Tak för ST-läkare är otidsenligt

Publicerad 18 april 2018
Text: Annika Wihlborg

Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Rickard Eriksson
Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Rickard Eriksson
Trots bristen på specialistläkare i bland annat psykiatri och allmänmedicin tillämpar många landsting ett tak för hur många ST-läkare de ska utbilda inom specialistområdena primärvård och psykiatri. Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund, betraktar tak för antal tjänster som otidsenligt och anser att staten bör ansvara för kartläggningen av specialistläkarbehovet.

– Brist på specialistläkare inom vissa specialiteter gör att hela sjukvården haltar. Brist på specialistläkare i psykiatri i öppenvården påverkar även slutenvården och tvärtom. Obalans mellan tillgång och efterfrågan på specialistläkare resulterar dessutom i en ojämlik vård, inte minst eftersom tillgången på specialister varierar mycket mellan olika landsting, säger Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund.
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning anser sju av tio läkare att landstingens ST-tak för primärvård och psykiatri bör avskaffas. Heidi Stensmyren är inte förvånad över undersökningsresultatet. Hon anser att staten snarare än landstingen bör ta ett större ansvar för försörjningen av ST-läkare inom respektive specialistområde.

Gör nationella prognoser
– Landstingen har inte kunnat tillgodose landets och befolkningens behov av psykiatrer och allmänläkare. Därför är det rimligt att staten tar ansvar och säkerställer att nuvarande tillgång och framtida behov kartläggs och genomför insatser så att tillräckligt många utbildas. Många landsting saknar ett långsiktigt perspektiv i sin planering, utan att ha i åtanke att det tar minst fem år att utbilda en specialistläkare. För att säkra kompetensförsörjningen krävs långsiktig och strategisk kartläggning och planering, säger Heidi Stensmyren.
Hon anser att staten bör ta sitt ansvar i den här frågan snarare än att gömma sig bakom landstingens självbestämmanderätt. Flera landsting har stora svårigheter med att leva upp till sina åtaganden och därmed med att säkra att befolkningen får tillgång till vård. Staten kan till skillnad från landstingen göra nationella prognoser och har även mandat och legitimitet att tillämpa ett nationellt perspektiv på frågan.
– Landstingen har väldigt olika förutsättningar, där somliga landsting behöver mer stöd än andra med kompetensförsörjningen och utbildningen av specialistläkare, säger Heidi Stensmyren.

Bör landstingens st-tak för primärvård och psykiatri avskaffas?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige den 16–21 mars 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.