Läkarförbundet

Läkare oroliga för att nedskärningar ska ge sämre vård

Publicerad 7 maj 2024
Text: Redaktionen Foto: Simon Hastegård / BILDBYRÅN
Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Simon Hastegård / BILDBYRÅN
Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Simon Hastegård / BILDBYRÅN

Drygt åtta av tio läkare märker redan av besparingarna i vården i sin vardag. Oron är nu stor för att inte kunna ge en god vård och att vårdköerna ska öka. Det visar en ny undersökning från Läkarförbundet, som efterlyser mer långsiktighet i styrningen av vården.

– Resultaten pekar på att nedskärningarna inom vården riskerar att gå ut över patienterna. Vilken vård vi kan ge patienterna får inte tillåtas variera utifrån hur mycket pengar regionerna har i kassan. Då har vi inte en god och jämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar att drygt nio av tio läkare är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen kommer att påverka möjligheterna att ge en god vård negativt. En lika hög andel känner oro för att nedskärningarna kommer att förlänga väntetiderna och försämra tillgängligheten till vård.

”Behovet av en mer långsiktig och stabil styrning av vården är akut.”

Tydligare statligt ansvar
– Problemen inom svensk hälso- och sjukvård visar tydligt att många regioner inte klarar sitt uppdrag. Behovet av en mer långsiktig och stabil styrning av vården är akut och staten behöver därför ta ett tydligare ansvar, säger Sofia Rydgren Stale.
Över åtta av tio läkare märker redan av besparingarna på sina arbetsplatser. Fortbildning är det som flest uppger att arbetsgivaren redan har eller kommer att dra in på. Drygt hälften uppger också att anställningsstopp har införts, och var tionde märker av uppsägningar. Fler än åtta av tio befarar att neddragningarna kommer att öka deras arbetsbelastning vilket i sin tur ökar den etiska stressen.
– Just nu utreds frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården. De stora nedskärningar som nu genomförs riskerar att försvåra förutsättningarna att utveckla vården. Svensk hälso- och sjukvård förtjänar samma långsiktiga styrning som forsknings- och försvarspolitiken, säger Sofia Rydgren Stale.
Frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården utreds av Vårdansvarskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025.

Läkarförbundets medlemsundersökning visar följande:

• drygt 9 av 10 läkare är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen kommer att påverka möjligheterna att ge en god vård negativt.
• drygt 9 av 10 läkare är oroliga för att nedskärningarna kommer att förlänga väntetiderna och försämra tillgängligheten till vård.
• 8 av 10 läkare märker redan av besparingarna.
• fortbildning är den åtgärd som flest uppger att arbetsgivaren redan har eller kommer att dra in på.
• drygt hälften uppger också att anställningsstopp har införts.
• 1 av 10 märker av uppsägningar.
• 8 av 10 befarar att neddragningarna kommer att öka deras arbetsbelastning vilket i sin tur ökar den etiska stressen.

Undersökningen genomfördes under februari–mars 2024.