Etikettarkiv: Förbättringar

Viktigaste åtgärderna för en bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Går det att utveckla den befintliga sjukvården med punktinsatser eller måste drastiska åtgärder tas? Vem skall styra över sjukvården, landsting, staten eller privata aktörer?

Läkarna har även i samma undersökning svarat på frågan ”Vilka är dina viktigaste åtgärder för att förbättra sjukvården i Sverige?”

Utveckla den befintliga vården
Åsikterna är många vad gäller sjukvården och hur den ska styras. En stor majoritet av läkarna som fick ange sina viktigaste åtgärder ville att den befintliga sjukvården ska utvecklas. Gör framförallt satsningar på att bygga ut primärvården med fler allmänspecialister.
Ekonomiska resurser måste tillsättas så att tjänster kan besättas och antalet vårdplatser kan ökas. Man vill skapa tydliga, konkreta mål och visioner både på kort och på lång sikt. Låt medarbetare få komma med förslag på förbättringar, som följs upp och inte bara läggs i en låda.
Man vill öka lönen och lönespridningen för personal med tydliga karriärsteg. Det kostar pengar på kort sikt men lönar sig i längden då sjuksköterskor och läkare stannar kvar och utvecklas. Det leder till kontinuitet för patienten och minskat behov av dyr hyrpersonal.
Arbetsmiljö med stress och dåliga scheman är också något som man vill åtgärda. Läkare måste ta större tag i sin roll som ledare, både formella och informella och göra tydligt hur medicinska behov skall vara med och utveckla vården.

Förstatliga eller privatisera
Några vill privatisera sjukvården i Sverige, men fler i undersökningen vill att sjukvården förstatligas för att få en jämlik vård i hela landet. Och det måste införas så att professionen som styr. Ta bort chefer och politiker som inte har kunskap om det de ska besluta om. Man anser också att resurser bör styras om från administrativa chefer och vårdutvecklare till vårdpersonal som kan utföra förbättringsarbetet.

Satsa på digitalisering
Återkommande är den stora mängd dokumentation och andra administrativa uppgifter som stressar både läkare och sjuksköterskor, och som framförallt tar onödig tid från patienterna. Att få bättre digitala system underlättar både för patienter och för personal. Man anser att ett modernt journalsystem som är lika för hela landet är ett måste. It-system är till för att hjälpa, inte orsaka merarbete och onödig stress.

Åtgärder för en förbättrad sjukvård
1. Utveckla befintlig vård
2. Satsa på primärvården
3. Arbetsvillkor så att personalen stannar
4. Förbättra arbetsmiljön
5. Låt professionen styra
6. Förstatliga sjukvården
7. Utveckla effektiva it-system
8. Förenkla administrationen
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Läkarprofessionen bör kliva fram och ta sitt ansvar

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med bland annat bemanningsproblem, stängda vårdplatser och personalflykt. Svenska Läkaresällskapet anser att orsakerna är relaterade till hur sjukvården styrs och är starkt kritiska till de senaste decenniernas utveckling mot kontroll, detaljmätning och byråkratisering.

Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet, vill slå ett slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och som utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen.

Patient-läkarmötet centralt
– När de väsentliga besluten fattas av den kunniga och erfarna läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, säger Britt Skogseid.
Dagens hälso- och sjukvårdssystem stödjer inte detta, vilket bidrar till att många väljer att lämna den kliniska verksamheten. Det leder i sin tur till problem som långa vårdköer, stängda vårdplatser och ett beroende av hyrpersonal.

Processmått inte ändamålsenliga
– En gemensam nämnare för de så kallade förbättringsåtgärder som genomförs i sjukvården är att ännu fler parametrar ska mätas. Det rör sig ofta om processmått som inte är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv, exempelvis statistik över hur många patienter som behandlats eller slussats igenom systemet hos en specifik vårdgivare. Dessa processmått driver sjukvårdens utveckling i helt fel riktning, säger Britt Skogseid.
Svenska Läkaresällskapet efterlyser bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet och menar att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har utformat en egen modell ”Hippokratesrevisionen” för professionsbaserad klinisk revision, som handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.
– Hippokratesrevisionen utgår från faktiska patientfall med en viss diagnos och reviderar medicinska resultat, efterlevnad av etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning.
Målet med revisionen är att identifiera såväl styrkor som svagheter, så att kliniken kan utveckla sin verksamhet, säger Britt Skogseid.
Den återstående frågan är om vårdgivaren egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov.

Läkarens kliniska excellens
Svenska Läkaresällskapets vision är bästa möjliga hälsa för alla. För att uppnå visionen är det nödvändigt att värna läkarens kliniska och vetenskapliga excellens.
– Det är en premiss som sällan finns med på arbetsgivarnas agenda. Läkarna måste själva värna om sin rätt till kontinuerlig fortbildning, möjlighet att bedriva klinisk forskning och att ha tillgång till ett kunskapsorienterat ledarskap som värnar yrkesetiska principer, säger Britt Skogseid.

Etisk stress
Ett grundläggande problem i sjukvården är, enligt Britt Skogseid, att många läkare drabbas av en etisk stress eftersom de saknar rätt förutsättningar för att utöva sitt yrke enligt gällande etiska riktlinjer.
– Hälso- och sjukvårdens styrning gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten. Systemet ska stödja medicinska prioriteringar, det ska inte löna sig att bolla runt patienter i systemet. Det är ohållbart och bidrar till en ökad etisk stress. Som profession måste vi högljutt protestera varje gång vi inte kan tillämpa det arbetssätt och de etiska principer som vi lärt oss under utbildningen, avslutar Britt Skogseid.