Etikettarkiv: Behov

Symptombild hos äldre skiljer sig

Foto: Shutterstock
Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening. Foto: Alexander Ruas
Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening. Foto: Alexander Ruas

Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening, hoppas att Coronapandemin ska bidra till att i ökad utsträckning rikta uppmärksamheten mot de äldre.
– Jag hoppas att det leder till att man värnar mer om dem och tar mer hänsyn till deras behov framöver.

– Smittspridningen när det gäller covid-19 har varit störst bland de äldre som är sjukast, skörast och allra äldst. Det är den grupp som vanligtvis är mest utsatt för olika typer av virus, som säsongsinfluensa, säger Carina Metzner, som även är verksamhetschef för Multisjuka äldre på Tema åldrande på Karolinska universitetssjukhuset.

Symptomen skiljer sig
73 procent av läkarna anser att säkerhetsrutinerna mot smittspridning av covid-19 i äldreomsorgen har varit dåliga eller inte så bra.
– Smittspridningen bland äldre är en känslomässigt laddad fråga för många. I det här läget, när vi befinner oss mitt i en pandemi, är det viktigt att vi tar ett steg tillbaka och strävar efter att överblicka situationen innan vi drar förhastade slutsatser eller letar syndabockar när det gäller smittspridningen i just denna åldersgrupp. Det gäller att skilja på fakta och känslor, och hittills vet vi för lite för att kunna dra några slutsatser kring alla de faktorer som orsakat smittspridningen bland äldre, säger Carina Metzner.
– Covid-19 är ett relativt nytt virus och ingen sitter inne på alla svaren kring virusets påverkan på sköra äldre. De första sjukdomssymptomen hos äldre är sällan feber eller luftvägsproblematik, utan de första sjukdomstecknen kan istället vara minskad aptit, magproblem eller att man uppvisar tecken på förvirring. Man bör också ha i åtanke att vi ännu inte vet hur eventuell immunitet mot Coronaviruset utvecklas bland äldre, säger hon.

Testa de äldre frikostigt
– Jag anser att man bör vara väldigt frikostig med provtagning av äldre patienter, man bör testa dem för covid-19 vid minsta lilla förändring i deras mående. Samtidigt är det viktigt att konsekvent fortsätta följa de basala hygienrutiner som vi generellt är duktiga på i Sverige: regelbunden handtvätt, ökad användning av visir vid kontakt med äldre och att inte arbeta när man känner sig sjuk, säger Carina Metzner.
Hon anser att samhället i stort har mycket att lära av Coronapandemins spridning och effekter på de äldre.
– Vi behöver vara fortsatt uppmärksamma på hur det här viruset beter sig hos äldre. Vi lär oss kontinuerligt allt mer om hur covid-19-viruset fungerar. Det gäller allt från symptombilden till virusets långsiktiga effekter på kroppen och immunförsvaret, säger Carina Metzner.

Vad anser du om säkerhetsrutinerna mot smittspridning av covid-19 i äldre­omsorgen? De är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Viktigaste åtgärderna för en bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Går det att utveckla den befintliga sjukvården med punktinsatser eller måste drastiska åtgärder tas? Vem skall styra över sjukvården, landsting, staten eller privata aktörer?

Läkarna har även i samma undersökning svarat på frågan ”Vilka är dina viktigaste åtgärder för att förbättra sjukvården i Sverige?”

Utveckla den befintliga vården
Åsikterna är många vad gäller sjukvården och hur den ska styras. En stor majoritet av läkarna som fick ange sina viktigaste åtgärder ville att den befintliga sjukvården ska utvecklas. Gör framförallt satsningar på att bygga ut primärvården med fler allmänspecialister.
Ekonomiska resurser måste tillsättas så att tjänster kan besättas och antalet vårdplatser kan ökas. Man vill skapa tydliga, konkreta mål och visioner både på kort och på lång sikt. Låt medarbetare få komma med förslag på förbättringar, som följs upp och inte bara läggs i en låda.
Man vill öka lönen och lönespridningen för personal med tydliga karriärsteg. Det kostar pengar på kort sikt men lönar sig i längden då sjuksköterskor och läkare stannar kvar och utvecklas. Det leder till kontinuitet för patienten och minskat behov av dyr hyrpersonal.
Arbetsmiljö med stress och dåliga scheman är också något som man vill åtgärda. Läkare måste ta större tag i sin roll som ledare, både formella och informella och göra tydligt hur medicinska behov skall vara med och utveckla vården.

