Alla inlägg av stellanstal

Artikel

Vårdplatser och statlig styrning högt på agendan

Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister. Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet

Vårdplatsbristen behöver åtgärdas lokalt, utifrån varje regions förutsättningar. Samtidigt planeras en utredning om statlig styrning av sjukvården. En annan nyckelfråga för sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson är stärka kompetensförsörjningen genom att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för sjukvårdens medarbetare.

Nittiofyra procent av läkarna anser att situationen inom sjukvården är allvarlig eller ganska allvarlig. IVO och Arbetsmiljöverket är eniga i sin kritik om att vårdkapaciteten är för låg och att det har direkt inverkan på sjukvårdens arbetsmiljö.
– Jag håller med om att situationen för närvarande är allvarlig. Bristen på vårdplatser, som till stor del är en konsekvens av att sjukvårdens svårigheter att rekrytera och behålla tillräckligt med personal med rätt kompetens, är en av de viktigaste frågorna just nu. Många medarbetare i vården vittnar om att de tvingas lägga allt mer tid på att prioritera bland sina patienter, vilket självklart är fel. Detta bidrar till de stora problem som finns med arbetsmiljön. Många medarbetare har tvingats gå ner till deltid eftersom de inte orkar arbeta heltid. Vi behöver göra det möjligt för fler att orka arbeta heltid, säger Acko Ankarberg Johansson.

Utöka vårdkapaciteten
Hon ser ett behov av att öka kapaciteten, både för den dagliga vårdverksamheten och utifrån ett beredskapsperspektiv.
– Det rådande världsläget gör att svensk sjukvård behöver ta höjd för att kunna hantera en situation då vi kan behöva omhänderta många skadade samtidigt. Vi har därför avsatt 1,2 miljarder kronor på beredskapshöjande åtgärder under detta år inom hälso- och sjukvården. Regeringen beräknar att avsätta 1,6 miljarder nästa år och 1,7 miljarder för år 2025 i samma syfte. Vi genomför en vårdplatssatsning och bygger samtidigt ut den nära vården. Jag ser även ett stort behov av att göra vårdadministrationen mer ändamålsenlig. Samtliga vårdenheter borde analysera vilka administrativa rutiner som verkligen är nödvändiga. Vårdgivarna bör låta medarbetarna lokalt föreslå lösningar på en mer ändamålsenlig sjukvårdsadministration genom att använda den vilja till förändring som fanns och användes på ett bra sätt under pandemin, säger Acko Ankarberg Johansson.

”Det handlar om att öka antalet vårdplatser och samtidigt minska utlokaliseringen och överbeläggningarna.”

Vårdplatser och statlig styrning
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 2 miljarder kronor till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen ska även ta fram förslag på till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser.
– Det handlar om att öka antalet vårdplatser och samtidigt minska utlokaliseringen och överbeläggningarna. Det är viktigt att varje region själv avgör hur de statliga medlen ska användas på bästa sätt. Vad gäller kompetensfrågan så har vi gett det Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att föreslå konkreta förbättringar. En första delrapport ska levereras till regeringen redan 30 juni, säger Acko Ankarberg Johansson.
Hon planerar även att tillsätta en utredning om en delvis eller hel statlig styrning av sjukvården, vilket kan korta vårdköerna och öka jämlikheten. En ökad nationell styrning kan bland annat bidra till att lösa problem som är gemensamma för samtliga regioner.

Säkerställa fast läkarkontakt
Hon anser att fler åtgärder krävs för att utöka primärvården och tillägger att det är hög tid att gå från ord till handling genom att accelerera utvecklingstakten för den nära vården.
– En fungerande primärvård är en förutsättning för ett fungerande sjukvårdssystem. De flesta är överens om att nära vård är en god idé, men sammantaget har utvecklingen gått alltför långsamt. En viktig grundfråga är att säkerställa en fast läkarkontakt för samtliga primärvårdspatienter. Samtliga patienter som vill ska ha tillgång till en namngiven fast distriktsläkarkontakt, så vi behöver arbeta mot Socialstyrelsens riktvärde på 1 100 listade patienter per specialistläkare i primärvården, säger Acko Ankarberg Johansson.

Hur allvarlig är situationen inom sjukvården?

IVO riktade kritik mot samtliga 27 granskade sjukhus i sin rapport från januari 2023. De skrev ”det råder brist på vårdplatser och patientsäkerheten kan inte garanteras”. Hur allvarlig anser du att situationen är inom sjukvården? Situationen är…

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 6–12 april 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4 procentenheter.

