Alla inlägg av stellanstal

SLS kraftsamlar för läkares fortbildning

Svenska Läkaresällskapets tematidning ”Läkares fortbildning” är en del av SLS satsning för att säkra läkares fortbildning.

Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens är en nödvändig del av läkares kontinuerliga kompetensutveckling och en förutsättning för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Idag saknas ordnat system för läkares fortbildning. För att säkra att läkare årligen uppdaterar sig har SLS föreslagit en fortbildningsmodell som utformas och ägs av professionen. Konsekvenserna av utebliven fortbildning riskerar att bli en patientsäkerhetsfråga.

Klicka här för att se aktuell fortbildning

Läs tematidningen ”Läkares fortbildning” som pdf.

Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi består av 52 medlemsföreningar, 15 sektioner, 16 associerade föreningar, 9 lokala läkaresällskap samt SLS Kandidat- och underläkarförening. Tillsammans samlar vi närmare 30 000 medlemmar som är föreningsanknutna eller individuella medlemmar
www.sls.se

Kraftsamling krävs för att förbättra sjukvården

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Stina Stjernkvist / TT Nyhetsbyrån

Läkaryrket är i grund och botten ett fantastiskt yrke, men på senare år har läkare inte haft rätt förutsättningar att utöva yrket på ett hållbart och säkert sätt. Rimlig arbetsbelastning, förbättrad styrning, fast läkare och listningstak i primärvård­en samt fler vårdplatser är några av Läkarförbundets viktigaste frågor inför höstens val.

– Situationen för sjukvården och dess medarbetare är fortfarande ansträngd. Vi har gått igenom en tuff period under pandemin och antalet svenskar som väntar på vård har ökat kraftigt. Läkare och övrig vårdpersonal har de senaste åren arbetat hårdare än någonsin och behovet av vila och återhämtning är stort. Likaså behovet av fortbildning, som på många håll fått stå tillbaka under pandemin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Öka den statliga styrningen
Styrningen av hälso- och sjukvården är en fråga som på senare år hamnat alltmer i fokus. 41 procent av läkarna i Framtidens Karriär – Läkares undersökning anser att styrningen av hälso- och sjukvården har försämrats sedan förra valet 2018.
– Undersökningsresultatet bekräftar att det nuvarande systemets svagheter med många små regioner och en svag statlig styrning har blivit tydligare än någonsin under pandemiåren. Det nuvarande styrsystemet är olämpligt för att utveckla hälso- och sjukvården. Vi anser att den statliga styrningen bör öka på områden där regionerna brister. Staten behöver ta ett större ansvar för vårdköer, läkares fortbildning, samordning och dimensionering av läkares utbildningsplatser samt beredskapslager och läkemedelsförsörjning, säger Sofia Rydgren Stale.

”Läkare har de senaste åren arbetat hårdare än någonsin och behovet av vila och återhämtning är stort.”

Lägst antal vårdplatser i EU
Tillgången till vårdplatser är en av Läkarförbundets fokusfrågor under 2022. Sett till befolkningsstorlek har Sverige lägst antal vårdplatser i hela EU. Sofia Rydgren Stale efterlyser en vårdplats­dimensionering som utgår från befolkningens faktiska behov samt de lokala förutsättningarna i olika delar av landet.
– Här krävs ett nationellt helhetsgrepp där vi kan låta oss inspireras av Danmark, där man med framgång har ett större nationellt ansvar för dimensionering och fördelning av vårdplatser, säger hon.

Fast läkarkontakt
Ytterligare en central fråga för Läkarförbundet är samtliga invånares rätt till en fast namngiven läkarkontakt.
– För att det ska kunna bli verklighet krävs investeringar som gör primärvården till en långsiktigt attraktiv arbetsgivare för fler läkare. Såväl läkare som patient vinner på att införa ett listningstak, det förbättrar arbetsmiljön och ger läkare rätt förutsättningar att fullt ut ta ansvar för samtliga patienter på sin lista. Ett föredöme i det här sammanhanget är Region Sörmland, som infört ett listningstak i primärvården. Det har bland annat lett till att fler läkare sökt sig dit eftersom det förbättrar deras möjlighet att göra ett bra jobb, säger Sofia Rydgren Stale.

