Sjukvårdens styrning måste utgå från medicinska behov

– Hälso- och sjukvården måste investera sig ur pandemikrisen, bland annat med fler specialister i allmänmedicin, men också med förstärkningar i form av flera vårdplatser i sjukhusvården, säger Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.

Hälso- och sjukvården befinner sig fortsatt under stark press på grund av pandemin, men man ska komma ihåg att bristande kontinuitet, stängda vårdplatser och personalbrist var välkända problem redan före pandemin. Coronapandemin har accentuerat hälso- och sjukvårdens befintliga problematik, som till stor del orsakats av det faktum att sjukvårdens styrning de senaste decennierna präglats av ekonomisk kontroll, detaljmätning och byråkratisering. Detaljstyrningen har missgynnat kärnan i hälso- och sjukvården – patient-läkarmötet, liksom kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilde patienten, säger Tobias Alfvén, som även är barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent i global hälsa på Karolinska institutet.
– Samtliga hälso- och sjukvårdsprofessioner har gjort ett fantastiskt arbete under pandemin. De har visat prov på en otrolig förmåga att ställa upp när det verkligen gäller. Allmänheten har visat mycket uppskattning för våra insatser, men jag upplever inte att vårdgivarna har visat sin uppskattning i samma utsträckning. För många läkare har det kollegiala stödet och sammanhållningen varit helt avgörande, liksom insikten om att pandemin inte varar för evigt, säger Tobias Alfvén.

”För många läkare har det kollegiala stödet och sammanhållningen varit helt avgörande.”

Skapar effektiv samverkan
Många bra samverkanslösningar och samarbete över professions- och vårdgivargränserna har tillkommit under pandemin.
– Vi har verkligen lyckats skapa effektiv samverkan, inte minst över specialistgränserna. Svenska Läkaresällskapet och alla våra medlemsföreningar har fyllt en mycket viktig funktion, genom att kontinuerligt dela med sig av erfarenheter och kunskap som berör vården av covidpatienter och andra problem kopplade till pandemin. Det digitala erfarenhetsutbytet har varit snabbt och effektivt. Jag är övertygad om att många läkare blivit bättre på att systematiskt och digitalt dela med sig av ny kunskap till andra läkare runtom i landet under pandemin, säger Tobias Alfvén.
2 av 3 läkare har tvingats prioritera bort medicinska åtgärder i sitt dagliga arbete under pandemin.
– Undersökningsresultatet är inte särskilt anmärkningsvärt med tanke på att sjukvården behöver göra tuffa prioriteringar i en krissituation. Många läkare är nog mer oroade för hur de uppskjutna vårdbehoven på grund av pandemin ska kunna tas igen. Det kommer att bli en enorm utmaning, säger Tobias Alfvén.

Fortbildning måste prioriteras
8 av 10 läkare uppger att deras fortbildning fått stå tillbaka under coronapandemin.
– Brist på tid för fortbildning är ett mångårigt problem och en fråga som Svenska Läkaresällskapet drivit länge, och kommer att driva ännu hårdare under kommande år. I ett normaltillstånd kan vi inte acceptera omständigheter i sjukvården som gör att fortbildning ständigt bortprioriteras. Trenden måste vända. Läkaryrket bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det ställer höga krav på fortbildning genom hela yrkeslivet. Patienten förväntar sig och litar på att vi läkare är à jour med de senaste forskningsrönen och behandlingsriktlinjerna. Detta förtroende måste förvaltas och förutsätter att vi som profession går in och tar vårt ansvar för att upprätthålla adekvat kunskapsnivå. För att kunna göra det måste vi få förutsättningar och rimliga resurser till vårt förfogande, avslutar Tobias Alfvén.

Annons