Etikettarkiv: Chef

Lönefrågan, chefskap och arbetsmiljö i fokus

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
2020 ska Sveriges läkarförbund tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting förhandla fram ett nytt kollektivavtal med fokus på läkares lön och arbetsvillkor. För att kunna upprätthålla en högkvalitativ sjukvård krävs, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, att arbetsgivarna investerar i läkarna.

– Lönefrågan är förstås helt central i förhandlingen. Arbetsmarknaden för unga läkare är tuff, många har osäkra anställningsavtal, vilket innebär att de ofta utnyttjas lokalt. Vi har på senare tid även noterat en viss lönemässig inbromsning för läkare, vilket vi förstås vill motverka. Ytterligare fokusfrågor är självklart läkares arbetsmiljö och att göra det attraktivt för fler läkare att vilja ta en chefsposition, säger Heidi Stensmyren.

Tuff arbetsmiljö
Sveriges läkarförbund arbetar sedan många år bland annat för att den årliga löneöversynen ska innehålla såväl individuella lönesamtal som förhandlingar mellan lokala parter samt att lönen ska sättas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. De anser också att lönen ska sättas utifrån faktorer som ansvar, kompetens, yrkesskicklighet och bidrag till verksamhetens utveckling.
Många läkare upplever en tuff arbetsmiljö med tunga jourer och ett tungt arbete överlag. Ett växande sjuktal bland läkare är en av anledningarna till att Sveriges läkarförbund ser behov av att lyfta arbetsmiljöfrågan i samband med avtalsrörelsen. En viktig delfråga blir läkares rätt till återhämtning och vila.

Löna sig att bli chef
Läkarförbundet arbetar bland annat för att det ska löna sig för läkare att anta en chefsroll, med konkurrenskraftiga löner och villkor och ett ansvar som innebär att chefsrollen tydligt kopplas till mandat och befogenheter. Ett bra chefsstöd som ger rätt förutsättningar för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är ytterligare en kärnfråga, liksom möjligheten för läkare att bedriva ett verksamhetsnära chefskap som kan kombineras med klinisk tjänstgöring.
– Den som är chef ska kunna ta ansvar för hela verksamheten och kunna stödja läkare i deras yrkesutövning. Läkare ställs inför många svåra etiska beslut och en tuff arbetsbelastning, vilket ställer krav på en riktigt bra chef som kan ta ett professionellt yrkesansvar, säger Heidi Stensmyren.

Chefsrollerna måste bli mer attraktiva för läkare

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Drygt 7 av 10 läkare och sjuksköterskor anser att verksamhetschefer och första linjens chefer inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Administrativt stöd, utveckling i chefsrollen och utrymme för strategiska frågor skulle stärka chefsrollens attraktionskraft.

Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det beror förmodligen på att läkare och sjuksköterskor ser att många chefer detaljstyrs i stor utsträckning, och för sjuksköterskor går mycket tid åt till schemaläggning och att ringa in personal. Det ger ett väldigt litet utrymme för strategiska och långsiktiga frågor, exempelvis verksamhetsutveckling, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Fokus läggs på fel saker
Hon håller med om att verksamhetschefer och första linjens chefer i sjukvården ofta har dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap.
– Mycket fokus läggs på fel saker och chefen får arbetsuppgifter på sitt bord som bättre kunde hanteras i samarbete med personal- eller ekonomiavdelningen. Man har ett stort ansvar men oftast inte rätt förutsättningar för att göra utvecklingsplaner, rekrytera rätt personer eller återföra resultat till bättre arbetssätt, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
Hon anser att det lokala ledarskapet i sjukvården spelar en stor roll för vårdens innehåll och personalens trivsel.
– Alla branscher behöver chefer med stor kunskap om verksamheten, det är inget unikt för sjukvården. Det handlar inte bara om att leda för dagen utan också för framtiden och lika viktigt att förstå vilka beslut som stöttar medicinska prioriteringar och som ger bäst resursutnyttjande. Här måste man som chef kunna påverka. Man måste också ha medicinsk och etisk kompetens att stötta i vardagen när medarbetarna finns i en verklighet med både knappa resurser och svåra beslut, säger Karin Båtelson.

Karin Båtelsons åtgärder för att förbättra ledarskapet i sjukvården:
• Stärk rekryteringsbasen, skapa chefstjänster med mindre ansvarsområden och skapa möjligheter att gå chefsutbildningar genom hela karriären.
• Administrativ stöd, från exempelvis ekonomi- eller HR-avdelningen. Det är viktigt för att chefen ska ha tid att stötta sina medarbetare i deras dagliga arbete.
• Mandat att genomföra åtgärder för att rekrytera och behålla medarbetare. Varje chef bör själv få mandat att bestämma vad gäller lön, arbetstid, fortbildningsgarantier och liknande, utifrån vad som krävs för att rekrytera och behålla medarbetare på sin enhet.
• Chefen bör erbjudas utvecklingssamtal, löneutveckling och fortbildning. Att även chefer behöver kontinuerlig fortbildning, bra löneutveckling och utvecklingssamtal betraktas dessvärre inte som en självklarhet på alla arbetsplatser.
• Låt chefen ha kvar en fot i det kliniska arbetet. Många läkare vill gärna kunna kombinera en chefsroll med kliniskt arbete. Arbetsgivare som vill attrahera fler läkare till chefsroller bör därför erbjuda den möjligheten. Det gäller i synnerhet första linjens chefer när man börjar sin chefsbana, för att få fler läkare att vilja ta steget att pröva en chefskarriär.
Vilka förutsättningar anser du att verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.
Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 19–26 februari 2019. Över 1000 sjuksköterskor svarade på undersökningen.

