Etikettarkiv: Hjärnan

Hjärnforskaren som blev en banbrytare

Katarina Gospic, utbildad fysiolog, läkare och hjärnforskare. Foto: Jenny Hammar
Katarina Gospic, utbildad fysiolog, läkare och hjärnforskare. Foto: Jenny Hammar
Läkaren Katarina Gospic har alltid brunnit för att nysta i hjärnan – och hittade helt nya och oväntade vägar för sin forskning. De medicinska upptäckterna kombinerar hon med allt ifrån inredning till ledarskapsutbildning, och har nu hittat den magiska formeln för att bli en banbrytare.

Katarina Gospic är utbildad fysiolog, läkare och hjärnforskare, har skrivit en rad populärvetenskapliga böcker och driver ett företag. Just nu jobbar hon med att utveckla en VR-plattform för social e-inlärning. Den klassiska läkarvärlden med kliniskt arbete och forskning lämnade hon redan som 27-åring.
– Jag kände inte energin inom akademin eller landstinget. Det var väldigt utstakat, som en spikrak tågräls med en rad stationer att bara ticka av. Det var väldigt hierarkiskt, och man skulle helst vara en 50-årig medelålders vit man och komma från en fin familj för att passa in ordentligt.

”Jag gör min grej”
Hennes doktorsavhandling handlade om vad som händer i hjärnan vid beslutsfattande och Katarina Gospic lämnade läkarvärlden för att skriva en bok på temat.
– Det gav en snöbollseffekt. Jag kom ut i media och det började komma in förfrågningar om att föreläsa och hålla workshops. Jag började jobba i kommersiell regi och har på vägen träffat människor som lett till nya jobb och idéer.
Att hon bröt normer inom läkar­världen fick många att reagera negativt.
– Det är som en bubbla där man inte får gå snabbare än den allenarådande takten, och där man ska göra som alla andra. När du lämnar den är det som att indirekt ifrågasätta det de andra gör, säger Katarina Gospic.
I sin senaste bok, ”I huvudet på en banbrytare”, skriver hon och journalisten Viggo Cavling om fem steg till framgång: miljö, idé, repetition, tajming och mod.
Vad är det som gjort dig till en banbrytare?
– Jag har repeterat mycket, jag gör min grej. Fastän jag ramlar eller någon sätter krokben har jag alltid haft en väldigt stark motivation i mig att bara fortsätta, och det har också gjort mig modig i det jag gör.

Åka i blindo
Katarina Gospic vill inspirera andra läkare att tänka utanför boxen och kasta sig ut i det okända, bort från den där tågrälsen.
– Man måste lära sig att hantera ovissheten. Du kommer att komma till fantastiska platser som du inte kan föreställa dig när du börjar din resa. Du blir tryggare i att åka i blindo; det gäller bara att släppa idén om att man vet exakt vad som ska hända.

Genforskning påverkar psykiatri

Anders Hansen, psykiater och författare. Foto: Stefan Tell
Anders Hansen, psykiater och författare. Foto: Stefan Tell
Redan termin två på läkarutbildningen väcktes Anders Hansens intresse för psykiatri.
– Det finns en existentiell och filosofisk dimension som man inte hittar i någon annan specialitet. Inget kan vara mer fascinerande än människans hjärna, säger han.

Psykiatern och författaren Anders Hansen var nästan färdig civilekonom när hans passion för naturvetenskap tog överhanden. Samtidigt som han slutförde sina studier på Handelshögskolan hoppade han på läkarprogrammet på KI och han fick snabbt upp ögonen för såväl neurologi som psykiatri.
– Jag fastnade för psykiatri och det har jag aldrig ångrat. I hjärnan ryms människans hela väsen.
Anders Hansen är inte förvånad över att så många som 28 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin. Han har sett ett kraftigt stigande intresse för specialiteten under senare år.
– Det finns säkert många orsaker. Idag finns inom psykiatrin en insikt om att vi är biologiskt drivna varelser och modern neurovetenskap, genforskning och medicinska avbildningstekniker gör att man i mycket högre utsträckning kan luta sig mot vetenskap i diagnos och behandling. Stigmat kring psykisk sjukdom har minskat, säger han.
– Samtidigt är hjärnan fortfarande det stora mysteriet och det finns en existentiell komponent som lockar, inte minst nu när samhället blir allt mer sekulariserat. Modern hjärnforskning ersätter den dualistiska synen på kropp och själ med ett helhetsperspektiv.

Nytt perspektiv på ADHD
Idag kombinerar Anders Hansen sitt kliniska arbete med att skriva böcker. Växelverkan mellan psyke och beteende med biologiska och evolutionära processer är ett genomgående tema. Nyligen utkom hans tredje bok, Fördel ADHD. I den vill han nyansera bilden av ADHD och få bort sjukdomsstämpeln.
– Jag vill inte bagatellisera symtomen, men många med ADHD identifierar sig med enbart negativa aspekter av diagnosen. Det kan lägga grunden till ett livslångt dåligt självförtroende. Ur ett evolutionärt perspektiv finns stora fördelar med ADHD, det innebär ofta ett starkt driv och energi, kreativitet och förmåga att skaka av sig misslyckanden. Många jägarfolk har gener kopplade till detta drag.
Anders Hansen framhåller att för att förstå människans hjärna gäller det att backa det evolutionära bandet och se allt beteende i en djupare kontext. Nästa bok handlar om hur den exceptionellt snabba utvecklingen inom it påverkar hjärnan, inte minst hos barn och unga.
– Det sker en explosion av psykisk ohälsa bland unga. En orsak kan vara den ständiga uppkopplingen, med dess snabba belöningar som skapar ett enormt beroende. Våra hjärnor har utvecklats för ett annat liv och det är naivt att tro att smartphones och surfplattor inte har en effekt på hur vi mår.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom psykiatrin?