Artikel

Ljuspunkter i vården enligt läkare

Foto: Shutterstock

Många är missnöjda med vården – men enligt läkarna finns det ljuspunkter. Bland annat lyfts cancervård och akutvård fram som välfungerande med hög kvalitet på kunskap och forskning.

De flesta tillfrågade läkarna tycker att vården fungerar dåligt. Men i vår undersökning ställdes också frågan: ”Kan du ge exempel på något som fungerar bra inom hälso- och sjukvården?”. Ett par hundra svar kom in och det är tydligt att det finns positiva delar av vården att ta vara på.
Många känner ett stort engagemang och stolthet i sitt yrke och ser att vårdpersonalen ”bär” vården. ”Sjukvården bemannas framför allt i stor utsträckning av ’eldsjälar’ som brinner för sitt yrke och sina patienter. Tar man vara på dem så finner man en väg till en bättre sjukvård!” skriver en läkare och får medhåll från många andra.

”Bra nationella riktlinjer med god följsamhet vilket ger mer jämlik vård.”

Kunskap och forskning
Läkares patientkontakter lyfts fram som något som fungerar bra. ”Väldigt mycket avseende patientkontakter, tillgänglighet, förtroende, kvalitet, kunskapsnivå som bidrar till rätta diagnoser och behandling fungerar bra”, skriver en läkare.
Kunskap och forskning och kvalitet avseende detta ses också som välfungerande. ”Bra nationella riktlinjer med god följsamhet vilket ger mer jämlik vård. Satsning på nya metoder och läkemedel. Satsning på klinisk forskning” skriver en läkare.
Ett intressant spår är att särskilda specialiteter lyfts fram. Många nämner cancervården och akutsjukvården som två områden där vården fungerar väl. Många menar att de allvarligast sjuka med tydlig diagnos får bra vård, men att det alltså ser väldigt olika ut beroende på hur sjuk man är och vilken specialitet man faller under. ”En del områden är världsledande eller mycket evidensbaserad, till exempel bröstcancer, kardiologi. Medan andra områden är ända ner till ’1700-talsnivå’. Ojämnt och ojämlikt vilket inte stämmer med Sverigebilden”, skriver en läkare.

Bra privata aktörer
Många tycker att kvaliteten på själva vården är god, men att problemet är vårdköerna som gör att väntetiderna är för långa för att få bra resultat. När det gäller vad som fungerar dåligt i vården (se vår artikel om förbättringar i vården) nämner många hyrpersonal och privatiseringar. Men många i enkäten nämner just privata aktörer som något som fungerar bra i vården idag. ”Privata vårdaktörer har kunnat visa att det går att bedriva effektiv och välfungerande vård med vinst utan att det kostar arbetsmiljö”, skriver en läkare.

Det här fungerar bra i sjukvården

  • Engagerad personal
  • Bra patientkontakter
  • God kvalitet på själva vården
  • Cancersjukvård och akutsjukvård
  • Kunskap och forskning
  • Privata aktörer

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 6–12 april 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4 procentenheter.

Artikel

Fortbildningen måste regleras

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Simon Hastegård / BILDBYRÅN

Tillgång till fortbildning avgör i förlängningen sjukvårdens kvalitet, jämlikhet och säkerhet. De senaste åren har extern fortbildning för läkare minskat och variationerna är stora. Sveriges Läkarförbunds ordförande Sofia Rydgren Stale efterlyser en nationellt reglerad fortbildning och individuella fortbildningsplaner.

Enligt Läkarförbundets fortbildningsenkät 2023 har extern fortbildning för läkare minskat till 4,2 dagar per år. Det är långt under de 10 dagar som Läkarförbundet rekommenderar och som till exempel vårt grannland Finland har som lagstadgad gräns för extern fortbildning.
– Kontinuerlig fortbildning och ett livslångt lärande är en central faktor för att läkarkåren ska bibehålla och utveckla sin kompetens. Det är oroväckande att läkares tillgång till fortbildning har minskat successivt – och faktiskt halverats sedan 2004. Läkares möjligheter att ta till sig nya rön och metoder är en förutsättning för att vi även fortsättningsvis ska ha en sjukvård i framkant. Risken är annars att sjukvården stagnerar och att patienter inte får tillgång till de senaste behandlingsmetoderna, säger Sofia Rydgren Stale.

