Läkares kompetensutveckling i fokus
– Läkaryrket inbegriper en lärprocess som löper hela yrkeslivet igenom. Vad som är problematiskt är att den längsta delen i vår yrkeskarriär inte är reglerad. Det är därför angeläget att säkerställa att alla läkare inhämtar rätt kompetens för nuvarande och kommande verksamhet, säger Ola Björgell, regionöverläkare i Region Skåne, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet, SLS, och ordförande i programkommittén.
Färre fortbildningsdagar
I en undersökning som Framtidens Karriär – Läkare nyligen genomförde uppgav 55 procent av läkarna att de inte får medicinsk fortbildning i den omfattning de behöver.
Alarmerande tycker Ola Björgell, som menar att frågan om fortbildning måste högre upp på dagordningen.
– Jag brukar referera till en kollega och mentor som ofta påpekade att hälften av det vi lär ut är fel, men vi vet inte vilken halva. Som läkare måste vi vara absolut bäst, alltid fulladdade med färsk evidensbaserad kunskap. Att luta sig mot gammal kunskap är omöjligt i ett samhälle där kraven på snabba utskrivningar ökar och patienterna är mer pålästa, fortsätter han.
Inte bara medicinsk kunskap
Enligt SLS bör läkares utbildning ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildningen, över specialiseringstjänstgöringen till den yrkeslivslånga fortbildningen. Fortbildningen bör också utgå från CPD (continuous professional development) som innefattar alla delar av den professionella kompetensen och inte bara kunskap som CME (continuous medical education).
– Som specialistläkare behöver vi ständigt påfyllning med ny evidensbaserad kunskap. Men läkarens uppgift är inte bara medicinsk. Hur vi bemöter patienter är minst lika viktigt, och något som det borde beredas mer plats för i fortbildningen för att uppnå en mer jämlik vård, fortsätter han.
Delat ansvar
Fler röster höjs nu för ett större politiskt och fackligt ansvar i frågan. I Storbritannien har man bland annat myndighetsreglering av fortbildning för läkare med poängsystem. Huruvida det blir aktuellt i Sverige återstår att se.
– Fortbildning är den enskilda läkarens och arbetsgivarens delade ansvar där den senare måste se till att det finns resurser för att genomföras, säger han och berättar om SLS förslag där varje läkare får en individuell fortbildningsplan som bygger på identifierat behov av kompetensutveckling och som sedan utvärderas externt.
– Blir det riktigt bra kan man ha öppna jämförelser mellan verksamheter som morot.
Fortbildningsfrågan diskuteras
Vid kongressen Framtidens Specialistläkare (FSL) i höst 4–7 september på Malmö Arena kommer frågan att diskuteras vidare i flera sessioner, samt i ett antal fortbildande programpunkter. Med drivkraft från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) är toppforskaren Janet Grant, professor i medicinsk pedagogik från Storbritannien, inbjuden för att diskutera för- och nackdelar med myndighetsreglering av fortbildning för läkare tillsammans med Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, SKL samt Socialdepartementet. Det finns också en hel session om det yrkeslivslånga lärandet, med dess möjligheter och ansvar, som leds av professor Stefan Lindgren.
– I år gör vi en kraftsamling och laddar för att sätta kompetensutveckling för läkare i fokus. Tillsammans kan vi skapa en bra lärmiljö där utbildning och fortbildning är en självklarhet och en viktig del i varje läkares och verksamhets årliga produktion, avslutar Ola Björgell.