Kräver kriskommission
55 procent av läkarna anser att arbetsmiljön i sjukvården just nu är ganska dålig eller dålig. 72 procent anser att det behövs en kriskommission för hälso- och sjukvårdens arbetsmiljö. Undersökningsresultatet går i linje med Sofia Rydgrens Stales uppfattning.
– På senare tid har antalet allvarliga arbetsmiljöanmälningar i hälso- och sjukvården ökat, vilket indikerar en kraftigt försämrad arbetsmiljö. Läget har länge varit ansträngt i stora delar av sjukvården. Det är också bakgrunden till att vi tillsammans med andra förbund kräver en kriskommission för arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. Med kravet på en kriskommission vill vi få regeringen att placera arbetsmiljöfrågan i vården högre upp på agendan. Det är ett sätt för oss att gemensamt sätta ned foten och markera att vi måste få ett slut på försämringen av arbetsmiljön som präglat de senaste åren, avslutar Sofia Rydgren Stale.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Hur ser du på styrningen av hälso- och sjukvården sedan förra valet 2018? Den har blivit…

Behövs det en kriskommission för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Anna Möller en av årets kvinnor

Anna Möller är en av årets kvinnor på Expressens lista. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT Nyhetsbyrån

Läkaren Anna Möller har blivit utsedd till en av årets kvinnor av Expressen, för sitt arbete med våldtagna på Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset.
– Vi har en vård där vi följer patienten genom hela vårdförloppet, från akutbesöket till uppföljningen, säger hon.

Det var i samband med Kvinno­dagen i mars som läkaren Anna Möller dök upp på listan i Expressen, över årets kvinnor. Hon hyllas för sitt arbete med våldtagna.
– Jag har ägnat mig åt denna patientgrupp ända sedan jag påbörjade min yrkesbana som gynekolog. Det är en del av gynekologin som många inte tänker på och som en del tycker är jobbig då man möter patienter i kris, säger hon.
– Jag började tidigt att forska på konsekvenser av våldtäkt. Att Södersjukhuset specialiserat sig på den här typen av vård innebär att det finns upparbetade rutiner.
– Det kan förstås bli jättebra runtom i Sverige också, men här vet alla vad de ska göra och det finns ett lugn i det. Min förhoppning är att fler center ska startas – det är fortfarande ojämlik vård, patienter ska inte behöva kämpa för att få hjälp.

”Det är fortfarande ojämlik vård, patienter ska inte behöva kämpa för att få hjälp.”

Fler söker vård
Anna Möller och hennes kolleger arbetar med så kallad ”proaktiv vård” – patienterna måste aktivt söka sig dit, men när de väl är där så följer man med dem genom hela processen.
– Många uteblir från planerad uppföljning, kanske för att de helt enkelt mår för dåligt. Då ringer vi upp och erbjuder nya tider, försöker motivera och förklara varför det är bra att ta den hjälp som erbjuds. Akut­besök och uppföljning och samtal är i samma lokaler och med samma personer vilket skapar en trygghet, säger hon.
Det är cirka 800 personer som söker vård på mottagningen varje år, och omkring fem procent av dem är män.
– Det är allt fler som söker sig till oss efter sexuella övergrepp. Kanske är det samhällsdebatten och vår nya samtyckeslagstiftning som gör att fler söker vård, inte bara för fysiska skador utan också psykiska.

KBT och DNA
Mycket forskning just nu handlar därför om hur man förebygger posttraumatiskt stressyndrom, som är väldigt vanligt efter våldtäkt. Till exempel tittar man på effekterna av att sätta in KBT kort tid efter händelsen.
Också DNA-tekniken är ett område som går framåt.
– DNA-tekniken förfinas hela tiden, och ju fler vi och polisen topsar desto större chans är det att vi får tag på förövare, säger Anna Möller.

Åtgärda systemfelen i sjukvården

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Foto: Johan Adelgren

Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén kommenterar undersökningsresultatet att knappt hälften av läkarna har hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden.

– Om man tolkar det som ”medicinskt motiverade åtgärder man borde ha utfört” är det chockerande siffror. Jag hoppas verkligen inte att det stämmer. Vi är ju alla tvungna att prioritera; vi kan till exempel inte träffa alla patienter på akuten samtidigt. Men att 43% av kollegorna svarar att de har hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden, det är mycket oroande.

”Efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan.”

