Alla inlägg av jonashornblad

Var med och driv utvecklingen i Gävleborg

Olle Haller, överläkare och sektionsansvarig för interventionsröntgen på länssjukhuset i Gävle och Simon Nilsson, utvecklingschef för sjukvården i regionen och specialistläkare i internmedicin. Foto: Pernilla Wahlman
Olle Haller, överläkare och sektionsansvarig för interventionsröntgen på länssjukhuset i Gävle och Simon Nilsson, utvecklingschef för sjukvården i regionen och specialistläkare i internmedicin. Foto: Pernilla Wahlman

Region Gävleborg var först ut i Sverige med kombinerad utrustning för angiografi och datortomografi.
Nytänkande för att skapa bättre flöden och mindre stress är grundbultar för att utveckla sjukvården i regionen. Som läkare kan du vara med och driva förbättringen.

Den nya, avancerade utrustningen på Bild och funktionsmedicin i Gävle skapar nya möjligheter för röntgenledd behandling av en rad kirurgiska, onkologiska och gynekologiska sjukdomar.
– Vid vissa ingrepp är det en stor fördel att kunna använda båda metoderna samtidigt, i kombination eller för att utröna vilken metod som är lämpligast. Nu finns utrustningen samlad i en och samma sal, istället för på olika våningar, vilket är en stor förbättring för både patienter och personal, berättar Olle Haller, som är överläkare och sektionsansvarig för interventionsröntgen på länssjukhuset i Gävle.

Effektiviserar vården
Den här typen av kombinationsutrustning har funnits i bruk i vissa andra europeiska länder under senare år, och används då framför allt till avancerad cancerbehandling. När Olle Haller för några år sedan först hörde talas om den såg han möjligheterna att skapa en mer effektiv vård, med bättre logistik, förbättrade flöden och mindre stress för såväl patienter som personal.
– Det har varit ett arbetsmiljöproblem att olika sektioner inte haft tillgång till rätt utrustning när de behövt den. Planerade och akuta undersökningar och behandlingar har krockat, det har blivit dubbelbokningar och patienter har fått vänta, säger Olle Haller.
Sedan utrustningen invigdes i december i fjol har planeringen underlättats och köer minskat. Det förbättrade flödet får också positiva effekter i övriga delar av sjukhuset, som exempelvis på kardiologen, onkologen och kirurgen. Den befintliga angiografiutrustningen har tagits över av kärlkirurgen, som på så sätt kan samla sina ingrepp.
– Personalen är nöjd och det är en klar förbättring för våra patienter, konstaterar OIle Haller.

<!—

"Vill

—>
Ny digital plattform
Ett annat exempel på nytänkande för en bättre vård i Region Gävleborg är inom IT och e-hälsa. Liksom många andra regioner har Region Gävleborg dragits med ett lapptäcke av olika digitala lösningar. Nu tar man ett samlat grepp för att skapa ett mer samordnat och enhetligt system.
– Vi tittar på befintliga system för att se hur vi kan utveckla en IT-miljö som verkligen fungerar för våra medarbetare, berättar Simon Nilsson, utvecklingschef för sjukvården i regionen och specialistläkare i internmedicin.
Ett område som nu utvecklas är digitala vårdmöten. I de flesta system väljer patienten själv vilken profession de vill träffa, exempelvis läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut och bokar sedan sitt digitala vårdmöte.
I Region Gävleborg vänder man nu på det. Inom ramen för konkurrenspräglad dialog utvecklas en plattform med en triagemotor, som styr patienten rätt.
– Vi använder vår professionella kunskap för att skapa ett system som direkt vid bokningen sorterar patienterna till rätt instans. På så sätt skapar vi en snabbare, effektivare och smartare vårdkedja, förklarar Simon Nilsson.