Fortbildning på fritiden
I nästan alla regioner har mängden fortbildning minskat jämfört med 2019 och de regionala skillnaderna är fortsatt stora.
– Vi ser att många läkare delvis själva kompenserar för bristande fortbildning genom självstudier utanför arbetstid. I snitt lägger en läkare 9 dagar per år av helger, kvällar och semestrar på fortbildning. Det är varken hållbart eller rimligt att läkare ska tvingas ta av sin fritid för att hålla sig uppdaterade inom sin specialitet, Sofia Rydgren Stale.
Hon betraktar kontinuerlig fortbildning som en avgörande faktor för sjukvårdens kvalitet och för att kunna rekrytera och behålla läkare.

”Fortbildningsfrågan bör vara en ledningsfråga och det bör alltid finnas en tydlig och transparent budget.”

Sätt av tid till fortbildningen
Många regioner lägger mycket resurser på att renovera eller bygga nya vårdfastigheter. Man investerar även i teknisk apparatur och digitala system men förbiser ofta den så viktiga fortbildningen. Ett problem för många läkare är att sätta av tillräckligt med tid till fortbildning. Nästan 70 procent av läkarna saknar tillräckligt med tid för fortbildning. Nästan 1 av 4 vet inte om det finns pengar för deras fortbildning.
– Tidsbristen gör det svårare för många läkare att prioritera fortbildning. Fortbildningsfrågan bör därför vara en ledningsfråga och det bör alltid finnas en tydlig och transparent budget för olika typer av fortbildning, säger Sofia Rydgren Stale.

Individuell fortbildningsplan
Läkarförbundet strävar efter att alla läkare ska ta fram en individuell fortbildningsplan tillsammans med sin chef.
– Läkare med individuellt utformade fortbildningsplaner deltar mycket mer i fortbildning än de som saknar en plan. Genom att sätta upp en plan kan läkare och chef gemensamt säkerställa att den fortbildning som behövs också blir av, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att läkarnas fortbildning ska regleras i en föreskrift som exempelvis Socialstyrelsen kan ta fram.
– Föreskriften bör reglera att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan där behovet av såväl intern som extern fortbildning formuleras. Planen behöver följas upp och revideras regelbundet. Att vårdgivare uppfyller sina skyldigheter måste också kunna följas upp externt, säger Sofia Rydgren Stale.

Artikel

Rätt cancerbehandling till rätt patient

Andreas Lundqvist, forskargruppchef och professor i onkologisk immunterapi vid Karolinska Institutet. Foto: Johan Marklund

– Immunterapi bygger på att stimulera kroppens immunförsvar för att bekämpa cancer. Sedan det första läkemedlet kom ut på marknaden 2011 har det skett en revolutionerande utveckling inom immunterapiområdet, säger professor Andreas Lundqvist.

– Jag leder en forskargrupp som studerar immunförsvaret hos patienter med cancer. Ett forskningsspår är inriktat på hur immunförsvaret påverkas under cancersjukdom, ett annat handlar om hur immunförsvaret i terapeutiskt syfte kan stimuleras att känna igen och angripa cancerceller, säger Andreas Lundqvist, forskargruppchef och professor i onkologisk immunterapi vid Karolinska Institutet.
Immunterapibehandling som på olika sätt aktiverar immunförsvaret har i många fall visat sig vara en relativt potent behandling. På senare år har antalet godkända onkologiska immunterapiläkemedel ökat markant och den kliniska implementeringen gör ständigt nya framsteg. Långt ifrån alla patienter svarar dock på den immunterapeutiska behandlingen.

”Patienter med en inflammerad tumör tenderar att svara bättre på immunterapi.”

Identifiera prediktiv biomarkör
– Genom att, i nära samverkan med kliniska kollegor, studera olika komponenter i immunförsvaret före, under och efter behandling strävar min forskargrupp efter att identifiera och kartlägga de mekanismer som avgör varför somliga patienter inte svarar på behandlingen samt varför somliga patienter utvecklar biverkningar. Resultaten försöker vi sedan härleda till sammansättningen i immunförsvaret, säger Andreas Lundqvist.
Forskargruppen studerar även patienter som behandlas med immunterapi i syfte att utveckla så kallade biomarkörer, som i framtiden kan bidra med värdefull information för att kunna ge rätt behandling till rätt patient.
– Målet är att försöka identifiera en prediktiv biomarkör som kan avgöra vilka patienter som löper högst risk för att drabbas av biverkningar eller återinsjukna och vilka som överhuvudtaget inte bör behandlas. Vi identifierar även de biomarkörer som kan avgöra vilka patienter som är mest mottagliga för immunterapeutisk behandling, säger Andreas Lundqvist.