Förstatliga eller privatisera
Några vill privatisera sjukvården i Sverige, men fler i undersökningen vill att sjukvården förstatligas för att få en jämlik vård i hela landet. Och det måste införas så att professionen som styr. Ta bort chefer och politiker som inte har kunskap om det de ska besluta om. Man anser också att resurser bör styras om från administrativa chefer och vårdutvecklare till vårdpersonal som kan utföra förbättringsarbetet.

Satsa på digitalisering
Återkommande är den stora mängd dokumentation och andra administrativa uppgifter som stressar både läkare och sjuksköterskor, och som framförallt tar onödig tid från patienterna. Att få bättre digitala system underlättar både för patienter och för personal. Man anser att ett modernt journalsystem som är lika för hela landet är ett måste. It-system är till för att hjälpa, inte orsaka merarbete och onödig stress.

Åtgärder för en förbättrad sjukvård
1. Utveckla befintlig vård
2. Satsa på primärvården
3. Arbetsvillkor så att personalen stannar
4. Förbättra arbetsmiljön
5. Låt professionen styra
6. Förstatliga sjukvården
7. Utveckla effektiva it-system
8. Förenkla administrationen

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Akutsjukvården behöver fler specialister och tydligare uppdrag

Arin Malkomian, specialistläkare i akutsjukvård och ordförande för Svensk Förening för Akutsjukvård. Foto: Charlotte Rückl
Arin Malkomian, specialistläkare i akutsjukvård och ordförande för Svensk Förening för Akutsjukvård. Foto: Charlotte Rückl
En förutsättning för att akutsjukvården ska klara av framtidens vårdbehov är att akutkliniker kan fungera autonomt i samma utsträckning som andra sjukhuskliniker. Ytterligare en avgörande faktor är att akutsjukvården får ett tydligt definierat och avgränsat uppdrag samt att fler specialistläkare i akutsjukvård utbildas.

Två tredjedelar av läkarna kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det känns förstås positivt, då behovet av specialistläkare i akutsjukvård är stort. Samtidigt varierar definitionen av akutsjukvård beroende på vem man frågar, så det är inte säkert att alla dessa läkare kan tänka sig att arbeta på en akutmottagning, säger Arin Malkomian, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård och sedan 2015 specialistläkare i akutsjukvård.
Akutsjukvårdens främsta utmaning är just bemanningen. Specialistläkare i akutsjukvård blev en basspecialitet först 2015, dessförinnan var det en kompletterande specialitet. Det är med andra ord en ung specialitet som växer snabbt.

Stort behov av specialistläkare
– I dagsläget finns det uppskattningsvis 250 aktiva specialistläkare i akutsjukvård runtom i Sverige, men det behövs drygt 1 500. Det finns bara en akutmottagning i Sverige som uteslutande bemannas av specialistläkare i akutsjukvård. Övriga akutmottagningar bemannar i varierande utsträckning enligt sedvanligt jourläkarsystem där exempelvis underläkare ofta bemannar akutmottagningarna delar av dygnet. Svensk Förening för Akutsjukvårds målsättning är att samtliga läkare som arbetar på akutmottagningarna på sikt ska vara specialiserade mot just akutsjukvård, säger Arin Malkomian.
Han betraktar det som en utmaning att andra kliniker inte vill lämna ifrån sig de traditionella jourlinjerna till specialistläkarna i akutsjukvård. Det bidrar i sin tur till att färre akutsjukvårdsspecialister kan utbildas att bemanna akutmottagningarna.

