E-hälsoutvecklingen behöver accelerera framöver

Publicerad 27 oktober 2016
Text: Annika Wihlborg

Peter Graf, öron-näsa- halsspecialist och vd för vårdbolaget Tiohundra och Jean-Luc af Geijerstam, läkare och enhetschef på E-hälsomyndigheten (Foto: Magnus Glans/Svartpunkt).
Peter Graf, öron-näsa- halsspecialist och vd för vårdbolaget Tiohundra och Jean-Luc af Geijerstam, läkare och enhetschef på E-hälsomyndigheten (Foto: Magnus Glans/Svartpunkt).
En faktor som driver på e-hälsoutvecklingen är att patienter kräver en ökad delaktighet i vården. Andra drivkrafter är kvalitetsvinster, effektivitetsvinster och ett stärkt partnerskap med patienterna.

För att hälso- och sjukvården ska kunna svara upp till framtidens utmaningar och leverera den vård patienterna efterfrågar krävs att sjukvårdssektorn digitaliseras i samma takt som samhället i övrigt, säger Peter Graf, öron-näsa-halsspecialist och vd för vårdbolaget Tiohundra.

Förändra attityd
– Den i särklass största utmaningen är att implementera nya arbetssätt och att förändra läkares och övrig vårdpersonals attityd till e-hälsosatsningar. Sjukvården baseras i dagsläget i stor utsträckning på fysiska läkarbesök, men med hjälp av videolänkar kan läkarbesöken delvis ersättas av konsultation på distans. Det effektiviserar sjukvården och spar tid och resurser för såväl patient som läkare. Ett sådant arbetssätt möjliggör även mer distansarbete för läkare, vilket är en viktig konkurrensfördel för arbetsgivare, säger Peter Graf.
En avgörande framgångsfaktor för långsiktigt hållbara e-hälsolösningar är, enligt Peter Graf, att de utvecklas enligt en specifik teknisk standard som möjliggör kommunikation och informationsöverföring mellan samtliga system i olika delar av vården. Först då kan e-hälsolösningarnas fulla potential nyttjas.

Värdet av ökad digitalisering
– Ett viktigt första steg mot en lyckad e-hälsosatsning är att utbilda hela personalen i nyttan lyckad en ökad digitalisering av vården. Då får man personalen på sin sida när man fortsätter införa olika e-hälsosatsningar. Så snart medarbetarna märker hur satsningarna förenklar deras vardag så ökar motivationen att bidra till att den här typen av initiativ blir framgångsrika, säger Peter Graf.

Frigöra mer tid
– E-hälsolösningarnas främsta potential är möjligheten att frigöra mer tid för läkarna till patientnära arbete. Samtidigt finns tekniska, semantiska, organisatoriska och juridiska barriärer. SKL och regeringen har därför beslutat sig för att fokusera på lagar och regler, utformning av standarder och enhetliga begrepp. E-hälsomyndigheten arbetar bland annat med att skapa förutsättningar för en nationell läkemedelslista. Fokusområdena utgör en stabil grund för framtidens e-hälsolösningar, säger Jean-Luc af Geijerstam, läkare och enhetschef på E-hälsomyndigheten.
Några exempel på lyckade e-hälsosatsningar som Jean-Luc af Geijerstam nämner är journaler som är tillgängliga för patienter via nätet i Uppsala läns landsting och Region Kronobergs satsning på e-hälsolösningar för sin ambulanspersonal.

Lösa verksamhetens behov
Hans råd till vårdgivare som utvecklar e-hälsotjänster är att utgå från hur tjänsterna kan lösa verksamhetens behov och att utveckla tjänsterna i team, där såväl it-medarbetare som vårdpersonal ingår.
– Man behöver inte nödvändigtvis uppfinna hjulet varje gång, inspireras istället av de framgångsrika e-hälsosatsningar som redan implementerats runtom i landet, säger Jean-Luc af Geijerstam.