Pressat på många håll
– Jag känner igen bilden av att det är pressat på många håll inom hälso- och sjukvården, det är ofta små marginaler och många kollegor kämpar för att få tiden och resurserna att räcka till. Men jag känner inte igen mig i att hälften av kollegorna skulle ha hoppat över medicinska motiverade åtgärder den senaste månaden. Det var kanske inte ovanligt under den mest extrema situationen med pandemin, men ska inte ske under mer normala förhållanden.

Nära vård och vårdplatser
– För att komma till rätta med den pressade situationen inom hälso- och sjukvården måste de stora system­felen åtgärdas. Det handlar framför allt om att bygga ut den nära vården med primärvården som bas samt att utöka antalet vårdplatser.

Uppmaning till ansvariga
– Jag vill börja med att rikta mig till alla regionpolitiker, det är ni som har den avgörande makten över hälso- och sjukvården: Gör inga tokbesparingar på akutsjukhusen – satsa i stället på personalen! När sjukvården nu går i normalläge efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan. Fortsätt arbetet med utbyggnad av den nära vården. Stimulera fler läkare att välja att bli specialist i allmänmedicin.
– Till politiker på riksplanet: stöd regionerna och ge dem långsiktiga förutsättningar och stabila spelregler. Undvik att försöka styra utvecklingen i sjukvården med kortsiktiga satsningar och stimulansmedel.

Har du hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Komplicerade insatser i Ukraina

Foto: Vladymyr Vorobiov / Shutterstock.com

Katastrofläkaren Johan von Schreeb tillbringade en dryg månad med att samordna internationella hjälpinsatser i krigsdrabbade Ukraina. För inte all välvilja och hjälp landar rätt.
– Jag värjer mig mot bilden av hjälparen som kommer för att rädda en hjälplös, säger han.

Johan von Schreeb ser att attityden är viktig vid hjälpinsatser. Foto: Martin Stenmark

Johan von Schreeb är kirurg, professor och chef för Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet. Han var med och grundade Läkare utan gränser i Sverige på 90-talet och arbetar idag som samordnare på uppdrag av WHO vid olika kriser, som kriget i Ukraina.
– Det handlar mycket om att se till att det inte enbart finns ett bultande hjärta av välvilja, utan även är baserat på kunskap om vad som behövs och vad som fungerar, säger han.
Johan von Schreeb hyllar sjukvårdspersonalen i Ukraina, beskriver dem som beundransvärda och påpekar att även om det innan kriget fanns begränsat med resurser så klarar vården av anstormningen av skadade.
– De internationella insatserna är i sammanhanget marginella, men inom vissa områden behövs de för att täta systemet. Det handlar om att säkra kvaliteten genom till exempel masskadeutbildningar, att evakuera patienter med till exempel barncancer och behov av organtransplantation till andra länder och att samordna de internationella hjälpinsatserna.

”Man kan inte bara åka dit med en läkarväska och tro att de tar emot med öppna armar, det är inte så enkelt.”

Bygga förtroende
Johan von Schreeb har varit med om att bygga upp ett globalt system med WHO, där man innan katastrofen skett visar att det insatsteam man jobbar med lever upp till kvalitetskrav. Dessutom måste hjälpen ske i nära samordning med hälsoministeriet.
– Det är viktigt att förstå att man är en kugge i ett större maskineri. Man kan inte bara åka dit med en läkarväska och tro att de tar emot med öppna armar, det är inte så enkelt. Man måste bygga förtroende och visa att man har kompetens och förstår kontexten. Vi skulle aldrig acceptera att det plötsligt dök upp en läkare från Ukraina som ville hjälpa att operera, säger Johan von Schreeb.

Personliga berättelser
Förutom själva organiseringen av arbetet är det också viktigt att attityden inte hamnar snett – något som är vanligt, enligt Johan von Schreeb.
– Det ligger nära till hands att tänka på människor i en sådan här kris som offer som ligger ner och som vi tvångsmatar. Jag ser det mer som att de tvingats ner på knä och bara behöver en hand för att resa sig. Ukraina är ett land som varit med om hälsokriser förr och det finns ett narrativ och släktberättelser som gör att man är mer förberedd mentalt. I Sverige finns det inte längre personliga berättelser om krig och katastrofer. Det gör oss mer sårbara.

