Etikettarkiv: ADHD

Mannen som patientnorm för ADHD

Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad
Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad

Kunskapen gällande ADHD bygger främst på pojkar och män – vilket gör att flickor under- och feldiagnostiseras. Lotta Borg Skoglund vill att fler flickor ska få hjälp och att snedvridningen ska åtgärdas.

Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i psykiatri, lektor vid Uppsala universitet och forskar på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med sin nya bok ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna vill hon uppmärksamma den ojämlikhet som idag finns kring den frekvent använda diagnosen.
– ADHD upptäcktes först hos pojkar, och majoriteten av forskningen har gjorts på pojkar. Därför är även skattningsskalor och formulär baserade på pojkar, säger Lotta Borg Skoglund.

Stora skillnader
Både diagnostisering och behandling är färgat av detta, men viktigaste skillnaden finns i om man över huvud taget upptäcker sjukdomen.
– När pojkar inte fungerar i skolan är ADHD bland det första man tänker på, vilket gör att vi i vissa delar av världen nog överdiagnostiserar. När flickor har problem i skolan tänker vi istället på psykosociala faktorer, att hon inte mår bra eller att det inte står väl till i familjen. Det är allvarligt och problematiskt. Det går många fler år innan flickorna får sin ADHD-diagnos. Hur vi tänker innan, hur vi bemöter och förstår barn och ungas uttryck för psykisk ohälsa verkar innefatta stora skillnader, säger Lotta Borg Skoglund.

Förändring behövs
Samsjukligheten är stor bland flickor vilket komplicerar bilden.
– Det är vanligt att man utöver ADHD drabbas av till exempel depression, ångest eller ätstörningar. Flickorna vänder oftare sina problem inåt medan pojkar ofta vänder frustrationen utåt, säger Lotta Borg Skoglund.
Hon tycker att det bland annat behövs mer forskning på hur ADHD samverkar med könshormonerna. Och även om ADHD är det tydligaste exemplet finns könsaspekten även i annan psykisk ohälsa, menar hon.
– Man kan i vissa fall behöva se det som två olika varianter på ett tillstånd, där det är skillnad mellan män och kvinnor och vi behöver förstå psykisk ohälsa utifrån våra unika biologiska förutsättningar.
I Lotta Borg Skoglunds bok lyfts flickors egna berättelser fram, vilket hon hoppas är ett led i att nyansera synen på ADHD.
– Jag hoppas på berättelsernas kraft, utöver att forskare och läkare också bör gå ut och berätta om det. Alla delar behövs för en förändring.

Genforskning påverkar psykiatri

Anders Hansen, psykiater och författare. Foto: Stefan Tell
Anders Hansen, psykiater och författare. Foto: Stefan Tell
Redan termin två på läkarutbildningen väcktes Anders Hansens intresse för psykiatri.
– Det finns en existentiell och filosofisk dimension som man inte hittar i någon annan specialitet. Inget kan vara mer fascinerande än människans hjärna, säger han.

Psykiatern och författaren Anders Hansen var nästan färdig civilekonom när hans passion för naturvetenskap tog överhanden. Samtidigt som han slutförde sina studier på Handelshögskolan hoppade han på läkarprogrammet på KI och han fick snabbt upp ögonen för såväl neurologi som psykiatri.
– Jag fastnade för psykiatri och det har jag aldrig ångrat. I hjärnan ryms människans hela väsen.
Anders Hansen är inte förvånad över att så många som 28 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin. Han har sett ett kraftigt stigande intresse för specialiteten under senare år.
– Det finns säkert många orsaker. Idag finns inom psykiatrin en insikt om att vi är biologiskt drivna varelser och modern neurovetenskap, genforskning och medicinska avbildningstekniker gör att man i mycket högre utsträckning kan luta sig mot vetenskap i diagnos och behandling. Stigmat kring psykisk sjukdom har minskat, säger han.
– Samtidigt är hjärnan fortfarande det stora mysteriet och det finns en existentiell komponent som lockar, inte minst nu när samhället blir allt mer sekulariserat. Modern hjärnforskning ersätter den dualistiska synen på kropp och själ med ett helhetsperspektiv.

Nytt perspektiv på ADHD
Idag kombinerar Anders Hansen sitt kliniska arbete med att skriva böcker. Växelverkan mellan psyke och beteende med biologiska och evolutionära processer är ett genomgående tema. Nyligen utkom hans tredje bok, Fördel ADHD. I den vill han nyansera bilden av ADHD och få bort sjukdomsstämpeln.
– Jag vill inte bagatellisera symtomen, men många med ADHD identifierar sig med enbart negativa aspekter av diagnosen. Det kan lägga grunden till ett livslångt dåligt självförtroende. Ur ett evolutionärt perspektiv finns stora fördelar med ADHD, det innebär ofta ett starkt driv och energi, kreativitet och förmåga att skaka av sig misslyckanden. Många jägarfolk har gener kopplade till detta drag.
Anders Hansen framhåller att för att förstå människans hjärna gäller det att backa det evolutionära bandet och se allt beteende i en djupare kontext. Nästa bok handlar om hur den exceptionellt snabba utvecklingen inom it påverkar hjärnan, inte minst hos barn och unga.
– Det sker en explosion av psykisk ohälsa bland unga. En orsak kan vara den ständiga uppkopplingen, med dess snabba belöningar som skapar ett enormt beroende. Våra hjärnor har utvecklats för ett annat liv och det är naivt att tro att smartphones och surfplattor inte har en effekt på hur vi mår.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom psykiatrin?