Nyckelaktör i klimatarbetet
Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i klimatkrisen genom att vara en del av problemet och samtidigt en del av lösningen. Sjukvården kan avsevärt minska sitt klimatavtryck genom att investera i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser som minskar befolkningens vårdbehov, minimera antalet överflödiga undersökningar och utredningar och minska miljöpåverkan från vårdprocesser, läkemedel och material.
– Hälso- och sjukvården bidrar globalt med betydande utsläpp av växthusgaser som ökar i takt med att den byggs ut. Vårdsektorn i Sverige står i dagsläget för drygt 20 procent av den offentliga sektorns samlade utsläpp. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i samhällets anpassning till klimatkrisen och kan som vetenskapsbaserad verksamhet och betydande samhällsaktör bidra till en snabbare omställning, säger Maria Wolodarski, onkolog på Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande för Läkare för miljön och Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för klimat, hälsa och hållbar sjukvård.
SLS arbetsgrupp för klimat, hälsa och hållbar sjukvård har bland annat tagit fram en policy för minskad klimatpåverkan och en hållbar hälso- och sjukvård och arrangerat ett internationellt symposium om planetär hälsa. En av arbetsgruppens viktigaste uppgifter är att kommunicera alla de fördelar en omställning innebär för både folkhälsa och miljö.
”Vårdsektorn i Sverige står i dagsläget för drygt 20 procent av den offentliga sektorns samlade utsläpp.”
Undvik överflödiga behandlingar
En av de viktigaste åtgärderna för en hållbarare hälso- och sjukvård är att investera i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser för att minska befolkningens vårdbehov. Det handlar bland annat om att främja livsstilsförändringar och informera om fördelarna med att äta mer vegetabiliskt och att välja mer aktiva transportslag i vardagen.
– Att undvika överflödiga utredningar och behandlingar är ytterligare en betydande del av hälso- och sjukvårdens hållbarhetsarbete. Minst 20 procent av det som utförs i sjukvården har beräknats inte generera nytta för patienterna, så kallad lågvärdevård. Som läkare bör man fråga sig om alla de undersökningar, utredningar och behandlingar som genomförs verkligen tillför värde till den enskilda patienten, säger Maria Wolodarski.
Läkemedel och material
Hon betonar att en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan sker indirekt via läkemedel och material. Det är därför av stor vikt att aktivt minska klimatavtrycket från vårdprocesser, läkemedel och material, bland annat via upphandlingar.
– Ett sätt att minska klimatavtrycket är att se över förskrivningen av läkemedel och användningen av engångsprodukter. Fundera på om de kan ersättas med flergångsprodukter eller om de kan ersättas med nedbrytbara motsvarigheteter, säger Maria Wolodarski.