Mer definierat uppdrag
– Gränserna mellan andra medicinska specialiteter, exempelvis mellan kirurgi och medicin, är tydlig. Akutsjukvården saknar de klara gränsdragningarna, så akutmottagningens uppdrag varierar mycket mellan sjukhusen. Svensk Förening för Akutsjukvård kommer därför under 2019 att lansera en rekommendation för hur gränsdragningarna bör se ut. Hela sjukvården och patienterna skulle vinna på ett mer definierat uppdrag, säger Arin Malkomian.
Han anser även att läkares generella kännedom och kunskap om akutsjukvård som specialitet bör öka.
– Vår kärnkompetens är att göra en akut initial och symtombaserad bedömning av patienten, att genomföra differentialdiagnostik samt stabilisering av patienten. När patienten passerat det akuta stadiet är andra specialister bättre på att bedöma vilken typ av vård de behöver, säger Arin Malkomian.

Nära vård kan avlasta
Han anser att utbyggnaden av den nära vården genom primärvårdens utökade uppdrag kan få positiva effekter för akutsjukvården. Primärvårdens utbyggnad kan avlasta akutsjukvården och gör det exempelvis möjligt att skriva ut patienter tidigare eftersom primärvården då kan hantera snabba uppföljningsbesök.
– När den nära vården byggs ut kan den avlasta akutsjukvården, vilket gör att akutsjukvården kan fokusera sina resurser där de behövs som allra mest, säger Arin Malkomian.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom akutsjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Konsulter behövs för att täcka vakanser

Mer än hälften av läkarna anger att deras verksamheter anlitar läkare från bemannings- och konsultföretag. Verksamheterna har främst behov av bemanningsläkare för att täcka vakanser och för att kunna hantera det dagliga patientflödet och uppfylla vårdgarantin. Läkare från bemanningsföretag behövs också vid semestertider, vid hög arbetsbelastning, för många patienter per läkare, för att få en viss specialistkompetens och vid sjukfrånvaro.

I vilken omfattning anlitar din verksamhet läkare från bemanningsföretag?

I vilka sammanhang har ni främst behov av läkare från bemanningsföretag? Ange gärna flera.

1. För att täcka vakanser
2. För att kunna hantera det dagliga patientflödet och uppfylla vårdgarantin
3. Vid semestertider
4. Vid hög arbetsbelastning, för många patienter per läkare
5. För att få en viss specialistkompetens till en sjukvårdsenhet
6. Vid sjukfrånvaro
7. För att kunna hålla vårdplatser öppna
8. För att tillföra erfarenhet/handledningskunskap till sjukvårdsenheten (om det saknas)

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Sjukvården måste styras utifrån medicinska behov

Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Svensk sjukvård har strukturella problem. Verksamheterna måste styras utifrån medicinska behov, läkarnas kompetens måste användas i alla delar av verksamheten och kontinuiteten mellan patient och läkare behöver stärkas genom att listning sker hos en fast läkare.

En klar majoritet av läkare i Sverige har funderat på att byta arbetsplats det senaste året.
– Siffrorna är oroväckande. Det är säkert flera bidragande orsaker till att läkare värderar en anställning som läkare mindre attraktivt. En av dessa är säkert bristande autonomi på arbetsplatsen. Stort ansvar för verksamheten men begränsade befogenheter påverkar läkares arbetsvillkor negativt. Då är det en rationell slutsats att överväga att byta jobb. Om läkare väljer bort sjukvården skulle det vara en samhällsekonomisk förlust, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Styras utifrån medicinska behov
För att säkerställa att läkare stannar kvar behöver verksamheten styras utifrån medicinska behov och läkares kompetens användas i alla delar som rör verksamheten – från ledning och planering till utförande. Läkares villkor behöver förbättras och inte minst behöver vila och återhämtning säkerställas.
– Läkare, som andra individer, är inte anonyma kuggar i systemet. För god vård och en attraktiv och hållbar arbetssituation behöver kontinuiteten mellan patient och läkare stärkas. Befolkningen måste få lista sig på en fast namngiven läkare som har en rimlig arbetsbelastning, det vill säga en lagom stor patientlista.

