En viss mängd fortbildning årligen
Det är som förväntat när landstingen står för kostnaden och det saknas formella krav på fortbildning.
– Det är självklart viktigt att läkare får den fortbildning de anser sig behöva. Det bästa vore ett system likt det man har i många andra länder där man för fortsatt specialistbehörighet har ett krav på sig att genomföra en viss mängd fortbildning årligen. Då skulle det inte vara möjligt för arbetsgivaren att ducka för behovet, säger Johan Isaksson.
Utbyten med kollegor
För ST-läkare tror Johan Isaksson på fortbildning som är en blandning mellan formella, granskade kurser och strukturerad klinisk handledning. I senare skeden av ST och som färdig specialist anser han den största nyttan är utbyten med kollegor, till exempel att tjänstgöra på motsvarande enhet i grannlänet, för att få nya perspektiv. Det kombinerat med regionella, nationella och internationella möten.
Täcker hela spektrumet
– I Region Gävleborg har vi ett internt utbildningsprogram för våra ST-läkare för de administrativa delmålen i ST-utbildningen. Vi har också, tack vare gott stöd från arbetsgivaren, fått möjlighet att skicka ST-läkare i internmedicin på ett kurspaket som täcker hela det internmedicinska spektrumet samt närliggande basspecialiteter. För detta samarbetar vi med Avdelningen för uppdragsutbildning vid Uppsala universitet, säger Johan Isaksson.
– För färdiga specialister är fortbildning i praktiken var och ens eget ansvar. Det finns en del interna utbildningstillfällen liksom regiongemensamma bakjoursskolor utöver nationella och internationella konferenser. För vår egen del upplever jag att våra närmaste chefer både har stor förståelse för fortbildningsbehoven och är förhållandevis generösa med både finansiering och avsatt tid, avslutar Johan Isaksson.
