Mannen som patientnorm för ADHD
Kunskapen gällande ADHD bygger främst på pojkar och män – vilket gör att flickor under- och feldiagnostiseras. Lotta Borg Skoglund vill att fler flickor ska få hjälp och att snedvridningen ska åtgärdas.
Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i psykiatri, lektor vid Uppsala universitet och forskar på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med sin nya bok ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna vill hon uppmärksamma den ojämlikhet som idag finns kring den frekvent använda diagnosen.
– ADHD upptäcktes först hos pojkar, och majoriteten av forskningen har gjorts på pojkar. Därför är även skattningsskalor och formulär baserade på pojkar, säger Lotta Borg Skoglund.
Stora skillnader
Både diagnostisering och behandling är färgat av detta, men viktigaste skillnaden finns i om man över huvud taget upptäcker sjukdomen.
– När pojkar inte fungerar i skolan är ADHD bland det första man tänker på, vilket gör att vi i vissa delar av världen nog överdiagnostiserar. När flickor har problem i skolan tänker vi istället på psykosociala faktorer, att hon inte mår bra eller att det inte står väl till i familjen. Det är allvarligt och problematiskt. Det går många fler år innan flickorna får sin ADHD-diagnos. Hur vi tänker innan, hur vi bemöter och förstår barn och ungas uttryck för psykisk ohälsa verkar innefatta stora skillnader, säger Lotta Borg Skoglund.
Förändring behövs
Samsjukligheten är stor bland flickor vilket komplicerar bilden.
– Det är vanligt att man utöver ADHD drabbas av till exempel depression, ångest eller ätstörningar. Flickorna vänder oftare sina problem inåt medan pojkar ofta vänder frustrationen utåt, säger Lotta Borg Skoglund.
Hon tycker att det bland annat behövs mer forskning på hur ADHD samverkar med könshormonerna. Och även om ADHD är det tydligaste exemplet finns könsaspekten även i annan psykisk ohälsa, menar hon.
– Man kan i vissa fall behöva se det som två olika varianter på ett tillstånd, där det är skillnad mellan män och kvinnor och vi behöver förstå psykisk ohälsa utifrån våra unika biologiska förutsättningar.
I Lotta Borg Skoglunds bok lyfts flickors egna berättelser fram, vilket hon hoppas är ett led i att nyansera synen på ADHD.
– Jag hoppas på berättelsernas kraft, utöver att forskare och läkare också bör gå ut och berätta om det. Alla delar behövs för en förändring.