Låt läkare utgöra basen i kunskapsstyrningen

Catharina Ihre Lundgren, kirurg och överläkare och vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Den omfattande kunskapsstyrning som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bygger upp väcker många frågor i läkarkåren och hos Svenska Läkaresällskapets (SLS) medlemsföreningar. Hösten 2021 tillsatte Läkaresällskapet en arbetsgrupp för hälso- och sjukvårdens organisation och styrning.

Två uppgifter är att utreda regionernas kunskapsstyrningssystem och att stärka SLS medlemsföreningars inflytande på kunskapsstyrningen. Redan från start stod det klart att arbetsgruppen skulle verka i nära symbios med SLS sextiosju föreningar, som samlar specialistläkare med varierande inriktning.
– Vi är övertygade om att våra medlemsföreningar kan bidra konstruktivt med tankar, idéer och förslag som i förlängningen kan förbättra kunskapsstyrningen. Vår ambition är att utreda kunskapsstyrningssystemet och verka för att det förändras i enlighet med SLS anda, säger Catharina Ihre Lundgren, kirurg och överläkare med inriktning på bröstendokrina tumörer och sarkom på Karolinska universitetssjukhuset, ordförande i Svensk Kirurgisk Förening, vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt ordförande för SLS arbetsgrupp för kunskapsstyrning.

”I dagsläget tas mycket bra kunskapsstöd fram, men det implementeras inte alltid i sjukvården.”

Kartlägger kunskapsstyrningen
Hittills har arbetsgruppen genomfört en enkät där medlemsföreningarna fått dela med sig av sin uppfattning och erfarenheter av hur kunskapsstyrningen fungerar i dagsläget, bland annat hur implementeringen fungerar. Enkätsvaren har sammanställts och under våren inleds arbetet med att intervjua representanter från ett antal olika medlemsföreningar för att få en fördjupad bild av nuläget och de viktigaste fokusfrågorna.
– I dagsläget tas mycket bra kunskapsstöd fram, men det implementeras inte alltid i sjukvården och gynnar därmed inte heller patienterna. En viktig uppgift för arbetsgruppen är att kartlägga implementeringen så man inte behöver lägga tid på att ta fram kunskapsstöd som aldrig gör någon nytta. Det är också viktigt att förebygga dubbelarbete genom att se över strukturen och stärka kommunikationen mellan olika arbetsgrupper, säger Catharina Ihre Lundgren.

Basen i kunskapsstyrningen
SLS medlemsföreningar fyller en nyckelfunktion i att förbättra kunskapsstyrningen. Det är där professionen och den aktuella medicinska kompetensen samlas. I medlemsföreningarna finns även många läkare med ett stort engagemang i frågan.
– Det är läkare som tar fram underlag till eller utarbetar egna riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram baserat på de senaste forskningsrönen. Läkare ser också till att kunskapsstödet sprids och omsätts i sjukvården. Det är därför naturligt att läkare utgör basen i hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning. En av arbetsgruppens främsta uppgifter är att stärka medlemsföreningarnas roll i kunskapsstyrningen, säger Catharina Ihre Lundgren.

Bättre och mer enhetliga journalsystem

Läkare har tillfrågats ”Var och hur anser du att digitaliseringen kan tillföra mest inom sjukvården?”. Vi fick spridda svar, men många handlar om en och samma sak: journalsystemen.

Läkare vill få ett smidigare och mer användarvänligt journalsystem, som är enhetligt och bättre synkat. Det ska finnas sammanhållen och rikstäckande journalföring och datasystem. ”Vansinne att alla landsting/regioner försöker uppfinna sina egna hjul”, skriver en läkare. Det påpekas också att journal- och datasystem uppdateras och förnyas alldeles för ofta. Till syvende och sist handlar journalföringen om patientsäkerhet, påpekar många, eftersom det underlättar när patienter söker vård, underlättar inläggningar och minskar dubbelarbete.
”Låt dataspelstillverkarna göra våra journalsystem. DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös”, skriver en läkare som tröttnat på att systemen inte fungerar tillräckligt bra.
Bland svaren finns också en frustration med att det bara tycks bli fler datorprogram att hålla koll på och fylla i vid patientmöten.
Ett viktigt led i digitaliseringen är enligt många att minska administrationsbördan så att läkare i stället kan få tid till sina patienter. Upplevelsen av huruvida det faktiskt hjälper är delad.

”Låt dataspelstillverkarna göra våra journalsystem. DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös.”