Förstå tumörerna
Hans forskning syftar bland annat till att öka förståelsen för hur de cytotoxiska lymfocyter som attackerar tumörceller fungerar.
– Patienter med en inflammerad tumör tenderar att svara bättre på immunterapi eftersom deras immunförsvar har känt igen cancercellerna och aktivt angriper dem. En del av min forskargrupps arbete fokuserar därför på att förstå hur tumörer blir inflammerade. Vi analyserar bland annat cancercellernas förmåga att hämma immunförsvaret och försöker hitta lösningar på hur vi kan aktivera det, för att göra patienter mer mottagliga för behandling, säger Andreas Lundqvist.

Aktivera specifika T-celler
Hans forskargrupp arbetar även med att ta fram metoder för att aktivera tumörspecifika T-celler som ett led i att tillverka nya cellterapiläkemedel hos patienter med spridd cancersjukdom.
– Målet är att våra markörer på ett par års sikt kan implementeras i vården så de kan bidra till både förfinad prognos och behandling, säger Andreas Lundqvist.

Artikel

Hippokratesrevision kan minska pinnräknandet

Niklas Ekerstad, specialist i internmedicin och kardiologi, överläkare på kardiologen vid NU-sjukvården.

Professionsbaserad klinisk revision med kollegial granskning, dialog, återkoppling och lärande i fokus stimulerar kvalitetsarbete och bidrar till att professionella kärnvärden får genomslag i hälso- och sjukvården. Intresset för Svenska Läkaresällskapets modell för professionsbaserad klinisk revision är stort såväl bland läkare som i regionerna.

Nu pågår pilotprojekt i primärvården med den långsiktiga ambitionen att introducera ”Hippokratesrevisioner” i hela sjukvården.
Den befintliga externa kvalitetsgranskningen av sjukvården har ofta svårt att värdera komplexiteten i den professionella verksamheten. Granskningarna fokuserar ofta på mätbara men inte alltid relevanta kvalitetsmått, vilket riskerar att påverka prioriteringarna i verksamheten. Svenska Läkaresällskapet har därför utformat ett ramverk för professionsbaserad klinisk revision där sjukvårdens professioner regelbundet ska kunna granska kliniker och vårdcentraler. Hippokratesrevisioner fokuserar på såväl medicinska resultat som efterlevnad av etiska principer och professionella värden. Även forskning och fortbildning bör inkluderas. Revisionerna inkluderar även ett stort mått av patient-, anhörig- och medborgarinflytande.

”Hippokratesrevisionen står inte i motsättning till befintliga utvärderingar av kvalitet.”

Utgångspunkt i kvalitet
– Hippokratesrevisionerna bygger på att läkare och andra vårdprofessioner granskar kliniker och vårdcentraler utifrån ett definierat ramverk. Syftet är dels att belysa enhetens styrkor och svagheter med utgångspunkt i medicinsk kvalitet, vetenskap och etik, dels att stimulera utveckling och kvalitetsförbättringar, säger Niklas Ekerstad, specialist i internmedicin och kardiologi, överläkare på kardiologen vid NU-sjukvården och docent i hälsoekonomi och utvärdering vid Linköpings universitet. Han är även ordförande i SLS arbetsgrupp Professionell granskning och klinisk revision.

Implementeras i full skala
Arbetsgruppen har i uppdrag att utforma en modell för professionsbaserad klinisk kvalitetsrevision som ska kunna implementeras i full skala. Fem piloter inom invärtesmedicin, kirurgi och allmänmedicin har genomförts och nu planeras ytterligare piloter inom primärvården.
– Responsen från de granskade pilotenheterna med tillhörande personal var generellt sett mycket positiv. Även förvaltningsrepresentanter var med på tåget. Såväl styrkor som svagheter i verksamheterna belystes. Etisk stress, tidsbrist, svårigheter att prioritera på ett rimligt sätt samt möjliga undanträngningseffekter där stora och komplexa vårdbehov hamnar i skymundan av många lindriga behov var några av de faktorer som framkom i revisionerna, säger Niklas Ekerstad.