Forum för dialog
Vid bokningen får patienten ange sina symtom och sedan svara på ett anpassat frågebatteri. Utifrån detta styrs sedan patienterna via triagemotorn till rätt ställe så att man minimerar onödiga möten och remisser. Vissa patienter kanske har besvär som inte lämpar sig för ett digitalt vårdmöte och då erbjuds dessa istället tid för ett fysiskt möte.
– Ett problem generellt inom svensk sjukvård är att vården bedrivs i stuprör och att man tappat bredden. Men ofta är ju flera vårdgivare inblandade i ett patientärende. Nu får vi en mötesplats online och ett forum för bred dialog mellan olika specialiteter och professioner. Dessutom blir det ett effektivt verktyg för att få ut vård i glesbygd och att skapa en attraktiv arbetsplats, säger Simon Nilsson.
Både Simon Nilsson och Olle Haller framhåller att man som läkare i Region Gävleborg kan driva förändringsarbete. Det finns en lyhördhet hos ledningen i regionen för idéer om att utveckla vården och en vilja att förbättra, menar de.
– Precis som andra regioner har vi en svår demografisk utmaning framför oss. Men här finns en genuin vilja att lyssna, och som läkare har man väldigt goda möjligheter att göra avtryck, säger Simon Nilsson.

<!—

"Vill

—>

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder en rad spännande karriärmöjligheter för läkare, såväl färdiga specialister som ST-läkare. Här finns goda möjligheter för dig som vill vara med och bedriva förändringsarbete och utveckla vården i regionen. Det finns god tillgång till kompetensutveckling och utbildning och stora möjligheter att forska.

www.regiongavleborg.se


Utvecklas och påverka på Akademiskas nya barnsektion

Pia Stöllman, sjuksköterska och biträdande sektionschef och Rainer Dörenberg, överläkare i anestesi och sektionschef. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Pia Stöllman, sjuksköterska och biträdande sektionschef och Rainer Dörenberg, överläkare i anestesi och sektionschef. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

Den nya barnsektionen på Akademiska sjukhuset samlar anestesi, operation och intensivvård på ett och samma ställe. Det ger bättre och säkrare vård och sammanhållna team runt barnen. Här kan du som är färdig specialist sätta avtryck i en av Sveriges mest avancerade vårdmiljöer för barn.

Det var i mars i fjol som barnintensiven (BIVA), barnanestesin och barnoperationsavdelningen, samt uppvakningsavdelningen gick samman för att bilda en sektion. Det ger många fördelar för barnen, som får en bättre och säkrare vård, med tillgång till pediatrisk kompetens dygnet runt. Nu rekryterar sektionen färdiga specialistläkare inom anestesi och intensivvård, som vill arbeta med barn och vara med och bygga upp den nya verksamheten. Nästa år startas även en primärjourslinje för barn. Man söker också sjuksköterskor, såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor.
– Det är en unik chans att få bidra med egna idéer och driva förändrings- och utvecklingsarbete. Medarbetarna är i högsta grad involverade i processen. Detta är ett prioriterat område i Region Uppsala, det är mycket på gång och det satsas resurser. Vi har haft en väldigt positiv utveckling under det senaste dryga året, med en personalgrupp som trivs, samtidigt som vi har fler operationer och vårdtimmar än någonsin, berättar sektionschef Rainer Dörenberg, som är överläkare i anestesi.

Nybyggda lokaler
Om ett drygt år flyttar BIVA in i nya lokaler. Idag finns fyra till fem vårdplatser på BIVA och målet är att på sikt ha dubbelt så många. I likhet med hela sektionen genomsyras den nybyggda avdelningen av ett helhetstänkande vad gäller den fysiska miljön. Det blir ”enkelrum”, byggda utifrån optimal bemanning, som även kan beläggas med två patienter beroende på vårdbehovet. Alla vårdrum kommer att ha en anhörighörna, och man arbetar mycket med ljussättning och ljud för att skärma av och skapa en lugn och trygg miljö, för såväl patienter och anhöriga som personal.
– Det är ett tydligt nytänkande vad gäller inredningen. Den här typen av vård kräver ju väldigt tekniskt avancerad apparatur och ständig övervakning, vilket kan uppfattas som mycket störande. Här använder man de senaste rönen om ljud och ljus för att minimera störningar och skapa harmoni. Mycket möda har lagts på att barn och föräldrar ska få en så lugn miljö som det bara är möjligt och att medarbetare som arbetar skift ska få en bra dygnsrytm, säger sjuksköterskan Pia Stöllman, som är biträdande sektionschef.