Patientkontakt på distans
En annan del av digitaliseringen handlar om patientarbetet, och också där går åsikterna isär. Vissa läkare tycker att det är smidigt med videosamtal med patienter, till exempel vid årskontroller för kroniskt sjuka, eller att man kan göra bedömning av tester och bilder på distans. Också chattar lyfts fram som en positiv möjlighet. Andra menar att videosamtal är en krånglig och ineffektiv variant av telefonkontakt. Något som anges som en tillgång är onlineformulär med rutinfrågor och hjälp för adekvat triagering.
En del av de tillfrågade har dock tröttnat på digitaliseringen. ”Det finns för stor övertro till digitalisering. Det är som att sminka en gris – digitaliseringen löser inte grundfrågan med dysfunktionell sjukvård där alla är administratörer”, skriver en läkare.

De vanligaste svaren

• Att ha samma journal- och datasystem i hela Sverige
• Minska administrativa bördan för att få mer tid för patienterna
• Digitala patientbesök
• Övertro på digitaliseringen

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Digitalt planeringsverktyg effektiviserar slutenvården

Inom slutenvården på Akademiska sjukhuset har man för vårdplanering och styrning ersatt whiteboards och klisterlappar med en digital pekskärm som ger medarbetarna ett faktabaserat beslutsstöd i realtid. Det digitala verktyget frigör tid till patientnära arbete och underlättar både central vårdplatskoordinering och arbetsflöde på avdelningsnivå.

År 2018 präglades slutenvården på Akademiska sjukhuset av vårdplatsbrist, återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och svårigheter att överblicka aktuellt vårdplatsläge. Denna situation sådde fröet till DiViS, ett digitalt verktyg för visualisering och styrning av slutenvårdsflödet.
Verktyget har utvecklats i nära samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Tietoevry.

”Vårdpersonal som inte är på plats kan överblicka systemet från sin egen dator.”

Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare på produktionsenheten på Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Styra och koordinera
DiViS består av två komponenter: en för att styra och koordinera vårdplatser och patientflöden på sjukhusövergripande nivå, och en för att planera och styra arbetet på avdelningsnivå.
– DiViS hämtar data i realtid från journalsystemet och används i huvudsak på digitala pekskärmar, men även vårdpersonal som inte är på plats kan överblicka systemet från sin egen dator, säger Patrik Bodeby, som tidigare var projektledare och avdelningschef vid sjukhusets kirurgiska utvecklingsavdelning och numera är verksamhetsutvecklare på produktionsenheten.
När en första pilotversion av DiViS var framtagen började man arbeta med verktyget på kirurgiska utvecklingsavdelningen. Eftersom det var här behovet synliggjordes från början var det lätt att få personalen att börja använda den digitala tavlan i den dagliga verksamheten.

Nina Falk, Akademiska sjukhusets projektledare för DiViS.

Visualisera aktuell beläggning
För medarbetarnas del innebär DiViS att de har fått tillgång till ett helt nytt tvärprofessionellt kommunikationsverktyg. Aktiviteter och behov kopplade till avdelningens inskrivna patienter sätts upp och bockas av direkt på tavlans touchskärm eller från den egna datorn. Personalen behöver därmed inte längre springa och leta efter varandra eller lämna över handskrivna lappar för att förmedla information. Alla har alltid tillgång till en aktuell bild av dagens planering och patienternas omvårdnadsbehov.
– De främsta fördelarna med DiViS är att det ger vårdavdelningar bättre möjlighet att visualisera aktuell beläggning, styra sina egna flöden, samordna och prioritera resurser och aktiviteter, och underlättar rapportering och kommunikation. När samtliga medarbetare enkelt kan överblicka vad som gjorts och vad som behöver göras ökar även delaktigheten, säger Nina Falk, Akademiska sjukhusets projektledare för DiViS.

”När samtliga medarbetare enkelt kan överblicka vad som gjorts och vad som behöver göras ökar även delaktigheten.”

