fbpx

Långsiktigt förbättringsarbete gav bättre strokevård

Text: Anette Bodinger

Zoltán Fekete, specialistläkare i neurologi och processledare för strokesjukvården. Foto: Miriam Carlsson/ Fotomedia SÄS Borås
Zoltán Fekete, specialistläkare i neurologi och processledare för strokesjukvården. Foto: Miriam Carlsson/ Fotomedia SÄS Borås
Ett långsiktigt förbättringsarbete inom strokevården vid Södra Älvsborgs sjukhus har gett goda resultat. Bakom framgångarna finns en sjukhusövergripande process, ett bra ledarskap och ett tvärprofessionellt team vars engagemang sträcker sig långt över klinikgränserna.

Södra Älvsborgs sjukhus arbetar sedan flera år mot att bli processorienterat genom att organisera verksamheten efter diagnoser som är stora och viktiga för sjukvården. Zoltán Fekete, specialistläkare i neurologi, är processledare för strokesjukvården.
– Det innebär att jag har ansvar för medicinsk kvalitet och patientflöden över klinikgränserna. Processorganisationen gör att man kan arbeta med en enskild fråga, som förbättringsarbete, på ett helt annat sätt än i en uttalad linjeorganisation.
Patientens bästa står i fokus och min uppgift är företräda patienternas medicinska intressen som är överordnade de vardagliga problem som en viss klinik kan ha.
I Zoltán Feketes uppdrag ingår bland annat att hålla sig à jour med den medicinska utvecklingen, skapa rutiner för vård och omhändertagande och se till att de implementeras i verksamheten.

Ta bort icke värdeskapande åtgärder
– Under resan gång har jag lärt mig att det inte räcker med information för att få resultat, ibland måste man ändra en hel kultur, och det är inte så lätt. Den mest framgångsrika strategin har varit att skapa arbetssätt som gör att medarbetarna har lätt att göra rätt. Vi har i en del fall gjort flödeskartläggningar där vi försökt eliminera allt som inte är värdeskapande för patienten. Att ha kontroll på flödena och veta vad man som medarbetare ska göra för att välja rätt insats har varit en av framgångsfaktorerna i vårt arbete.
Han betonar att resultatet av ett förbättringsarbete inte kommer på en natt.
– Vi började med att kartlägga alla flöden och skapa en rutin som fungerar, vilket tog några år. I nästa steg tog vi bort icke värdeskapande åtgärder i flödena. Nu har vi kommit så långt att vi arbetar med daglig styrning och kan fånga upp enstaka variabler som inte fungerar.

Stor skillnad
För patienterna har förbättringsarbetet inom strokevården inneburit en stor skillnad.
– Vi har i princip två fokus, säger Zoltán Fekete. Det ena är att begränsa skadorna på hjärnan eller, i bästa fall, undvika dem helt. Det andra är att erbjuda akuta och långsiktiga rehabiliteringsinsatser för att försöka återställa så mycket som möjligt av patientens tidigare funktioner och att bidra till en så bra framtida livskvalitet som möjligt vid hjärnskada.
Resultaten talar för sig själva.
– Vi ser att långt över 80 procent av våra strokepatienter som var oberoende före sin stroke åter är oberoende efter tre månader. Vi ser även att antalet strokefall minskar. Jämfört med hur det var för sex år sedan då mitt uppdrag startade är det 100 färre strokefall per år i Borås. Det är en hög siffra.

Lars Rex, chefsläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus. Foto: Anders Engström/ Fotomedia SÄS Borås
Lars Rex, chefsläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus. Foto: Anders Engström/ Fotomedia SÄS Borås

Krävs bra ledarskap
Lars Rex, chefsläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus, berättar att liknande processorienterade förbättringsarbeten pågår för 13 andra utvalda diagnoser.
– Det övergripande syftet är förstås att förbättra vården för patienterna. Men för att klara det måste vi också jobba på att förbättra vårt arbetssätt runt själva processen. Därför har vi ett eget förbättringshjul som vi fortsätter att skruva på hela tiden.
Ett exempel på förbättringsåtgärd som införts under senare år är patientmedverkan i processteamen.
– Det är viktigt att förbättra själva processen och inte enbart vården. En annan förutsättning för att lyckas är gott ledarskap. Det räcker inte med att vara en bra kliniker, en processledare måste även ha en vilja och förmåga att leda ett team framåt. Den medicinska kompetensen är aldrig något problem, den har läkarna med sig från utbildning och yrkeserfarenhet. Men för att vara en bra ledare krävs ytterligare egenskaper och engagemang, fastslår Lars Rex.

Framgångsfaktorer för ett lyckat förbättringsarbete:
• Sjukhusövergripande process som sträcker sig över klinikgränser
• Mandat från ledningen
• Bra ledarskap
• Engagemang
• Patientmedverkan
• Tvärprofessionellt projektteam
Publicerad: 27 oktober, 2016