”Vi har sett många goda exempel”

Text: Mats Fahlgren

Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Sören Andersson / Regeringskansliet
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Sören Andersson / Regeringskansliet
– Om primärvården ska få den starka roll som vi vill, en första linjens sjukvård, måste den få resurser för att klara uppdraget.
Det försäkrar regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh när hon får höra att främsta rådet till henne i Framtidens Karriär – Läkares enkät var: ”Högre bemanning!”

I Anna Nergårdhs utredningsuppdrag – Samordnad utveckling för god och nära vård – talas om överföring av resurser, så att sjukvården ska bli mindre sjukhustung. Men det betyder inte att pengar och personal ska flyttas från dagens sjukhus till dagens vårdcentraler.
– Det handlar om större förändringar än så; nya sätt att arbeta, nya tekniska lösningar, hela strukturen för vården. Men jag delar absolut uppfattningen att de förslag vi lägger ska vara adekvat resurssatta, säger Anna Nergårdh.
Många läkare i enkäten önskade ett listningstak på 1 500 patienter för en heltidsarbetande läkare i primärvården.
– Den typen av lösningar tittar vi på, men det vore att föregå utredningens förslag att uttala mig om det nu, kommenterar Anna Nergårdh.

Kontinuiteten måste bli bättre
En fast läkarkontakt lyftes av många av de 600 läkare som besvarat enkäten, inte minst för patientens känsla av trygghet.
– Ja, jag är den första att hålla med om att kontinuiteten i sjukvården måste bli bättre, och den måste finnas i första linjens vård. Men exakt hur det ska utformas kan jag inte säga idag, det är precis såna dialoger vi för just nu med alla inblandade.
– De förslag vi lägger ska vara praktiskt genomförbara och hållbara ur alla perspektiv.
I juni presenterade Anna Nergårdh sitt första delbetänkande ”God och nära vård – en gemensam färdplan och målbild”. Här föreslås bland annat en behovsstyrd vårdgaranti med rätt till medicinsk bedömning inom tre dagar av den profession som är bäst lämpad utifrån patientens behov, alltså inte nödvändigtvis en läkare utan kanske en fysioterapeut. I betänkandet konstateras att så arbetar många redan idag, men det nya är att övriga legitimerade yrkesgrupper också innefattas i vårdgarantin.
Och det behöver inte vara ett fysiskt besök, utan lika gärna ett digitalt besök, om det är vad patienten önskar och vården bedömer som möjligt.

Har sett goda exempel
I september fick hon två tilläggsuppdrag: att utreda om uppdelningen i öppen vård och sluten vård ska vara kvar och att utreda hur primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård och omsorg kan samverka på bästa sätt.
Nu reser utredningen runt i landet, träffar landsting, kommuner och anställda, där man särskilt prioriterar ”vårdens kommande medarbetare”.
– Vi har sett många goda exempel i hela landet, från hälsocentralen i Övertorneå i norr till äldremottagningen i Knislinge i söder, där man på ett väldigt fint sätt och i god samverkan med kommunen tar hand om de äldsta med många sjukdomar, säger Anna Nergårdh.
I juni 2018 kommer delbetänkande två och i mars 2019 ska utredningen vara klar.

Publicerad: 01 november, 2017