Verksamhetsbehoven styrde
– Vi var tidigt tydliga med att vi inte ville köpa in ett färdigt system. För oss var det viktigt att DiViS skulle utvecklas och utvärderas successivt under projektets gång, att verksamhetsbehoven styrde utvecklingen och att kunna involvera våra medarbetare från start. En av våra viktigaste framgångsfaktorer är just att medarbetarna var delaktiga i utformningen av DiViS redan från start. Tietoevrys konsulter träffade medarbetare på avdelningar och deltog i avdelningars dagliga styrningsmöten och sjukhusövergripande vårdplatskoordineringsmöten för att studera arbetssätt och fånga behov och krav. Tillsammans har vi skapat ett system som kontinuerligt utökas med ny funktionalitet i takt med att verksamhetens behov skiftar, säger Patrik Bodeby.
Efter det första pilotprojektet på utvecklingsavdelningen har DiViS successivt introducerats på nästan samtliga slutenvårdsavdelningar.

Ökar patientsäkerheten
– Nu pågår arbetet med vidareutveckling, så plattformen kan användas även för löpande reflektion och arbetsmiljöuppföljning. Vår ambition är att DiViS framöver även ska kunna användas till att följa upp kvalitetsmått. Det kan också bli aktuellt att börja använda DiViS i operations- och öppenvårdsverksamheten, säger Nina Falk.
DiViS ger medarbetarna rätt förutsättningar att agera proaktivt i en komplex verksamhet och snabbt kunna överblicka var patienten befinner sig på sin vårdresa. Teamarbetet gynnas av ett gemensamt verktyg och medarbetare behöver inte lägga tid på att hitta kollegor för att förmedla information. För patientens del har DiViS bidragit till en ökad patientsäkerhet eftersom risken att personalen missar viktiga moment som kan leda till fördröjd behandling minimeras.

”Genom vårt agila arbetssätt kan förbättringsförslag implementeras i DiViS på ett par månader.”

Sara Saltin, projektledare för DiViS-projektet på Tietoevry.

Involvera medarbetarna
– Det nära samarbetet mellan oss på Tietoevry och Akademiska sjukhuset har varit helt unikt. Initialt hade vi tät och löpande kontakt med avdelningschefer och medarbetare och DiViS fick växa fram under deras överinseende. Nu när DiViS är breddinfört sammanställer Nina synpunkter och förbättringsförslag från verksamheten och tar dem vidare till oss. Genom vårt agila arbetssätt kan förbättringsförslag implementeras i DiViS på ett par månader, vilket ytterligare stärker medarbetarnas engagemang i systemet, säger Sara Saltin, projektledare för DiViS projektet på Tietoevry.
– Mitt råd till andra sjukhus som vill införa den här typen av system är att börja i liten skala, involvera medarbetarna från start och att inleda implementeringen som en pilot på en avdelning. Eftersom Akademiska sjukhuset äger systemet själva uppmuntrar vi även andra vårdgivare som är intresserade av den här typen av system att ta kontakt med oss. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Patrik Bodeby.

Snabb utveckling och valmöjligheter i psykiatrin

Martin Hultén, psykiatriker och chefläkare på enheten för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel i Region Skåne.

För läkare som öppnar dörren till den psykiatriska specialiteten öppnas samtidigt en hel värld av möjligheter. Psykiatrin är mångfasetterad och behovet av psykiatriker är och förblir stort. Möjligheten att kombinera klinik och forskning är goda och valmöjligheterna många.

En gemensam nämnare för all psykiatrisk vård är möjligheten att betrakta patienten ur ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv.
– Situationen i psykiatrin är för tillfället relativt ansträngd på grund av personalbrist. Många verksamheter har svårt att hålla vårdavdelningar i gång och vårdplatser öppna, i synnerhet under sommaren. Det råder fortfarande en viss brist på psykiatriker, även om antalet nya psykiatriker har ökat på senare år, säger Martin Hultén, psykiatriker och chefläkare på enheten för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel i Region Skåne. Han är även ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen och sammankallande i Nätverket för chefläkare i psykiatrin.

Kraftigt ökat söktryck till BUP
Han anser att psykiatrin som verksamhet har kommit relativt lindrigt undan under pandemiåren. I början av pandemin såg området inget direkt ökat söktryck, medan man under det andra året såg ett mer normaliserat söktryck till de flesta verksamheter, med undantag av BUP där söktrycket på senare år har ökat kraftigt. Ökningen följer, enligt Martin Hultén, ett långsiktigt nationellt mönster av ökad psykisk ohälsa bland barn och unga.
– Antalet digitala patientkontakter ökade självklart även i psykiatrin under pandemin. I synnerhet öppenvårdsbesök, främst uppföljnings- och återbesök, har med framgång gjorts digitalt, säger han.

