Hög digitaliseringstakt även efter pandemin
Hälso- och sjukvårdens digitaliseringstakt har ökat avsevärt under coronapandemin. Många vittnar om att digitaliseringen gått lättare att genomföra och att intresset för innovativa digitala lösningar varit stort från såväl professionen som patienterna.
För att maximera nyttan av de stora digitaliseringskliv som tagits under pandemin gäller det att hålla en fortsatt hög förändringstakt och tillvarata förändringskraften i den snabba utveckling som skett.
– Coronapandemin har verkligen accelererat hälso- och sjukvårdens digitaliseringsutveckling. I Region Västerbotten har digitaliseringen kunnat fortlöpa betydligt snabbare och smidigare, vilket förstås drivits av behovet av att minska antalet fysiska kontakter och därmed minimera smittspridningen, säger Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör i Region Västerbotten.
– Steget från att diskutera digitala lösningar till att implementera dem har förkortats. Vi ser en snabb ökning av olika typer av självbetjäningslösningar för patienter och informationslösningar för såväl patienter som vårdpersonal. De utvecklingskliv som regionerna tagit under ett drygt år av pandemi motsvarar flera års digitaliseringsutveckling vid ett normaltillstånd, säger Patric Nilson, affärsområdesansvarig för specialistprodukter inom hälso- och sjukvård på TietoEVRY.
”När alla patienter erbjuds samma tillgång till digital vård ökar det även jämlikheten i vården.”
Frigör tid och mer jämlik vård
De digitala lösningarnas främsta fördelar är, enligt Sara Lewerentz, att det frigör mer tid till vård, genom automatiserade administrativa processer och effektiviserade flöden. Även ökad tillgänglighet till hälsa och sjukvård genom självservice och digitala tjänster är en stor fördel för patienter och alla invånare.
– När geografiska gränser suddas ut och alla patienter erbjuds samma tillgång till digital vård ökar det även jämlikheten i vården, säger Patric Nilson.
Under pandemin har Region Västerbotten bland annat implementerat system för mobil incheckning på vårdcentraler och sjukhus på rekordtid. Regionen har initierat ett stort antal digitala satsningar, bland annat ett pilotprojekt kring triage på hälsocentraler, och projekt som automatiserar många repetitiva administrativa arbetsuppgifter.
– Vården ska erbjudas digitalt när det går och fysiskt när det behövs. Stora delar av den högspecialiserade vården behöver fortfarande vara fysisk. Det är också viktigt att förebygga digital exkludering genom att erbjuda fysiska kontaktvägar till sjukvården när det behövs, säger Sara Lewerentz.
Tillvarata idéer
– Det är viktigt att övergångarna mellan fysisk och digital vård är sömlösa, exempelvis genom att de genererar data till samma system. När pandemin är över gäller det att hålla kvar vid de digitala arbetssätten, och inte heller tappa tempo i digitaliseringsutvecklingen genom att falla tillbaka i gamla arbetssätt. Framöver kommer förmodligen fler lösningar som underlättar administration och logistik, som digitalt medgivande, säger Patric Nilson.
– Mitt råd till andra regioner vid införande av digitala lösningar är att satsa på ett flexibelt och snabbrörligt tillvägagångssätt, och bygg upp en digitaliseringskultur där man vågar testa nya lösningar. Ta många små steg snarare än att initiera stora trögrörliga jätteprojekt. Tillvarata i stället löpande de idéer som dyker upp och sträva efter att göra avståndet från idé och behov till konkret digitalisering så kort som möjligt, avslutar Sara Lewerentz.
