fbpx

Sveriges första kvinnliga läkare

Text: Adrianna Pavlica

Porträtt av medicine doktor Karolina Widerström vid sitt skrivbord. Foto: Okänd. Bildnummer: D 917 Stadsmuseet i Stockholm
Porträtt av medicine doktor Karolina Widerström vid sitt skrivbord. Foto: Okänd. Bildnummer: D 917 Stadsmuseet i Stockholm
Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare men är relativt osynlig i historieskrivningen. Magnus Falk har skrivit en bok för att uppmärksamma hennes livsgärning.

Läkaren Magnus Falk har i Fjärilsdansen skrivit om Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström. Foto: Emma Busk Winquist
Läkaren Magnus Falk har i Fjärilsdansen skrivit om Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström. Foto: Emma Busk Winquist
Som Sveriges första kvinnliga läkarstudent tyckte Karolina Widerström förvånansvärt nog inte att hon blev särskilt särbehandlad.
– Hon var målmedveten och lät inte sig själv bli uppfattad som något annat än en i mängden bland de andra studenterna. Samtidigt fanns det personer som såg ner på henne. Det var som för många kvinnor, att hon var tvungen att bevisa sig själv och vara dubbelt så bra som de manliga kollegerna för att få samma erkännande, säger Magnus Falk, som själv är läkare.
Han har nyligen utkommit med boken Fjärilsdansen om Karolina Widerström och fascineras över hennes mod.
– Det som är ganska karaktäristiskt för hennes person är att hon gick in för att bevisa att hon var lika bra eller till och med bättre än de andra, snarare än att gå i klinch och känna sig kränkt. Hon lät sig inte knäckas.

Aktiv och diplomatisk
Och Karolina Widerström arbetade sig fram till en position där hon inte kunde ignoreras.
– Hon skrev många inlagor och propåer i tidningar till exempel. Hon var väldigt taktisk och diplomatisk, det gick inte att avfärda henne som en ”bråkig suffragett”.
Karolina Widerström är mest känd för sitt arbete med reglementeringen i början av 1900-talet, som hade till syfte att stoppa spridningen av könssjukdomar men där endast de prostituerade kvinnorna undersöktes, inte männen.
– Karolina Widerström ansåg att reglementeringen inte bara var verkningslös och kostsam, utan också förnedrande för dessa kvinnor, som var de mest utsatta i samhället. Hon tog parti för dem och gjorde det till sin kanske största livsfråga, säger Magnus Falk.

En stark röst
Frågan var aktuell under flera decennier innan reglementeringen till slut avskaffades, mycket tack vare Karolina Widerström.
– Det fanns flera som kämpade för den här frågan, men Karolina Widerström blev den kanske starkaste rösten. I kraft av hennes ämbete och den kunskap hon hade som läkare vägde hennes ord tungt.
Karolina Widerström levde 1856–1949.

Publicerad: 01 maj, 2019