Etikettarkiv: Kunskap

Psykosvårdens utveckling

Pontus Strålin, Johan Cullberg och Maria Skott har tillsammans skrivit en ny bok om psykos. Foto: Appendix fotografi
Pontus Strålin, Johan Cullberg och Maria Skott har tillsammans skrivit en ny bok om psykos. Foto: Appendix fotografi

Svensk psykiatris nestor Johan Cullberg har fortfarande patienter och är nu aktuell med en ny bok om psykos. Mycket inom psykosvården har förändrats – men förbättringarna går inte att ta för givna.

Tillsammans med vårdutvecklare Maria Skott och överläkare Pontus Strålin har Johan Cullberg skrivit den nya boken Att insjukna i psykos – förlopp, behandling, återhämtning. Den riktar sig till såväl patienter och närstående som personal i olika verksamheter samt beslutsfattare och politiker.
– Det har kommit så mycket ny kunskap sedan min senaste bok, framför allt på schizofrenifronten, säger Johan Cullberg.
Att fånga upp och stötta de anhöriga är viktigt, menar han.
– Det finns populära små häften och broschyrer om psykostillstånd som de får läsa, men det är ofta på en låg nivå. En del personal i vården eller socialtjänsten har bråttom och tycker att anhöriga är envisa och tjatiga och att man inte har tid med deras frågor, men de har rätt att få mer kunskap.

Pedagogiskt innehåll
Vad är nytt inom psykosvården?
– Det är viktigt att kunna skapa en arbetsallians med patienten. Ett annat område är att det för patienter som har kroniska symptom har kommit metoder där patienten utifrån sina erfarenheter får lära sig att hantera sina symptom, och där även närstående kan få stöd och kunskap. Det är ganska mycket pedagogiskt innehåll, säger Johan Cullberg.
Han har varit verksam sedan 50-talet och träffar fortfarande några gamla patienter. Johan Cullberg ser att en rad radikala förändringar skett i vården.
– De första decennierna trodde man att det bara var hjärnans problem. Sedan kom en period då man såg att det var en dålig barndom som psykospatienterna hade och att de skulle ha terapi. Sedan har man lärt sig att det finns en djupare psykologisk problematik som man inte vet alla orsaker till ännu. Man har ett annat sätt att ta hand om patienterna nu än förr. Det är mindre av auktoritärt bemötande och mer av ett samarbete med patienten.

Upprätthålla motivation
Dock ser Johan Cullberg att kunskapen ännu inte kan tas för given. Men effekterna är evidensbaserade.
– Det har varit fantastiskt att få vara med i utvecklingen som verkligen är mycket påtaglig. Samtidigt har jag en känsla av att det lite håller på att sjunka tillbaka nu, den vårdkunskap som vi hade runt sekelskiftet. Därför måste man hålla den levande och hålla uppe motivationen till en djupare kunskapsförändring hos både personal och politiker.

Målet: HBTQ-frågor på läkarlinjen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Fortfarande vågar många HBTQ-personer inte vara öppna på sin arbetsplats. Nu vill Regnbågsläkarna komma in med undervisning på läkarutbildningarna.

Sven Grützmeier, ordförande för Regnbågsläkarna sedan 31 år tillbaka.
Sven Grützmeier, ordförande för Regnbågsläkarna sedan 31 år tillbaka.
Föreningen Regnbågsläkarna har funnits i 31 år, och vid starten var det väldigt få läkare som var öppna med sin sexualitet på arbetsplatsen.
– Sedan dess har det blivit bättre, helt klart. Men det är inte problemfritt. Vi deltog i en EU-undersökning 2007 som visade att många inte är öppna på jobbet och det gäller främst homo- och bisexuella, transpersoner har knappast varit öppna på jobbet alls, först nu börjar man se några som är det. Och så är det tydligt att det är lättast att vara öppen i Stockholm. Runtom i landet är det svårare, säger Sven Grützmeier, föreningens ordförande.

Diskriminering förekommer
Den negativa attityden mot HBTQ-personer yttrar sig på många olika sätt.
– Om man är öppen kan man bli utsatt för diskriminering även om det inte är tillåtet. Man kan stoppas i karriären, man flyttas till något annat, är man inte öppen är det framförallt den interna homofobin som är problemet. Och är man inte öppen får man jämt höra olämpliga kommentarer från kolleger som man inte vågar säga emot.
Och det är kollegerna som reagerar negativt på HBTQ-läkare – inte patienterna.
– Jag själv som varit öppen i många år har inte upplevt att patienterna tycker att det är något problem, snarare tvärtom.

Livslångt arbete
Det viktigaste enligt Sven Grützmeier är kunskap, och föreningen arbetar därför med att föreläsa på bland annat AT-möten och arbetsplatser runtom i landet.
– Att upplysa om HBTQ-frågor är ett livslångt arbete som inte stannar vid min generation, säger han.
Sedan en tid tillbaka undervisar Regnbågsläkarna även på läkarlinjen på Karolinska Institutet, något som Sven Grützmeier betonar vikten av. Han största förhoppning för de kommande åren är att fler läkarutbildningar än bara KI ska öppna dörren för utbildning kring HBTQ-frågor.
– Det är många som aldrig fått någon kunskap om de här frågorna, och så finns det läkare som kommer från andra länder där man kanske har en annan syn. Det är viktigt att redan på läkarlinjen få en grund att stå på om vi ska komma framåt i utvecklingen.