fbpx

Patienterna finns bland
60 000 löpare

Text: Anna-Karin Andersson
Foto: Marathonfoto
Foto: Marathonfoto

Sedan trettio år är Claes Mangelus ansvarig tävlingsläkare under Göterborgsvarvet. Själv gillar han att röra på sig men skulle aldrig ge sig ut och springa utan boll.

Till vardags jobbar Claes Mangelus som narkosläkare på Mölndals sjukhus. Sedan ungefär trettio år är han även ansvarig tävlingsläkare under Göteborgsvarvet, väldens största halvmara med över 60 000 löpare. Själv är han idrottsintresserad och ägnar sig gärna åt basket, tennis och golf. Trots de många råden han årligen ger löparna inför Göteborgsvarvet är han dock ingen man stöter på i joggingspåret.
– Jag skulle aldrig ge mig ut och bara springa. Det ger mig ingen endorfinkick, det är bara jobbigt. Jag måste ha en boll framför mig för att det ska bli kul.

Claes Mangelus, ansvarig tävlingsläkare under Göterborgsvarvet. Foto: Joakim Eriksson / Agena Foto
Claes Mangelus, ansvarig tävlingsläkare under Göterborgsvarvet. Foto: Joakim Eriksson / Agena Foto

Många behöver vård
Som ansvarig tävlingsläkare är han den som organiserar de runt 100 läkare och sjuksköterskor som jobbar under loppet. Mest handlar det om omplåstringar vid skavsår och ta hand om motionärer som stukat fötterna men också att agera snabbt vid allvarliga händelser som löparkollapser.
– Göterborgsvarvet är mer av ett motionslopp än tävling för eliten. Det gör att fler orutinerade och otränade är med än i till exempel ett maraton. Det gör att Göteborgsvarvet är mer skadedrabbat. Ju mer vältränad du är desto mindre skaderisker.

Påverkades av löpare som dog
För det mesta går det bra även för löparna som tuppar av men i fjol avled en löpare alldeles vid målgången. Händelsen har påverkat Claes Mangelus och de andra i sjukvårdsteamet och arrangörerna bakom loppet.
– Det är förfärligt. En tragisk händelse som skapat olustkänslor som varat länge. Det här ska vara en folkfest. Olyckan förtog en stor del av glädjen.
Den unga mannen dog av hjärtstopp men obduktionen har inte kunnat ge svar på de bakomliggande orsakerna. Sjukvårdspersonalen vid Göteborgsvarvet var framme direkt för att göra återupplivningsförsök men utan framgång. Det finns därför inget som skulle kunna ha gjorts annorlunda kring den medicinska säkerheten för att slippa den fruktansvärda utgången i just det här fallet.
Säkerheten har förstärkts och förbättras med tiden. Nytt för i år, när Göteborgsvarvet går av stapeln den 23 maj, är att det kommer att finnas defibrillatorer på alla vårdstationer längs banan och att man kommer att använda sig av tennisdomarstolar på ett flertal platser för att få bättre uppsikt över löparna och tidigt upptäcka när någon kollapsar i myllret av folk.

Har en hälsofrämjande effekt
Trots att Claes Mangelus inte själv uppskattar att jogga så ser han positivt på Göteborgsvarvet som han anser har en positiv inverkan på folks intresse för att röra på sig.
– Det är en morot för att träna. Alla kan vara med efter sin förmåga. Vi hade en 80-årig dam som gick runt för något år sedan. Om du bara klarar dig förbi de uppsatta maxtiderna kan du själv bestämma tempot.

Tävlingsläkarens 7 tips inför Göteborgsvarvet:
1. Fyll i uppgifter på din nummerlapp
Först och främst: Glöm inte att skriva på din nummerlapp. Vi är tacksamma om du fyller i uppgifter såsom namn, eventuella sjukdomar, mediciner etcetera på baksidan. Detta kan på ett avgörande sätt hjälpa oss om du skulle behöva medicinsk hjälp under GöteborgsVarvet.