”Det somatiska och biologiska perspektivet är helt centralt att ha med sig i det dagliga arbetet som psykiatriker.”

Dynamiskt fält med forskning
En av de faktorer som fick Martin Hultén att utbilda sig till psykiatriker var möjligheten att få fördjupa sig i hur den mänskliga hjärnan fungerar, att få studera mänskligt beteende och att kunna verka i ett dynamiskt fält som präglas av intensiv forskning och många nya genombrott i form av innovativa behandlingar.
Psykiatriker erbjuds en mångfald av valmöjligheter. De kan arbeta inom vuxenpsykiatrin, BUP, beroendevården eller rättspsykiatrin. Öppen- eller slutenvård är ytterligare alternativ och möjligheterna att kombinera klinik och forskning är goda. Psykiatriker kan dessutom fortsätta utvecklas under hela sin karriär genom olika subspecialiteter, som psykosvård, ångestsjukdomar eller affektiva sjuk­domar.

Tid till samtalet
– Läkare som väljer att specialisera sig inom psykiatri lämnar inte den somatiska aspekten av läkaryrket. Det somatiska och biologiska perspektivet är tvärtom helt centralt att ha med sig i det dagliga arbetet som psykiatriker eftersom många biologiska sjukdomar har psykiska implikationer. Som psykiatriker har man förmånen att betrakta patienten utifrån ett helhetsperspektiv som inkluderar social, biologisk och psykisk hälsa. I psykiatrin finns dessutom ofta mer tid till samtalet och mötet med patienten. Just samtalet är ju ett av våra viktigaste verktyg, avslutar han.

Ny chattbot ska bedöma patienter

Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig i Region Gävleborg. Foto: Niklas Larsson

Med den nya tjänsten Min vård tar digitaliseringen i Region Gävleborg ett stort kliv framåt. Via frågeformulär och en triage-chattbot ska patienter slussas rätt.
– Triagemotorn blir ett kraftfullt medicintekniskt verktyg, och gör det möjligt för oss att få bort onödiga mellanhänder och jobba mer effektivt, säger Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig.

I början av maj lanserades digitaliseringsprojektet Min vård i Region Gävleborg. Syftet är att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Förhoppningen är att många enklare tillstånd ska lösas med egenvårdsråd eller självservicefunktioner.
– Tjänsten var från början en politisk beställning, att våra invånare ska kunna nå vården digitalt. Och det vi konstaterade var att vi redan nu har bristande tillgänglighet och brist på rätt kompetenser. Ska vi göra vården ännu mer tillgänglig måste vi också bygga funktioner som skapar nytta i verksamheten, säger Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.

”Ska vi göra vården ännu mer tillgänglig måste vi också bygga funktioner som skapar nytta i verksamheten.”

Fem olika steg
En nyckelfunktion är den så kallade triagemotorn, en automatiserad chattbot och algoritm. Patienten har 279 frågeformulär att tillgå, och i slutet av formuläret finns triageringen. Med hjälp av fem olika steg ska patienten hamna rätt.
– Vilken yrkesgrupp ska handlägga patienten? Behövs det en särskild spetskompetens inom professionen, kanske en diabetessjuksköterska? Vilken är rätt vårdenhet, är det primärvården eller en specialistmottagning? Vilken vårdform behövs – det är inte meningen att allt ska sorteras till digitala besök, en läkare kan ju behöva titta i halsen vid halsont. Sista frågan är om det är brådskande, där prioritering sätts på en skala mellan 0 och 12, säger Simon Nilsson.

Tilltalande för yngre
När de fem frågorna besvarats av algoritmen låses tidsbokningssystemet upp för patienten, som då kan hitta en tid för sitt besök, oavsett om det ska ske digitalt eller fysiskt. Dessutom får vårdpersonalen en delvis färdig journalanteckning från plattformen, och inbyggt finns möjlighet för vårdgivare att chatta med varandra och slippa pappersremisser.
– Det här kommer att vara mest tilltalande för yngre medborgare, men tanken är att kan vi halvautomatisera deras kontakt kan vi få mer tid till de som är sköra. Vi kommer att ha en kraftigt ökad åldrad befolkning i regionen, men inte fler händer i vården. Så om vi minskar administration och dokumentation så kanske vi ändå räcker till, säger Simon Nilsson.