Prioriteringar en nyckel för ledare

Infektionsläkaren Fredrik Sund är verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Infektionsläkaren Fredrik Sund är verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Att lära sig själv och andra att göra rätt prioriteringar är A och O enligt infektionsläkaren Fredrik Sund, verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Alla som tycker att det är en stressig arbetsmiljö inom vården idag behöver mer eller mindre hjälp att prioritera bättre, säger han.

Fredrik Sund är sedan fyra år tillbaka verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset. Utöver rekrytering av personal – och att få folk att stanna på arbetsplatsen – ser han prioriteringar som en av sina viktigaste uppgifter.
– Det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter att utföra och de som är nya inom vården blir lätt överväldigade. Det kan resultera i att alla arbetar i ett högt tempo, men kanske inte utför arbetsuppgifterna i rätt ordning. Det är omöjligt att gå hem och känna att man genomfört alla arbetsuppgifter, men det är viktigt att kunna se hur man ska prioritera för att det viktigaste ska bli gjort.

Ge rätt struktur
Enligt Fredrik Sund gäller det att som chef guida sina medarbetare till rätt prioriteringar, men också att man sedan ska släppa taget. På skrivbordet har han ett citat av amerikanske företagsledaren Jack Welch: “When you were made a leader you weren’t given a crown, you were given the responsibility to bring out the best in others.”
– Det tycker jag är en bra filosofi. Medarbetare gör mycket av jobbet bäst själva när man gett dem rätt struktur, och en del av den strukturen är just prioriteringar.
Vardagen för en chef liknar han vid det klassiska datorspelet tetris.
– Det är verkligen högt och lågt, det kan vara fel på en automat eller så tvingas man stänga vårdplatser av personalbrist, det är utmaningar kors och tvärs. Det är som tetris, det faller ner olika typer av klossar som man ska placera på bästa sätt och det är då viktigt att man även som chef kan prioritera hårt bland arbetsuppgifterna. Skulle jag göra allt som folk ber mig att göra, då skulle ingenting fungera.

Omvärldsanalyser
Fredrik Sund har bland annat gått chefsutvecklingsprogrammet för sjukvården på Handelshögskolan i Stockholm, CUPS, och har ett bra nätverk av andra chefer vid universitetssjukhusen runtom i landet.
– Jag tror mycket på omvärldsanalyser och att träffa andra, det är väldigt viktigt för en chef idag.
Fredrik Sund är också kliniskt verksam och arbetar som bakjour några helger i halvåret.
– När mina medarbetare kommer till mig med frågor och synpunkter så vet de att de har en chef som är väl insatt i vad de pratar om och vad det innebär, eftersom jag själv får uppleva det. Det ger trovärdighet.

Forskningsläkare blev chefer i globala nätverk

Per Johanson och David Sjöström är två av AstraZenecas forskningsläkare som tagit klivet upp till chefskap. Foto: Patrik Bergenstav
Per Johanson och David Sjöström är två av AstraZenecas forskningsläkare som tagit klivet upp till chefskap. Foto: Patrik Bergenstav
Att bli sedd för det man gör, ett ständigt flöde av utbildningar och flexibla arbetstider i en global, dynamisk forskarmiljö. Ibland till och med en längtan efter att få mer jobb!

Per Johanson och David Sjöström är gruppchefer för kliniska studier i sen fas inom CVRM (Cardiovascular, Renal and Metabolic diseases) på AstraZeneca i Mölndal.
De beskriver en vardag som är mycket långt från den offentliga sjukvård och forskning där båda har sina rötter, Per i kardiologi sedan 1990 och David i anestesi sedan 1996. Ändå var det inte självklart att ”byta sida”.
– Jag tvekade länge, mest inför att lämna det kvalitetsarbete jag deltog i nationellt och internationellt, till exempel European Society of Cardiology’s Global Task Force för definition av hjärtinfarkt, säger Per Johanson.
Han fick förfrågningar från AstraZeneca i nästan tre års tid, men hade svårt att ”öppna tankedörren” till att lämna en bra och framskjuten position i klinik och akademi för att gå över till ett ganska okänt område.

