Psykiatri – Komplex specialitet i snabb förändring

Publicerad 27 oktober 2016
Text: Cristina Leifland

Anders Berntsson, chef för PRIMA Vuxenpsykiatri.
Anders Berntsson, chef för PRIMA Vuxenpsykiatri.
Att förstå människans hjärna och hennes tankar och beteenden är grunden för psykiatrin.
– Det är komplext och fascinerande. Jag kan inte tänka mig en mer spännande specialitet, säger Anders Berntsson, chef för PRIMA Vuxenpsykiatri.

Anders Berntsson visste redan som liten att han ville bli läkare. När han under gymnasiet extrajobbade på mentalsjukhuset Mellringe i Örebro, med mycket svårt sjuka psykotiska patienter, förstod han att det var psykiater han ville bli. Det är ett val han aldrig har ångrat.
– Den mänskliga hjärnan är till stor del fortfarande en gåta, men vi lägger nya pusselbitar hela tiden. Vi har förflyttat oss från en psykiatri som tidigare var ganska influerad av ovetenskapligt tyckande till en mycket mer biologisk och forskningsbaserad medicinsk specialitet. För patienterna betyder det enormt mycket att vi nu har tillgång till en modern arsenal av effektiva, evidensbaserade behandlingsmetoder, säger han och tillägger:
– Diagnosticering av psykiska sjukdomar var i psykiatrins barndom något av en gissningslek. Idag har bland annat genforskning och avancerad röntgenteknik gett oss ovärderlig kunskap om hjärnan och nervsystemet och vi kan påvisa patologiska förändringar mycket tidigare och mer exakt. Jag är övertygad om att vi i framtiden kommer att ha en rad nya vetenskapliga instrument för att ställa diagnos.

Holistisk syn
Samtidigt menar han att det är viktigt att inte fastna i ett alltför biologiskt synsätt inom psykiatrin. Det är en specialitet som omfattar existentiella och filosofiska frågor och det gäller att ha en holistisk människosyn så att inte patienten reduceras till sina symptom.
– Vi ser även inom traditionella medicinska specialiteter att helhetstänkande blir allt viktigare. Det är viktigt att se hela människan samtidigt som man bibehåller förankringen i ett medicinskt och evidensbaserat förhållningssätt.
Han vänder sig emellertid mot det som han ser som en tendens idag att ibland psykiatrisera normaltillstånd.
– Det är inte en psykiatrisk sjukdom att känna sorg eller uppleva livskriser. Vi inom psykiatrin måste vara försiktiga med att klistra diagnoser på allt, säger han.

Intresse ökar kraftigt
En stor fördel med att arbeta inom psykiatrin är att man får följa sina patienter under lång tid, ofta under många år, menar Anders Berntsson. Man lär känna patienterna och får inblick i såväl somatiska som psykosociala faktorer som påverkar deras hälsa.
Idag är det alltfler unga läkare som intresserar sig för psykiatri och Anders Berntsson berättar att man på PRIMA får betydligt fler ansökningar om såväl ST som reguljära läkartjänster än vad det finns möjlighet att ta emot. Han tror att det ökande intresset har flera orsaker, bland annat de landvinningar som gjorts inom psykiatrisk forskning och en ökande insikt om att kropp och psyke hänger ihop. Den viktigaste egenskapen för att bli en bra psykiater är ett genuint människointresse, menar han.
– Man måste vilja lyssna även på svåra berättelser. Det gäller att kunna se saker ur patientens perspektiv, att vara fri i tanken och inte döma.