Strukturella problem
Heidi Stensmyren anser att hälso- och sjukvården har strukturella problem och har byggts utifrån att individen spelar mindre roll. Listning sker på hus och patienten kan träffa valfri läkare för dagen, och det gärna i serie, dessutom ofta utan att någon har det övergripande ansvaret.
– Detta är djupt otillfredsställande. Hus tar inget ansvar och känner inte igen en person särskilt väl. Inom slutenvården är vårdplatsbristen kronisk vilket tvingar läkare till dolda prioriteringar bland patienter som behöver vårdas inneliggande. Detta försätter läkaren i en situation där läkaren, inte vårdgivaren eller i regel inte ens verksamhetschefen, tar risken om något blir fel. Om verksamhetscheferna inte kan ta det samlade ansvaret för verksamheten, även det medicinska ansvaret, står alltså läkaren ensam med det utan reella befogenheter att leda arbetet och heller inte med ett stöd i det professionella yrkesutövandet. Det är en situation som inte är hållbar, säger Heidi Stensmyren.

Konsekvenser för sjukvården
Heidi Stensmyren fortsätter:
– Vi får en anonymiserad vård som är ineffektiv och där läkare behöver gör tuffa prioriteringar i det dolda. Patienter som skulle behöva vårdas inneliggande skickas hem. Patienterna får ständigt upprepa sin historia för nya läkare då kontinuiteten brister. Läkarna å sin sida måste ständigt sätta sig in i nya patienter. De borde självklart ha en lista med patienter som de känner. Köerna till vården växer och det skapar oro och frustration för alla parter.

Åtgärder
– Vi behöver säkerställa att alla ska kunna lista sig hos en egen läkare och att listorna anpassas efter behov. Läkares kompetens måste användas i alla delar som rör verksamheten, från planering och styrning till själva utformningen. Svensk sjukvård måste läggas om så att det går att dimensionera vårdplatser efter behov. Här behövs nya lösningar. Sverige kommer inte att kunna utbilda sig ur situationen – till det finns vare sig tid eller nog med individer. Läkare måste också värderas rätt utifrån all den kunskap och kompetens de tillför hälso- och sjukvården och allt det ansvar vi tar. Ansvar och befogenheter ska hänga ihop, avslutar Heidi Stensmyren.

Har du funderat på att byta arbetsplats det senaste året?

74% av läkarna inom primärvården och 70% av läkarna som arbetar på ett universitetssjukhus svarade ja.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Nära vård kräver bred samverkan

Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL
Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL
De åtgärder som läkarna anser är viktigast för att skapa en fungerande nära vård är åtgärder för att stärka primärvården med resurser, personal, maximalt antal patienter per läkare, fast läkarkontakt och bättre tillgänglighet. Men nära vård handlar även om ett bredare perspektiv och samverkan.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, det är naturligt att primärvården hamnar i fokus. Samtidigt är det viktigt att betrakta frågan utifrån ett bredare perspektiv. En förutsättning för en välfungerande nära vård är en nära samverkan mellan primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och sjukhusvård, säger Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget innebär att Emma Spak samordnar SKL:s stöd till kommuner och landsting i deras arbete med omställning till en nära vård.

Utgå ifrån patientens behov
Hon beskriver nära vård som ett förhållningssätt som utgår från patienternas behov och förutsättningar och tillvaratar patienternas förmåga att, med rätt stöd, utöva egenvård och fatta medicinska beslut kring den egna sjukdomen.
– Patienter med exempelvis astma, KOL eller andra kroniska sjukdomar ska kunna få det stöd de behöver för att själva kunna hantera så mycket som möjligt av sin dagliga omvårdnad. Ytterligare en väsentlig del av den nära vården är att arbeta proaktivt med kroniskt sjuka patienter och därigenom i största möjliga mån förebygga sjukhusinläggningar, säger Emma Spak.