Vi söker specialistläkare till AnOpIVA-Barnsektionen. Klicka här för mer information och ansök

Komplett sjukhus
Akademiska sjukhuset är ett av endast fyra sjukhus i Sverige med barnintensivvårdsavdelning. Här vårdas barn med många olika sjukdomar av olika svårighetsgrader. Akademiska sjukhuset är dessutom specialiserat på brännskador och det enda sjukhus som vårdar brännskadade barn under sex månaders ålder.
– Det är en extrem fördel att ha så bred och högspecialiserad vård. Akademiska är ett komplett sjukhus och det är enormt stimulerande att arbeta med all den kompetens som finns samlad i huset. Dessutom är det nära kontaktvägar mellan kliniker och avdelningar, vilket underlättar för personalen och är till stort gagn för patienterna, säger Rainer Dörenberg, som kom till Akademiska sjukhuset från Tyskland med avsikt att stanna i högst två år. Det är 20 år sedan och han har inga planer på att flytta.
– Det är ett kvitto så gott som något på hur lätt det är att utvecklas och trivas här, både på Akademiska sjukhuset och i Uppsala, konstaterar han.

Att jobba med barn
Både han och Pia Stöllman framhåller hur givande det är att arbeta inom barnsjukvården. Patientgruppen är skör vilket kan upplevas som stressande i vissa situationer men det gör också arbetet särskilt meningsfullt och tillfredsställande.
– Helhetstänkandet, där barn- och familjeperspektivet spelar en viktig roll ger också en speciell dimension. Anhöriga är väldigt involverade i omvårdnaden och vi ser dem som en stor resurs, berättar Pia.
Den nya barnsektionen på Akademiska sjukhuset erbjuder ett brett utbud av kompetensutveckling och stora möjligheter att forska eller driva olika projekt. Anestesiläkare och specialistsjuksköterskor kan också arbeta deltid med helikopterverksamheten, berättar Pia Stöllman och Rainer Dörenberg.
– Det finns alla möjligheter att arbeta med det man är intresserad av. Vårt budskap till läkare och sjuksköterskor är: Kom hit med ditt engagemang och dina idéer. Här kan du påverka och utvecklas!

Vi söker specialistläkare till AnOpIVA-Barnsektionen. Klicka här för mer information och ansök

Nya barnsektionen på Akademiska sjukhuset
Från den 1 mars i fjol gick Barnintensivvårdsavdelningen (BIVA), Barnanestesi- och barnoperationsavdelningen och Barnuppvakningsavdelningen på Akademiska sjukhuset samman och bildade en sektion. Detta ger bättre och säkrare vård till barn i behov av anestesi och intensivvård, med rätt kompetens till pediatriska patienter dygnet runt. Sektionen rekryterar nu specialistläkare i anestesi och intensivvård samt sjuksköterskor som vill vara med och bygga upp den nya verksamheten.

Vill du veta mer? Kontakta:
rainer.dorenberg@akademiska.se
pia.stollman@akademiska.se

www.akademiska.se


Försäkringsmedicin – ett komplext och inspirerande fält

Camilla Kanckos, specialist i internmedicin och Per Holmdahl, specialist i ortopedi. Foto: Patrik Bergenstav
Camilla Kanckos, specialist i internmedicin och Per Holmdahl, specialist i ortopedi. Foto: Patrik Bergenstav

Försäkringsmedicin är ett komplext område med stor variation och många intressanta utmaningar. Att vara anställd hos Försäkringskassan innebär en trygg position med flexibla villkor och konkurrensmässig lön som kan vara ett stimulerande alternativ eller komplement till kliniskt arbete.

Birgitta Moberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Johan Marklund
Birgitta Moberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Johan Marklund

