läkare tillbringar allt mer tid vid datorn.
– Staten bör ta ansvar för gemensamma regelverk så att det blir tydligt vad som gäller rent juridiskt. Staten bör också ansvara för standardisering, både teknisk och semantisk. Standardisering är en förutsättning för att den nuvarande e-hälsoutvecklingen runtom i landet inte ska bli för spretig, säger Emma Spak.
– Landstingen måste avsätta både tid och de resurser om vi ska kunna uppnå e-hälsovisionen att Sverige ska vara världsledande 2025. Det är viktigt att läkarna inte upplever e-hälsosatsningarna som en pålaga vid sidan av de ordinarie arbetsuppgifterna. Det är snarare ett nytt arbetssätt som effektiviserar och på ett naturligt sätt bör ingå i vardagen, Emma Spak.

Erbjuder vård på distans
– Vi arbetar sedan 20 år tillbaka konsekvent med vård på distans. Det är en nödvändighet i vårt län, inte minst med tanke på att många patienter i glesbygden har långt till närmaste sjukhus. Idag är ett femtiotal distansvårdstillämpningar införda i vårt län, säger Thomas Molén, strateg inom vård på distans på Västerbotten läns landsting.
I Västerbottens läns landsting genomförs bland annat läkarbesök på distans för hematologipatienter, en infektionskänslig patientgrupp som kräver täta läkarbesök. Vartannat läkarbesök för denna patientgrupp har numera ersatts med en videokonsultation i patientens hem med läkare från universitetssjukhuset i Umeå. Provtagningen genomförs på patientens närmast tillgängliga hälsocentral eller sjukstuga.
– Vi har även en reumatologisk distansvårdsmottagning där läkare från universitetssjukhuset i Umeå genomför läkarbesök på distans, vilket innebär att patienterna kan koppla upp sig till ett videokonferenssystem på något av länets mindre sjukhus. På plats på sjukhuset finns en sjuksköterska som genomfört inledande undersökningar av patienten innan videokonsultationen med läkaren inleds, säger Thomas Molén.

Spar tid och ger snabbare vård
Eftersom många distriktsläkartjänster i glesbygden är vakanta har Västerbottens läns landsting initierat ett pilotprojekt som innebär att de nyttjar den läkarkompetens som finns tillgänglig på andra håll i länet. På till exempel sjukstugan i Vilhelmina finns ett videokonferensrum dit patienter kan komma för att genomföra ett läkarbesök på distans. Bedömningen om patienten kan genomföra ett läkarbesök på distans eller istället är i behov av ett fysiskt läkarmöte görs på plats på sjukstugan.
– Även våra distriktsläkare som har jourtjänst använder videokonferensteknik. Jouren omfattar ofta fyra sjukstugor som täcker in ett geografiskt område på mellan tolv och femton mil. Med hjälp av videolösningar kan patienterna snabbt få träffa en läkare, utan att läkaren nödvändigtvis behöver färdas långa sträckor, säger Thomas Molén.

Hur stor utmaning anser du att e-hälsoutvecklingen/digitaliseringen är för hälso- och sjukvården?
Ehalsa_graf
Publicerad: 20 april, 2016