Även svårmätta parametrar
Han ser en tydlig efterfrågan på den här typen av professionsbaserad klinisk revision. För att modellen på sikt ska kunna breddinföras krävs en efterfrågan från vårdgivarna, fler kliniska revisorer samt någon form av reglering.
– Hippokratesrevisionen står inte i motsättning till befintliga utvärderingar av kvalitet, som kvalitetsregister. Däremot menar vi att det inte räcker med att fokusera på lättmätta parametrar. Även det svårmätta men relevanta måste granskas och lyftas upp, exempelvis om vård ges efter behov och om den etiska plattformen följs, hur behov hos svaga grupper med nedsatt autonomi synliggörs och hur aspekter som multisjuklighet och hälsomässig skörhet hanteras, avslutar Niklas Ekerstad.

Artikel

Läkemedelsbristen leder till merarbete och oro

Magnus Isacson, allmänspecialist och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.

Problematiken med läkemedelsbrist har successivt tilltagit på senare år, bland annat till följd av ett oroligt världsläge. Läkemedelsbristen, som numera ofta uppstår snabbare och berör allt fler patientgrupper, innebär att läkare ofta tvingas lägga mycket tid på att identifiera och administrera ersättningsläkemedel.

För många patienter innebär läkemedelsbristen en nedsatt livskvalitet och utgör dessutom i många fall en betydande källa till oro.
8 av 10 läkare upplever att det finns en läkemedelsbrist. 83 procent av dessa läkare upplever att läkemedelsbristen har inneburit negativa konsekvenser för deras patienter. Inom öppenvården uppgår siffran till 90 procent.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande, jag trodde snarare att andelen läkare som berörs av läkemedelsbristen skulle vara ännu högre. Många av mina kollegor inom SFAM uttrycker en frustation kring situationen. Vi hjälper ofta varandra med förslag på lämpliga ersättningsläkemedel, säger Magnus Isacson, allmänspecialist och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.

”När en patient tvingas byta läkemedel krävs ofta extra uppföljning om eventuella biverkningar.”

Stjäl tid från patientnära arbete
Han betraktar läkemedelsbristen som allvarlig, även om den ännu inte fått några direkt livshotande konsekvenser. Däremot ökar läkemedelsbristen risken för biverkningar och missförstånd i kommunikationen mellan läkare och patienter. Bristen ger också sämre kontroll på många folksjukdomar, exempelvis diabetes. 90 procent av läkarna som upplever läkemedelsbrist upplever att det inneburit merarbete för dem.
– Det som främst tar tid för oss läkare är dels att identifiera och ordinera ett lämpligt ersättningsläkemedel, dels det administrativa arbete det genererar. När en patient tvingas byta läkemedel krävs ofta extra uppföljning om eventuella biverkningar och patientens hälsostatus. Sammantaget stjäl det mycket tid som vi annars kunnat ägna åt patientarbete, säger Magnus Isacson.

Ökar patientsäkerhetsrisken
Många små moment ökar sammantaget patientsäkerhetsrisken i samband med ett läkemedelsbyte. För patienternas del resulterar läkemedelsbristen ofta i ett försämrat mående, nedsatt livskvalitet samt oro och otrygghet. Magnus Isacson vittnar om patienter som dagligen bevakar lagerstatusen på olika apotek och är beredda att resa långt för att få tag på läkemedel med konstaterad brist.
– Ett digitalt kommunikationsverktyg som underlättar kommunikationen mellan förskrivande läkare och apotekens farmaceuter kan också underlätta den professionsöverskridande problemlösningen. Dessutom skulle en mer överskådlig bristlista än den som i dagsläget finns på Läkemedelsverket kunna vara till hjälp, säger Magnus Isacson.

Upplever du att det finns läkemedelsbrist i Sverige?

Har läkemedelsbristen inneburit negativa konsekvenser för någon av dina patienter?


Endast läkare som upplever att det finns läkemedelsbrist har fått frågan.
Inom öppenvården svarade 90% att det inneburit negativa konsekvenser för sina patienter.

Har läkemedelsbristen inneburit merarbete för dig som läkare?


Endast läkare som upplever att det finns läkemedelsbrist har fått frågan.
Inom öppenvården svarade 100% att det inneburit merarbete.

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 6–12 april 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4 procentenheter.

Artikel

Fokus på vårdplatsbristen och nära vården

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Foto: Torkel Ekqvist, Sjukhusfotograferna, SÖS

94 procent av läkarna anser att situationen i sjukvården är allvarlig eller ganska allvarlig. Om politiker och beslutsfattare kraftsamlar för att åtgärda vårdplats­bristen och bygga ut den goda och nära vården så kan vi tillsammans bygga ett fundament för en fungerande sjukvård.