Birgitta Moberg har arbetat på Försäkringskassan i Norrbotten i över 20 år vid sidan om sitt kliniska arbete som specialist i allmänmedicin.
− Det är hos Försäkringskassan jag har haft min längsta sammanhängande arbetstid, vilket säger en hel del om hur jag trivs, berättar Birgitta.
En av arbetets mest positiva aspekter är den goda medicinska allmänbildning Birgitta har kunnat ackumulera. Som specialist i allmänmedicin stöter hon på alla tänkbara sjukdomar via de intyg hon bedömer i sitt arbete och ibland kan det bli en riktig utmaning.
− Som Försäkringsmedicinsk rådgivare har jag ingen beslutsfunktion, utan det jag gör är att bistå försäkringsutredarna med att tyda de medicinska underlagen och tolka dem till begriplig svenska. Jag skapar en helhetsbild där försäkringsutredarna kan förstå hur olika sjukdomstillstånd hindrar arbetsförmågan respektive inte. Ofta sker detta arbete i tät dialog mellan olika specialister och flera försäkringsutredare, så det är en väldigt stimulerande miljö, betonar Birgitta.
Enligt Birgitta är det stor skillnad mellan att arbeta hos Försäkringskassan som medicinsk rådgivare jämfört med att arbeta som läkare inom övrig vård.
− Dessutom är det oerhört flexibelt hur man väljer att lägga upp sitt arbete. Vi har förmånliga anställningsförhållanden rörande sjukvård och läkemedel samt hela 35 semesterdagar från 40 år. För mig som är pensionerad från klinisk vård är det ett perfekt upplägg.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Förenar juridik och medicin
På Försäkringskassan i Borås arbetar Camilla Kanckos som Försäkringsmedicinsk rådgivare sedan 2015. Hon är specialist i internmedicin. Efter att ha arbetat i flera år med medicinsk akutsjukvård, hemsjukvård och företagshälsovård gick hon en grundutbildning i försäkringsmedicin på Göteborgs universitet och träffade där flera försäkringsmedicinska rådgivare som var väldigt nöjda med sina tjänster och Camilla blev då intresserad. Inledningsvis jobbade hon 40 procent och behöll en fot i företagshälsovården, men idag arbetar hon istället på 80 procent och arbetar kliniskt med akutsjukvård övrig tid.
Försäkringsmedicin är ett komplext ämne som kräver att man förenar juridik och medicin och som läkare kan man vara en bra länk ut till vården. Camilla trivs bra, inte minst på grund av att arbetsuppgifterna är varierande och stimulerande.
− Jag känner mig väldigt uppskattad här. Rollen är annorlunda än när jag arbetade kliniskt men jag använder samma kompetens. Jag får dela med mig av den genom utbildningsinsatser och i enskilda möten med försäkringsutredare. Även om vi inte är delaktiga i den beslutsfattande rollen har vi Försäkringsmedicinska rådgivare fått utbildning i exempelvis förvaltningsrätt och det har varit oerhört lärorikt. Att arbeta här har gett mig en mycket bättre förståelse för socialförsäkringens förutsättningar och villkor samt försäkringskassans uppdrag.

Har gett en bättre livssituation
Här får Camilla medhåll av kollegan Per Holmdahl, anställd på Försäkringskassan i Göteborg. Per är specialist i ortopedi. För honom har hans roll som Försäkringsmedicinsk rådgivare medfört ett djupare intresse för försäkringsmedicin och arbetsskador, kunskapsområden som han tidigare inte hade arbetat med.
− Arbetet har därtill ökat mitt intresse och min entusiasm för den kliniska rollen. Eftersom det är en så tydlig omväxling känns båda uppgifterna roligare. Sedan har det flexibla upplägget faktiskt gett mig en bättre livssituation och det passar särskilt bra när man har små barn.
Per har arbetat hos Försäkringskassan i tre år och fördelar sin tid mellan kliniskt arbete och sin rådgivande roll. I huvudsak är han inriktad på just arbetsskador och i sin roll fokuserar han mycket på sambandsbedömningar, något som ställer höga kunskapskrav på bedömningarna.
− Det är viktigt att ha en medicinsk bakgrund och en stor fördel att ha akademiska meriter. Mycket av jobbet går nämligen ut på att tolka vetenskap och vetenskapliga sammanställningar i samråd med dem som besitter juridiska kunskaper, så läkarnas kompetens är oerhört viktig för en rättvis bedömning. Vi har en löpande dialog både med försäkringsutredarna och med kollegor från alla specialiteter, något jag uppskattar och trivs med. Det är en väldigt speciell utmaning som jag definitivt skulle rekommendera till andra läkare.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Sofia Kjellberg Lindgren, specialistläkare i öron-näsa-hals.
Sofia Kjellberg Lindgren, specialistläkare i öron-näsa-hals.