Krävs vilja till förändring
Nära vård är, enligt Emma Spak, till stor del en kulturfråga. För att samverkan mellan primärvård, kommunal vård och sjukhusvård ska stärkas krävs vilja att verkligen skapa förändring så patienter som har flera olika vårdgivare inte stöter på hinder i vårdkedjan. Ett övergripande syfte med att utveckla den nära vården är, enligt Emma Spak, att fokusera mer på hälsofrämjande och proaktiva insatser som stärker patientens egen förmåga. Just nu utvecklas den nära vården på många platser runtom i landet.
– En förutsättning för att skiftet från en reaktiv sjukhusbaserad vård till en proaktiv nära vård ska bli framgångsrikt är ett ledarskap med mandat och rätt kompetens för att driva den här typen av utveckling. Ytterligare en framgångsfaktor är att vårdgivare vågar testa nya lösningar och nya arbetssätt, säger Emma Spak.

Påverkan och teamarbete ökar attraktiviteten

Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.
Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.
Mer tid för patienten, ett reglerat antal patienter per läkare, rimlig arbetsbelastning, högre bemanning och bättre teamarbete. Det är några av de faktorer som, enligt läkarna skulle göra primärvården mer attraktiv för läkare.

– Jag instämmer med undersökningsresultatet, alla de faktorer som läkarna anger känns rimliga. I dagsläget är antalet utbildningsplatser till distriktsläkare för få, även om flera landsting har ökat antalet platser. Fler utbildningsplatser i kombination med den utlovade nationella satsning på primärvården som ännu inte inletts, kan göra att den blir mer attraktiv för läkare, säger Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.

Annalysera vårdbehovet
Han nämner minskad administration och effektivare it-system som ytterligare åtgärder för ökad attraktivitet. Även här är en förändring på gång, bland annat eftersom många landsting upphandlar nya it-system.
– 1 500 patienter per läkare har länge fungerat som ett riktmärke för uppdragets storlek. Idag sorteras patienterna rätt direkt utan att behöva träffa läkaren för att få en remiss. Vi har direktaccess till fysioterapeuter, psykologer samt till vissa sköterskemottagningar. Det blir därför viktigt att se till vårdcentralens samlade kompetens och arbetssätt samt ta hänsyn till befolkningens hälsotillstånd och vårdbehov i vårdcentralens upptagningsområde. Primärvården kan vinna mycket på att analysera befolkningens vårdbehov och rigga verksamheten därefter, säger Håkan Larsson.

Påverka egna arbetssituationen
En faktor som definitivt kan göra primärvården attraktivare för läkare är, enligt Håkan Larsson, utökade möjligheter att bidra till verksamhetsutveckling och påverka den egna arbetssituationen. Det kan även motivera fler läkare att stanna kvar i primärvården.
– Distriktsläkare har traditionellt till stor del varit ett ensamarbete, men för många yngre läkare är möjligheten till samarbete en förutsättning för att de ska trivas och utvecklas. Kompetensöverskridande team är också en viktig del i att utveckla våra arbetssätt i primärvården, säger Håkan Larsson.

Samverkan behöver fördjupas
Läkare i primärvården samverkar mycket med andra aktörer, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukhusvården och den kommunala omsorgen. Håkan Larsson anser att denna samverkan behöver fördjupas och utvecklas. Man bör också ta hjälp av digitala verktyg för att göra samverkan som till exempel vårdplanering enklare och smidigare.
– Dagens snabba kunskapsutveckling och behovet av utveckling av nya arbetssätt ställer ökade krav på möjlighet till fortbildning. Därför bör webbaserade utbildningar utvecklas som en naturlig del av den dagliga kompetensutvecklingen. Då kan medarbetaren styra tidpunkt och takt själv, säger Håkan Larsson.