Om dessa två fundamentala frågor får fullt fokus så förbättrar det situationen i hela sjukvårdssystemet, enligt Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.
– Undersökningsresultatet bekräftar vår bild, men är samtidigt alarmerande eftersom 94 procent är en mycket hög andel. Situationen i hälso- och sjukvården är hårt ansträngd med en underdimensionerad primärvård, för få vårdplatser och personal- och kompetensbrist. Det resulterar bland annat i överbeläggningar och att de svårast sjuka patienterna, ofta sköra äldre blir hårt drabbade. I dagsläget saknas någon form av marginal i stora delar av sjukvården, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och professor vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

”Situationen i hälso- och sjukvården är hårt ansträngd med en underdimensionerad primärvård.”

Ohållbart i akutsjukvården
IVO:s rapport kring situationen i den nationella sjukhusvården betraktar han som en konkret bekräftelse som svart på vitt tydliggör den rådande och allvarliga situationen i svensk hälso- och sjukvård. Tobias Alfvén betraktar vårdplatsbristen och en fortsatt utbyggnad av den goda och nära vården som de två i särklass viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården just nu.
IVO-rapporten bekräftar, enligt Tobias Alfvén, att det är ohållbart att göra ekonomiska nedskärningar i akutsjukhusens verksamhet.
– Vårdplatsbristen, som främst handlar om att det saknas rätt kompetens på rätt plats vid rätt tillfälle, måste åtgärdas med långsiktiga arbetsmiljösatsningar som gör akutsjukhusen till attraktiva arbetsgivare. Dessutom krävs utökade satsningar på fortbildning och forskning, säger han.

Avgränsad lista förutsättning
En viktig förutsättning för den fortsatta utbyggnaden av nära vård är, enligt Tobias Alfvén, en avgränsad lista till exempel utifrån det nationella riktvärdet för fast läkarkontakt i primärvården på 1 100 invånare per specialist i primärvården som Socialstyrelsen har tagit fram. Det gör läkarnas uppdrag rimligt, hanterbart och långsiktigt hållbart, vilket i förlängningen gör allmänläkare till ett attraktivt karriärval. Men det räcker inte. Även antalet specialister i allmänmedicin måste öka och förutsättningarna för fortbildning och forskning stärkas.

Staten och regionerna
– Staten och regionerna behöver kroka arm och gemensamt tydliggöra att man tar vårdplatsbristen på allvar genom att genomföra de ekonomiska och organisatoriska satsningar som krävs. Ytterligare en viktig faktor är en ökad tilltro till och lyhördhet för sjukvårdprofessionernas bedömningar, förslag och idéer. Erfarenheter från pandemin visar att när sjukvårdens professioner erbjuds möjligheten att styra utifrån eget omdöme och dessutom har rätt resursmässiga förutsättningar så kan de åstadkomma en fantastisk sjukvård, avslutar Tobias Alfvén.

Hur allvarlig är situationen inom sjukvården?

IVO riktade kritik mot samtliga 27 granskade sjukhus i sin rapport från januari 2023. De skrev ”det råder brist på vårdplatser och patientsäkerheten kan inte garanteras”. Hur allvarlig anser du att situationen är inom sjukvården? Situationen är…

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 6–12 april 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4 procentenheter.

Artikel

Tillgången på BT-platser måste säkras

Shadi Ghorbani, ST-läkare i allmänmedicin och tidigare ordförande i SYLF. Foto: Emma Wallskog / BILDBYRÅN

Studenterna som går den nya sexåriga legitimationsgrundande läkarutbildningen ska om fyra år genomföra bastjänstgöring, BT, som den inledande delen i ST. Antalet BT-platser har dock varit alltför få sedan tjänstgöringsformen lanserades 2021. Bristen på BT-platser har blivit mer påtaglig, med risk för allvarliga konsekvenser för svensk sjukvård.