För lite att göra
– Men 2013 skulle jag fylla 50 och tänkte ”snart slutar de väl att fråga”, så jag valde att pröva. Det var nyfikenhet, spänning inför nya utmaningar och vidare utvecklingsmöjligheter som drev mig, säger Per Johanson.
Efter ett halvår kom tvivlen:
– Jag hade faktiskt lite tråkigt, tyckte att jag hade för lite att göra. Men då sa jag ifrån och fick snabbt mer ansvar och fler spännande uppdrag. Sedan dess har det varit riktigt, riktigt bra!
– Visst saknade jag mina nätverk inom kvalitetsarbetet i början. Men jag fick så mycket annat i stället, säger Per Johanson.
David Sjöström arbetade först på två mindre forskningsföretag innan han 2010 kom till AstraZeneca.

Små bolag kämpar
– De små företagen har sina fördelar, men är väldigt konjunkturkänsliga, där är ofta en kamp för överlevnad. Därför kändes det bra att komma till AstraZeneca, med enorma resurser för att hjälpa patienter och för att utveckla oss som arbetar här, genom kurser och nya utmaningar, säger David Sjöström.
Det som främst lockade honom till AstraZeneca var nyfikenhet på människor och nya sammanhang att utvecklas i, men kanske främst en världsledande forskningsmiljö där hans arbete kan bli till nytta för miljoner patienter över hela världen.
Han arbetar dagligen med personer och grupper över hela världen.
– En helt unik miljö. AstraZeneca är ju Sveriges enda globala läkemedelsutvecklande industri. Idag kan jag påverka på ett helt annat sätt än när jag satt på min lilla kammare på sjukhuset, säger David Sjöström.

Har blivit chefer
Båda startade på AstraZeneca som forskningsläkare men har numera chefsansvar för varsin grupp på cirka tio personer inom CVRM, ett växande område där man bland annat söker nya indikationer för diabetesläkemedlet dapagliflozin och blodproppshämmaren ticagrelor.
Utbildningarna har varit många. Först den tvååriga kursen i pharmaceutical medicine vid University of Basel och sedan en rad utbildningar och chefskurser, bland annat vid Ledarstudion i Stockholm.
– Vi har en väldigt aktiv HR-avdelning, med ett ständigt flöde av kurser. Vi har båda fått flera olika vinklingar på hur man utvecklar sitt ledarskap, berättar David Sjöström.
Och ledarskapskurser riktar ofta fokus mot – dig själv.
– För att kunna behärska olika situationer måste man veta var man står, lära känna sig själv bättre. Jag tycker att jag har vuxit som människa tack vare de här kurserna, säger David Sjöström.

Fördomar och okunskap
Han påpekar att kontrasten mot den offentliga vården är stor:
– Som ST-läkare gick jag ett utvecklingsprogram med bland annat en UGL-kurs, det var bra. Men sedan jobbade jag mer än tio år i sjukvården utan en enda kurs.
Till sist pratar vi om okunskap och fördomar om läkare i industrin.
– Några kollegor anser nog att vi gått över till ”andra sidan” och börjat ”kränga läkemedel”. Det beror kanske på historik och att deras enda kontakt med industrin är våra säljare, säger Per Johanson.
– Jag tror att många sjukhusverksamma läkare faktiskt inte känner till de rigorösa regelverk som sedan länge omgärdar både oss inom den globala forskningsorganisationen och den kommersiella sidan. För oss innebär det ett uttalat krav att strikt hålla på integritet och etik.
– I praktiken innebär det till exempel att ett projekt som jag drar igång här granskas betydligt mera noggrant och kritiskt, både inom företaget och från myndigheter, än om jag skulle göra motsvarande inom akademin.

AstraZeneca
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
AstraZeneca har verksamhet i mer än 100 länder och har 61 100 medarbetare globalt, varav 6 700 i Sverige.
Här möts du av en arbetsmiljö där kreativa idéer och innovativ teknik möter världsledande forskning. Dessutom kommer allt du gör att tjäna ett syfte: att skapa framtidens läkemedel.
Alla arbetsplatser har en internationell prägel. I Mölndal utanför Göteborg ligger ett av AstraZenecas tre strategiska forskningscentra med 2 400 medarbetare. De andra två är Cambridge i Storbritannien och Gaithersburg i USA.
I Göteborg bedrivs forskning främst kring hjärta/kärl, njursjukdom, metabolism, andningsvägar, inflammation och autoimmunitet. Här arbetar läkare främst med forskning och utveckling inom kliniska projekt i tidig eller sen utvecklingsfas, samt inom Patient Safety-avdelningen.
I Södertälje ligger det nordisk-baltiska marknadsbolaget där läkare arbetar med projekt och produkter.
AstraZenecas totala försäljning 2017 uppgick till 22,5 miljarder dollar. Samma år investerade företaget 5,8 miljarder dollar i forskning.

AstraZeneca Gothenburg
Pepparedsleden 1
431 83 Mölndal
Tel: 031-776 10 00
www.astrazeneca.se