2. Drick lagom
För att klara Göteborgsvarvet måste man dricka regelbundet under loppet, även om inte behöver göra det under kortare träningsrundor. Om man dricker för lite under ett långlopp, framför allt om det är varmare än normalt (>23 grader), löper man risk att bli uttorkad. I lindrigare fall minskar det prestationsförmågan men i allvarligare fall kan det medföra överhettning med chocksymtom.
Om man dricker för mycket (mer än 2 -3 muggar per vätskekontroll om det inte är extra varmt) i förhållande till vad man svettas kan det också leda till livshotande sjukdom genom att kroppsvätskorna späds ut och man får för låga saltvärden. Risken för detta ökar också om man har en sluttid på över 3-4 timmar.

3. Välj rätt dryck
Är du van att dricka vanligt vatten och det fungerar för dig så räcker det utmärkt under en vanlig vårdag under Göteborgsvarvet. Sportdryckerna som erbjuds innehåller socker, som ger extra energi, och salt. Det är visat att man tillgodogör sig vätskan snabbare och bättre med denna blandning. Att dricka sportdryck är bra om det är varmt ute och man har en längre sluttid än 2,5 timmar då man på så vis även kan ersätta den större saltförlusten.

4. Träna på att dricka
Träna också på att dricka för dig ”rätt” mängd vätska när du löptränar. Väg dig gärna före och efter träningen. Du skall då gå ner lite (<1/2 – 1 kg) efter träningen, det viktiga är att du ej går upp, då har du druckit för mycket. Lär dig också känna efter om du är törstig och drick då.
Testa om vatten eller sportdryck är bäst för dig. Ät gärna salta snacks såsom salta pinnar eller pretzels (ej saltlakrits), under träningspass, det ger ett viktigt salttillskott. Man kan också titta på urinen för att avgöra om man dricker tillräckligt, om den är klar till ljusgul är man väl vätskad, är den däremot mörk och i mindre mängd är man uttorkad.

5. Ät och drick smart innan loppet
Se till att du är välvätskad inför GöteborgsVarvet, undvik alkohol dagarna innan vilket leder till uttorkning. Infektioner, till exempel vanlig förkylning, kan också ge vätskebalansstörning. Har du en infektion i kroppen bör du inte springa ett långlopp. Ta inte så kallade NSAID-preparat, till exempel Voltaren, Ibrufen, Ipren, Celebra, Naprosyn, etcetera under GöteborgsVarvsdygnet då dessa preparat också kan störa kroppens vätskebalans. Vanliga Alvedon, Panodil etcetera är dock ofarliga i sammanhanget.
Ät gärna saltig mat dagen före loppet så att du har välfyllda saltdepåer. Ett bra tips är att äta något salt, som till exempel salta pinnar, samt att dricka 1-2 muggar vatten eller sportdryck ett par timmar innan loppet. Fram till start kan du sedan dricka ytterligare 1-2 muggar vatten, drick mer om det är varmt ute. När du tömmer blåsan inför loppet, kolla urinen enligt ovan, om den är mörk drick mer!
Under loppet gäller ”A cup a mile (1,6 km) makes you smile”! Drick lagom och följ din törst, det brukar vara lagom att dricka en mugg vatten eller sportdryck var 15-20 minut, det är framför allt viktigt om det är varmt (>23grader). Ta gärna med salta snacks enligt ovan eller några små portionspaket salt. Tag dessa vid sista fjärdedelen av loppet, framför allt om det är varmt eller om du känner att du svettats mycket.

6. Bryt loppet om det känns fel
Om du känner dig dålig eller får andra symtom, till exempel upphörd svettning med kall hud, tung andning, illamående, kräkningar eller obehagskänslor/smärtor i bröstet så bryt omedelbart! Om du får bröstsmärtor kontakta omedelbart sjukvården.

7. Målgång – fortsätt röra på dig
När du gått i mål fortsätt småjogga eller åtminstone gå. Om man plötsligt stannar får man en blodansamling i benen (då muskelpumpen upphört) och kan svimma.
Försök inte att dricka ikapp, men är du törstig så drick och då gärna sportdryck som innehåller salt. Om du dricker vanligt vatten så försök få i dig salt genom exempelvis salta snacks som nämnts ovan och njut av en välförtjänt banan.

Publicerad: 27 april, 2015