BT är en drygt ettårig introduktionstjänstgöring inom ramen för läkares specialiseringstjänstgöring. BT ger läkare med såväl svensk som utländsk läkarlegitimation en gemensam introduktion till svensk sjukvård. BT ökar den kliniska färdigheten och introducerar legitimerade läkare till svensk sjukvård på ett likvärdigt sätt.
– När BT introducerades hösten 2021 motsvarade antalet platser drygt 20 procent av behovet. Sedan dess har situationen inte förbättrats, snarare tvärtom. Vi har kartlagt tillgången på BT-platser i samtliga 21 regioner och kan konstatera att tillgången varierar avsevärt. En ny flaskhals håller på att bildas efter bara två år med BT. Vi ser även omfattande variationer i hur långt regionerna har kommit i sitt arbete med att förbereda fler BT-platser inför 2027, då behovet kommer att vara stort, säger Shadi Ghorbani, ST-läkare i allmänmedicin och tidigare ordförande i SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening.

”Intresset för att bli chef är som störst bland yngre läkare, vilket man bör tillvarata.”

Vill se ökat statligt ansvar
Bristen på BT-platser riskerar att förlänga vårdköer och fördröja läkares väg till specialistbevis. Ytterligare ett problem är en ojämn kvalitetsnivå på de BT-platser som erbjuds runtom i landet. SYLF anser att staten bör ta ett större ansvar för dimensioneringen av läkarnas utbildningstjänster för att på sikt säkerställa att behovet av dessa tillgodoses.
– BT-frågan har hittills inte uppmärksammats i tillräcklig utsträckning. Regionerna behöver agera nu och öka takten. Fyra år är inte en särskilt lång tid när det gäller att rigga ett välfungerande BT-system i samtliga regioner. Det är viktigt att säkra tillgången på kompetenta handledare och att samtliga underläkare får en genomtänkt introduktion. Enligt Socialstyrelsen är en möjlighet att blivande ST-läkare som befinner sig i slutet av sin ST-tjänstgöring kan handleda BT-läkare, vilket vi är positivt inställda till, säger Shadi Ghorbani.

Efterlyser ST med ledarskap
SYLF:s ambition är att kapa väntetiderna och säkerställa kortast möjliga väg från examen till specialistbevis.
– Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda ST med ledarskapsinriktning. Intresset för att bli chef är som störst bland yngre läkare, vilket man bör tillvarata på ett strukturerat sätt. Vi verkar även för att höja underläkarlönerna, som på senare år halkat efter i förhållande till andra läkares löner, säger Shadi Ghorbani.

Artikel

Svårt att sätta diagnosen ME/CFS

Per Hamid Ghatan forskar på diagnosen ME/CFS.

ME/CFS är en kontroversiell diagnos som i Norden i snitt tar fem år att ställa.
– Forskningen kring ME har fått en ordentlig skjuts i och med pandemin och postcovid. Jag tror att vi kan ta rygg där och få en bättre grund för evidensbaserade perspektiv, säger Per Hamid Ghatan, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin.

Per Hamid Ghatan är forsknings- och utvecklingsansvarig på Bragée Kliniker, som har just ME/CFS som ett av sina fokusområden. Han tror att det finns flera förklaringar till varför diagnosen är omstridd. ME står för myalgisk (muskelsmärta) encefalomyelit (inflammation i hjärna och ryggmärg) och CFS står för chronic fatigue syndrome (kroniskt trötthetssyndrom). Diagnosen kallas ofta ME.
– För det första är det ett syndrom med ett antal olika symptom och kriterier som ingår i tillståndet. För det andra saknas fortfarande specifika biomarkörer, och för det tredje är ME ett komplext tillstånd och en uteslutningsdiagnos. Det saknas fortfarande verktyg för diagnostik och behandling av komplexa tillstånd, säger han.

”Det saknas fortfarande verktyg för diagnostik och behandling av komplexa tillstånd.”

Svårt se helheten
En svårighet med att diagnostisera ME är att många läkare inte lyckas se helheten.
– ME är som att ta isär en elefant och sätta ihop den som en lök, och beroende på specialitet sätter man in en blindstav och försöker förstå tillståndet. Det är lätt att man avgränsar sig utifrån sin profession och sin specialitet i betraktandet utav ett komplext tillstånd.
Många patienter blir ifrågasatta.
– En del betraktar det som en inbillningssjuka. Det intressanta med ME-patienter är att deras nedsatta förmågor inte märks så mycket vid ett läkarbesök, det är svårt att hitta den objektiva fynden i klinisk status. Rekylen kommer först efteråt, i en ansträngningsutlöst försämring, säger Per Hamid Ghatan.