En brygga till vården
I Falun arbetar Sofia Kjellberg Lindgren som Försäkringsmedicinsk rådgivare. Hon är specialistläkare i öron-näsa-hals. Hon kom till Försäkringskassans enhet för varaktig funktionsnedsättning i augusti 2018 och tycker att arbetet är både utvecklande och stimulerande.
− I början var det lite klurigt – det är ett helt annat sätt att tänka än då man arbetar kliniskt, så det tog mig ett litet tag att komma in i jobbet.
Inom enheten hanteras frågor såsom till exempel merkostnadsersättning (tidigare handikappersättning), aktivitetsersättning och sjukersättning, vilket många gånger kan röra komplicerade fall. Som försäkringsmedicinsk rådgivare stöttar Sofia handläggarna med att tolka medicinska underlag och fungerar som en del av kvalitetsgranskningen.
– Jag informerar också om var och hur de kan hämta mer information, till exempel från intygsskrivande läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Just nu arbetar jag på 70 procent, och arbetet är nationellt vilket betyder att rådgivningen sker med digitala möten. Rollen som försäkringsmedicinsk rådgivare är viktig – vi specialister är en brygga mellan Försäkringskassan och vården.

Nil Segrell, specialist i klinisk kemi och neurologi.
Nil Segrell, specialist i klinisk kemi och neurologi.

Har ett bredare perspektiv
Liksom Sofia tycker Nil Segrell, Försäkringsmedicinsk rådgivare i Linköping. Hon är specialist i klinisk kemi och neurologi att det tog ett litet tag att vänja sig vid arbetssättet inom Försäkringskassan.
− Som specialistläkare är jag van vid att identifiera och lösa hälsoproblem så gott det går, medan Försäkringskassan ägnar sig åt att istället identifiera personens kvarvarande hälsa och förmåga, trots sjukdom. Dessutom är det ett betydligt bredare perspektiv än i vården – försäkringsutredarna ska skydda Sveriges invånare från att hamna i utanförskap på grund av långa sjukskrivningsperioder.
För Nil, som har arbetat kliniskt i över 30 år och även bedriver egen klinisk forskning, var det framförallt den stödjande och utbildande funktionen hos Försäkringsmedicinska rådgivare som lockade.
− Jag ville bidra med min kunskap kring kroniska och progressiva sjukdomar inom neurologi. Som rådgivare ger jag konsultation både i grupp och individuellt.

Försäkringsutredarna i sin tur är oerhört tacksamma och glada för stödet. Även om Nil som Försäkringsmedicinsk rådgivare bara ser en liten del av alla ärenden leder varje konsultation till en ökad kunskap.
− Detta är ett stimulerande och spännande arbete där man känner sig uppskattad varje dag. För specialister som är intresserade av något mer utöver kliniskt arbete är detta en perfekt roll, avslutar Nil.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Försäkringskassan

På Försäkringskassan finns cirka hundra Försäkringsmedicinska rådgivare. De är läkare med specialistkompetens och stödjer försäkringsutredare att förstå medicinsk information från hälso- och sjukvården så att de kan värdera informationens betydelse för de förmåner man arbetar inom.
Som Försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkringskassan är man statstjänsteman och ska förhålla sig till den statliga värdegrunden och förvaltningsrättsliga principer.
De flesta av de Försäkringsmedicinska rådgivarna arbetar som stöd i handläggningen av sjukförsäkringsförmåner, ersättning inom funktionsnedsättning och arbetsskadeärenden. De är även stöd i andra ersättningar, som till exempel tillfällig föräldrapenning för svårt sjuka barn och aktivitetsstöd. De deltar också i olika regionala och lokala utbildningsinsatser, både internt och externt.
Arbetet är organiserat lite olika beroende på vilken avdelning man arbetar på.

Tel. vxl: 0771-52 44 40
E-post: hr-fragor@forsakringskassan.se
www.forsakringskassan.se

http://www.forsakringskassan.se/omfk/jobba_hos_oss

Kurser för ST- och AT-läkare på Uppsala universitet våren 2020

Välkommen till Uppsala universitets kurser för ST- och AT-läkare våren 2020.

Uppsala universitets uppdragsutbildningar för yrkesverksamma bygger på aktuell forskning och erfarenhetsbaserad kunskap.

I våra utbildningar är vi måna om att ge kursdeltagare utrymme att förmedla och diskutera sina specifika erfarenheter och kunskaper. Vi lär av varandra och växer som individer.

Vi erbjuder ett brett utbud av öppna kurser för ST- och AT-läkare.

Våra kurser våren 2020

Mer information
Uppdragsutbildning
Uppsala universitet
Tel: 018- 471 68 35
uppdragsutbildning@uadm.uu.se
www.uppdragsutbildning.uu.se/Utbildningar/Medicinvard/