Utbildning av utländska läkare – en lönsam satsning

För svensk sjukvård är tillgången på utländska läkare en avgörande fråga. En av de läkare som valt att flytta till Sverige är psykiatrikern Aleksandar Parashkevov, som efter en kurs i landstingets regi känner att han äntligen hamnat rätt.
– Just nu är jag väldigt nöjd på min arbetsplats, säger han.

Med ett stort underskott på läkare och specialister har svenska sjukvården länge tagit in läkare från andra länder för att täcka upp behovet. Jämfört med vad en svensk läkarutbildning kostar är det också ett ekonomiskt alternativ. Att vidareutbilda en läkare med utländsk legitimation kostar endast en tiondel, enligt Sacos rapport ”Vad kostar en akademiker”.
Psykiatrikern Aleksandar Parashkevov tog sin läkarexamen i Bulgarien 2009 och några år senare beslöt han sig för att flytta utomlands. Han hade siktet inställt på något av de nordiska länderna och efter att ha jämfört dem lite närmre föll valet på Sverige.
Via ett polskt rekryteringföretag fick han erbjudandet att jobba som psykiatriker på en psykosavdelning på Skaraborgs sjukhus. Och visst finns det påtagliga skillnader i sättet att arbeta mellan Bulgarien och Sverige, påpekar han.
– Här jobbar man mer i team med andra yrkeskategorier som kuratorer, sjuksköterskor och undersköterskor. Man fattar också gemensamma beslut som gör att arbetet tar lite längre i tid, ja det ger ju problem med lite längre köer. Det gör inte sjukvården mer effektiv, men bättre, säger Aleksandar Parashkevov.

Språkdel stor vinning
Att arbeta som läkare i ett nytt land är däremot inte helt enkelt. Därför kändes valet självklart när han via sin chef fick höra tala om Västra Götalandsregionens program för utländska läkare.
– Programmet har varit väldigt bra och framförallt språkdelen har varit en stor vinning för mig. Kursen har också inneburit att jag kunnat ventilera en del praktiska svårigheter, jämföra mina erfarenheter med andras, men också språkbruk i vardagen och kulturella saker som olika artister och Melodifestivalen. Sådant som hjälper en att knäcka den kulturella koden, förklarar Aleksandar Parashkevov.

Ser goda resultat
I första hand är det läkare från andra EU-länder som kommit hit för att jobba men även läkare från tredje land kan gå programmet. Däremot har de flesta läkare som kommit hit som flyktingar från exempelvis Syrien inte hunnit få sin läkarlegitimation i Sverige än. Även svenska läkare som studerat utomlands, vilket i dagsläget är cirka 3000, är välkomna.
– Behoven är ju desamma oavsett vilket land utanför Sverige man utbildat sig i eller kommer ifrån. Vi ser goda resultat från den här utbildningen ute på sjukhusen, förklarar Inger Hagqvist, specialistläkare och programansvarig för PLUS i Västra Götalandsregionen.
Även Aleksandar Parashkevov, som säger att kursen stärkt hans anpassningsförmåga betydligt, ser ljust på sin framtid i Sverige.
– Just nu är jag väldigt nöjd på min arbetsplats, jag har inga tankar på att byta, utan min plan är att stanna här.