Först och främst diagnos
Det finns flera likheter mellan ME och postcovid, som det forskas mycket på just nu.
– Vid postcovid vet vi att det är en infektionsutlöst problematik. Vid ME har hälften av de patienter vi möter en infektionsutlöst problematik men också andra bakomliggande orsaker.
Hur kan man då hjälpa patienter med ME? Först och främst handlar det enligt Per Hamid Ghatan att patienten får en diagnos samt stöd för att aktivitetsanpassa sin tillvaro. När trötthetskrascherna minskar i förekomst kan man utvärdera läkemedel.
– Vi utvärderar behandling med låga doser nalrexon och ett kosttillskott, Q10. Det pågår en hel del forskning som kan medföra att diagnosen kan förändras i framtiden när vi på ett bättre sätt kan förstå de bakomliggande mekanismerna.

ME/CFS enligt de så kallade ”Kanadakriterierna”

  • Patienten ska ha utmattning, smärta, sömnstörning, neurokognitiva symtom, autonoma symptom, neuroendokrina symptom.
  • Problemen ska ha förelegat i minst 6 månader.
  • Vid ansträngning skall tillståndet bli försämrat i mer än 24 timmar.
Artikel

Arbeta preventivt för hälsosamma levnadsvanor

Foto: Shutterstock

Evidensen för levnadsvanornas betydelse för folkhälsan är tydliga. Genom att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan många vanliga folksjukdomar fördröjas eller helt förhindras. Läkare bör bli bättre på att arbeta preventivt genom att på ett systematiskt sätt föra en dialog om levnadsvanor med sina patienter.

Anna Kiessling, projektledare för SLS Levnadsvaneprojekt. Foto: Ulf Sirborn

– Det finns ett massivt vetenskapligt stöd för sambandet mellan levnadsvanor och folkhälsa. Nu finns det även ett starkt vetenskapligt stöd för hur exempelvis läkare kan stödja patienter att utveckla och bibehålla hälsosamma vanor. Det är viktigt att läkare i ökad utsträckning tillämpar den evidensbaserade kunskap som finns på området och arbetar mer preventivt med levnadsvanor, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen. Det säger Anna Kiessling, projektledare för SLS Levnadsvaneprojekt, professor i medicinsk pedagogik på KI, överläkare på Danderyds sjukhus, specialist i kardiologi och internmedicin samt ordförande i SLS kommitté för prevention och folkhälsa.

SLS levnadsvaneprojekt
SLS levnadsvaneprojekt drivs sedan 2011 på uppdrag av Socialstyrelsen med det övergripande syftet att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för förebyggande och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.
– De levnadsvanor där det vetenskapliga sambandet med ohälsa är som starkast är bruk av tobak och alkohol, bristande fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Det är därför dessa faktorer läkare främst bör fokusera på i den preventiva dialogen med sina patienter. Läkare som väljer att inte ställa frågor om levnadsvanor signalerar till patienten att levnadsvanorna är av mindre betydelse för hälsan. Det är därför viktigt att samtliga läkare, oavsett inriktning, implementerar ett preventivt perspektiv i sin dagliga yrkesutövning genom att vid behov ta en dialog med patienten om exempelvis alkoholvanor, säger Anna Kiessling.

”Det finns ett massivt vetenskapligt stöd för sambandet mellan levnadsvanor
och folkhälsa.”

Intresse för hälsofrämjande
Enligt en enkätundersökning som genomförts bland SLS specialitetsföreningar och sektioner så finns det ett brett intresse för hälsofrämjande och preventiva insatser och många aktiviteter pågår. Anna Kiessling upplever att intresset har ökat på senare år, bland annat till följd av pandemin, klimatfrågan och att folkhälsofrågor generellt sett blivit mer synliga i media och i den allmänna debatten.
Även om levnadsvanearbete är ett utpräglat teamarbete där det kanske inte är läkarens primära roll att ha motiverande samtal med patienterna så är det, enligt Anna Kiessling, varje läkares ansvar att identifiera vilka patienter som kan behöva hjälp att förändra sina levnadsvanor, ta upp frågan och därefter hänvisa till rätt instans för åtgärd och uppföljning om man inte har möjlighet att göra det själv.

Motiverande tillfällen
– Forskning har identifierat vissa tillfällen då patienter i allmänhet är särskilt motiverade att genomföra en livsstilsförändring, exempelvis i samband med kirurgiska ingrepp, i början av en graviditet eller om man råkar ut för en sjukdom, som en hjärtinfarkt. Läkare bör ta tillfället i akt att ta upp levnadsvanefrågan när patienterna är som mest mottagliga, avslutar hon.