87 procent av läkarna: Vårdplatsbrist allvarligt problem i dagliga arbetet
– Bristen på vårdplatser medför många negativa konsekvenser på den dagliga hälso- och sjukvårdsverksamheten. Att tvingas skriva ut patienter alltför tidigt och ständigt tvingas prioritera vilka patienter som ska läggas in eller skrivas ut skapar en etisk stress. Vården blir ineffektiv när vårdpersonalen tvingas lägga mycket tid på att jaga lediga vårdplatser och när patienter som skrivits ut i förtid återkommer efter ett par dagar, säger Karin Båtelson, vice ordförande i Läkarförbundet och överläkare i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hon menar att bristen på vårdplatser ökar risken för att fel begås, inte minst när patienter av utrymmesskäl skrivs in på fel avdelning och behandlas av vårdpersonal som saknar erfarenhet av den typen av diagnos. Bristen leder även till onödigt långa väntetider för patienter som inte är akut sjuka. Ytterligare en effekt av vårdplatsbristen är att läkare och annan vårdpersonal tröttnar och säger upp sig från sina arbeten.
Fler platser ökar effektiviteten
– Undersökningar visar att patienter som utlokaliserats till andra avdelningar på grund av vårdplatsbrist har en genomsnittlig extra vårdtid på i genomsnitt ett dygn jämfört med patienter som inte utlokaliserats. Vårdplatsbristen tvingar även fram onödiga undersökningar eftersom läkare ofta tvingas undersöka patienter för att avgöra om de kan skickas hem i förtid istället för att behålla dem på avdelningen för observation, säger Karin Båtelson.
Hon menar att vården skulle kunna bli betydligt mer effektiv med rätt antal vårdplatser. Då förebyggs omotiverade in- och utskrivningar och vårdpersonalen slipper lägga tid på att fördela de vårdplatser som finns. Konflikter mellan vårdpersonal angående vilka patienter som kan skrivas ut förebyggs också.
– För att förebygga framtida vårdplatsbrist krävs att beläggningsgraden aldrig blir högre än 90 procent, att sjukhusen ser över antalet IVA-platser och intermediärvårdplatser samt att den kommunala omsorgen verkligen tar hand om de patienter som skrivs ut. En ökad samverkan mellan sjukhuset och patientens hemkommun angående den omsorg som behövs efter utskrivningen behövs. Ytterligare en åtgärd som kan öka antalet vårdplatser är att varje yrkeskategori inom vården fokuserar på de arbetsuppgifter som de är mest kvalificerade för, säger Karin Båtelson.
Smartare resursutnyttjande
– Det är absolut inte förvånande att 87 procent av läkarna anser att bristen på vårdplatser är ett allvarligt eller mycket allvarligt problem i det dagliga arbetet. Många är också bekymrade över antalet vårdplatser som är stängda. Vårdplatsbristen leder till onödigt långa väntetider för patienter och ofta även till ökade kostnader, säger Dag Larsson, ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKL och oppositionslandstingsråd i hälso- och sjukvårdsfrågor i Stockholms läns landsting.
Han betraktar bristande resursutnyttjande som en av de främsta faktorerna bakom vårdplatsbristen.
– Det är en paradox att antalet läkare och sjuksköterskor i den landstingsdrivna vården är fler än någonsin tidigare. Samtidigt tvingas vi hålla ett stort antal vårdplatser stängda. För att åtgärda bristen krävs en mer strukturerad personalpolitik där varje profession i vården fokuserar på de arbetsuppgifter de är bäst lämpade och kvalificerade för. Det handlar bland annat om att frigöra resurser med hjälp av fler erfarna undersköterskor som kan avlasta läkare och sjuksköterskor. Det är också viktigt att effektivisera de it-system som vårdpersonalen använder och säkerställa att de inte behöver lägga onödigt mycket tid på dokumentation i olika system. Dessa åtgärder är en uppgift för sjukhusledningen och i förlängningen även politiken, säger Dag Larsson.
