Hippokratesrevision kan minska pinnräknandet
Professionsbaserad klinisk revision med kollegial granskning, dialog, återkoppling och lärande i fokus stimulerar kvalitetsarbete och bidrar till att professionella kärnvärden får genomslag i hälso- och sjukvården. Intresset för Svenska Läkaresällskapets modell för professionsbaserad klinisk revision är stort såväl bland läkare som i regionerna.
Nu pågår pilotprojekt i primärvården med den långsiktiga ambitionen att introducera ”Hippokratesrevisioner” i hela sjukvården.
Den befintliga externa kvalitetsgranskningen av sjukvården har ofta svårt att värdera komplexiteten i den professionella verksamheten. Granskningarna fokuserar ofta på mätbara men inte alltid relevanta kvalitetsmått, vilket riskerar att påverka prioriteringarna i verksamheten. Svenska Läkaresällskapet har därför utformat ett ramverk för professionsbaserad klinisk revision där sjukvårdens professioner regelbundet ska kunna granska kliniker och vårdcentraler. Hippokratesrevisioner fokuserar på såväl medicinska resultat som efterlevnad av etiska principer och professionella värden. Även forskning och fortbildning bör inkluderas. Revisionerna inkluderar även ett stort mått av patient-, anhörig- och medborgarinflytande.
”Hippokratesrevisionen står inte i motsättning till befintliga utvärderingar av kvalitet.”
Utgångspunkt i kvalitet
– Hippokratesrevisionerna bygger på att läkare och andra vårdprofessioner granskar kliniker och vårdcentraler utifrån ett definierat ramverk. Syftet är dels att belysa enhetens styrkor och svagheter med utgångspunkt i medicinsk kvalitet, vetenskap och etik, dels att stimulera utveckling och kvalitetsförbättringar, säger Niklas Ekerstad, specialist i internmedicin och kardiologi, överläkare på kardiologen vid NU-sjukvården och docent i hälsoekonomi och utvärdering vid Linköpings universitet. Han är även ordförande i SLS arbetsgrupp Professionell granskning och klinisk revision.
Implementeras i full skala
Arbetsgruppen har i uppdrag att utforma en modell för professionsbaserad klinisk kvalitetsrevision som ska kunna implementeras i full skala. Fem piloter inom invärtesmedicin, kirurgi och allmänmedicin har genomförts och nu planeras ytterligare piloter inom primärvården.
– Responsen från de granskade pilotenheterna med tillhörande personal var generellt sett mycket positiv. Även förvaltningsrepresentanter var med på tåget. Såväl styrkor som svagheter i verksamheterna belystes. Etisk stress, tidsbrist, svårigheter att prioritera på ett rimligt sätt samt möjliga undanträngningseffekter där stora och komplexa vårdbehov hamnar i skymundan av många lindriga behov var några av de faktorer som framkom i revisionerna, säger Niklas Ekerstad.
Även svårmätta parametrar
Han ser en tydlig efterfrågan på den här typen av professionsbaserad klinisk revision. För att modellen på sikt ska kunna breddinföras krävs en efterfrågan från vårdgivarna, fler kliniska revisorer samt någon form av reglering.
– Hippokratesrevisionen står inte i motsättning till befintliga utvärderingar av kvalitet, som kvalitetsregister. Däremot menar vi att det inte räcker med att fokusera på lättmätta parametrar. Även det svårmätta men relevanta måste granskas och lyftas upp, exempelvis om vård ges efter behov och om den etiska plattformen följs, hur behov hos svaga grupper med nedsatt autonomi synliggörs och hur aspekter som multisjuklighet och hälsomässig skörhet hanteras, avslutar Niklas Ekerstad.
