Läkarprofessionen bör kliva fram och ta sitt ansvar
Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet, vill slå ett slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och som utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen.
Patient-läkarmötet centralt
– När de väsentliga besluten fattas av den kunniga och erfarna läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, säger Britt Skogseid.
Dagens hälso- och sjukvårdssystem stödjer inte detta, vilket bidrar till att många väljer att lämna den kliniska verksamheten. Det leder i sin tur till problem som långa vårdköer, stängda vårdplatser och ett beroende av hyrpersonal.
Processmått inte ändamålsenliga
– En gemensam nämnare för de så kallade förbättringsåtgärder som genomförs i sjukvården är att ännu fler parametrar ska mätas. Det rör sig ofta om processmått som inte är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv, exempelvis statistik över hur många patienter som behandlats eller slussats igenom systemet hos en specifik vårdgivare. Dessa processmått driver sjukvårdens utveckling i helt fel riktning, säger Britt Skogseid.
Svenska Läkaresällskapet efterlyser bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet och menar att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har utformat en egen modell ”Hippokratesrevisionen” för professionsbaserad klinisk revision, som handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.
– Hippokratesrevisionen utgår från faktiska patientfall med en viss diagnos och reviderar medicinska resultat, efterlevnad av etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning.
Målet med revisionen är att identifiera såväl styrkor som svagheter, så att kliniken kan utveckla sin verksamhet, säger Britt Skogseid.
Den återstående frågan är om vårdgivaren egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov.
Läkarens kliniska excellens
Svenska Läkaresällskapets vision är bästa möjliga hälsa för alla. För att uppnå visionen är det nödvändigt att värna läkarens kliniska och vetenskapliga excellens.
– Det är en premiss som sällan finns med på arbetsgivarnas agenda. Läkarna måste själva värna om sin rätt till kontinuerlig fortbildning, möjlighet att bedriva klinisk forskning och att ha tillgång till ett kunskapsorienterat ledarskap som värnar yrkesetiska principer, säger Britt Skogseid.
Etisk stress
Ett grundläggande problem i sjukvården är, enligt Britt Skogseid, att många läkare drabbas av en etisk stress eftersom de saknar rätt förutsättningar för att utöva sitt yrke enligt gällande etiska riktlinjer.
– Hälso- och sjukvårdens styrning gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten. Systemet ska stödja medicinska prioriteringar, det ska inte löna sig att bolla runt patienter i systemet. Det är ohållbart och bidrar till en ökad etisk stress. Som profession måste vi högljutt protestera varje gång vi inte kan tillämpa det arbetssätt och de etiska principer som vi lärt oss under utbildningen, avslutar Britt Skogseid.
