Många läkare anser att akutsjukvården fungerar dåligt

Text: Annika Wihlborg

Katrin Hruska, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård – Swesem och Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG (Foto: Rickard Eriksson)
Katrin Hruska, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård – Swesem och Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG (Foto: Rickard Eriksson).
6 av 10 läkare anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt. Akutsjukvården är i hög grad beroende av hur övriga delar av vården fungerar. Dess organisering behöver därför förändras.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, men man behöver göra en djupare analys av exakt vad i akutsjukvården som läkarna anser fungerar dåligt. Resultaten i akutsjukvården är ju goda, men många läkare verkar anse att alltför många patienter söker sig till akutmottagningarna samt att väntetiderna ofta är långa, säger Katrin Hruska, akutläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt medicinskt ledningsansvarig på AISAB, Stockholms landstingsägda ambulansföretag.
Hon anser att det överlag behövs en högre kompetens på akutmottagningarna, bland både läkare och sjuksköterskor, och att akutmottagningarna bör organiseras utifrån ett akutperspektiv.
– Akutmottagningar är traditionellt uppdelade utifrån olika medicinska specialiteter, men de bör istället organiseras utifrån hur akuta patienternas tillstånd är, så att vi kan skapa effektiva flöden. Vi befinner oss mitt i en omorganisering av akutmottagningarna, vilket förstås är positivt. Akutmottagningarna är ett viktigt nav på sjukhusen som i hög grad är beroende av en välfungerande verksamhet på övriga specialistavdelningar och i andra delar av vården, säger Katrin Hruska.
Hon hänvisar till internationell forskning, som visar att en välfungerande primärvård samt ett fungerande utflöde av patienter som är färdigbehandlade på akutmottagningen är avgörande för att akutsjukvården ska fungera bra.

Vårdplatsbrist är huvudproblemet
– Undersökningsresultatet var inte oväntat. Akutsjukvårdens största problem är bristen på vårdplatser på rätt vårdnivå och med adekvat bemanning. När vårdplatserna är för få tvingas akutsjukvården till svåra prioriteringar där man måste skriva ut patienter som är för sjuka för utskrivning, flytta om patienter flera gånger, utföra akuta undersökningar som skulle kunnat vänta. Många patienter som är bedömda för inläggning får ingen plats utan blir kvar på akuten, som inte alls har kompetens eller resurser för att fungera som en vårdavdelning, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna samt ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG.
– Fler mindre sjukhus behövs och akutmottagningar med primärvårdskompetens behövs, så inte alla patienter samlas på de stora enheterna. Akutsjukvården behöver vända utvecklingen genom att stärka den medicinska kompetensen, stärka lokalt ledarskap och få fler medarbetare att vilja stanna kvar, säger Karin Båtelson.

Vad anser du om situationen inom akutsjukvården i Sverige? Den fungerar...
akut2_graf
Katrin Hruskas tre viktigaste åtgärder för en välfungerande akutsjukvård:
• Akutmottagningarna måste få ett renodlat uppdrag att ta hand om akuta tillstånd. Uppdraget måste begränsas till att ta hand om potentiellt allvarliga tillstånd där bedömning och behandling inte kan vänta. Det innebär att det måste gå att få mottagningstider både inom primärvården och specialistvården för uppföljning och snabb utredning.
• Fler akutläkare och specialistsjuksköterskor som är långvariga på akuten och bidrar till att utveckla verksamheten. Akutläkare och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård som kan ta hand om alla typer av patienter som söker sig till en akutmottagning bidrar bland annat till att minska väntetiderna.
• Ökad samverkan mellan akutsjukvården och övriga delar av vårdsystemet. För att kunna frigöra plats för de patienter som behöver akutsjukvården allra mest är det viktigt att patienter som är färdigbehandlade på akuten direkt kan slussas vidare till andra avdelningar. I synnerhet på universitetssjukhusens akutmottagningar är det ett problem att många patienter stannar kvar på akuten för länge på grund av platsbrist på andra avdelningar.
Karin Båtelsons tre viktigaste åtgärder för en välfungerande akutsjukvård:
• Hög medicinsk kompetens och ett starkt lokalt ledarskap på akutmottagningarna. Det bidrar till att patienterna prioriteras på ett medicinskt korrekt sätt och att personalen får stöd i sina beslut när resurserna är begränsade.
• Rätt dimensionering av antalet vårdplatser inne på sjukhus för både akutpatienter och planerad vård. De flesta landsting saknar en dimensionering av vårdplatser som baseras på befolkningsantalet, de baseras snarare på hur budgeten ser ut. För att kunna tillgodose behovet av akutsjukvårdsplatser i framtiden krävs en mer strategisk planering med hänsyn till växande befolkningsunderlag och ett ökat antal äldre patienter. Även platser inom kommunen måste ses över.
• En nationell primärvårdsreform. En ökad kontinuitet och läkarmedverkan i primärvården, där patienter erbjuds ökad delaktighet och en fast läkarkontakt innebär att färre behöver uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvården är beroende av en fungerande primärvård.
Publicerad: 24 april, 2017