Etikettarkiv: Sahlgrenska

Psykiatri – bred specialitet som vårdar både kropp och själ

Yara Mohammed, ST-läkare på Psykiatri Psykos, och Robert Sigström, specialist på kliniken för kognition och äldrepsykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Carl-Henrik Trapp
Yara Mohammed, ST-läkare på Psykiatri Psykos, och Robert Sigström, specialist på kliniken för kognition och äldrepsykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Carl-Henrik Trapp

– Jag valde att göra ST inom psykiatri eftersom det är en specialitet som tar ett helhetsgrepp om patienterna och deras mående. Det vi gör på jobbet varje dag kan verkligen förändra människors liv, säger Yara Mohammed, ST-läkare på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det var inte helt självklart att Yara Mohammed skulle specialisera sig inom psykiatri. Extrajobbet på psykoskliniken under studietiden ledde in på nya spår.
– Jag valde mellan allmänmedicin och psykiatri. Att det blev det senare beror på att psykiatri är en blandning av både och, plus att jag blev fascinerad och intresserad av patientgruppen som är både utmanande och givande, säger Yara som sedan 2019 är ST-läkare på Sahlgrenskas psykosklinik. Liksom alla ST-läkare inom psykiatrin har Yara både en mentor och en handledare som är specialistläkare.
– Vi har även ST-dagar på min klinik där vi träffas regelbundet för att stämma av det som händer i verksamheten och diskutera olika frågor som dyker upp längs vägen. Under dessa dagar planeras också studiebesök, föreläsningar och grupphandledning.
Även hennes kollega, Robert Sigström, som är specialist på kliniken för kognition och äldrepsykiatri, fastnade för psykiatri tidigt i karriären.
– Jag var intresserad av forskning och redan efter andra terminen tog jag kontakt med professor Ingemar Skoog. Mötet ledde fram till att jag kom med i hans forskargrupp och började doktorera. När jag var klar med AT-tjänstgöringen föll det sig naturligt att stanna kvar på samma klinik. Sedan dess har jag även gjort ST på kliniken, där jag numera jobbar som psykiatriker.

Är du ST-läkare? Välkommen till Psykiatri kognition och äldrepsykiatri. Klicka här för mer information och ansök

Specialistläkare sökes till Nordhemskliniken med avdelning 365. Klicka här för mer information och ansök

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster inom psykiatrin

Utvecklande
Robert är därmed inne på sitt sextonde år i verksamheten. Att han stannat så länge beror mycket på de goda möjligheterna till forskning och utveckling.
– Det är en klinik där det anses viktigt att vi läkare ges möjlighet att forska och bedriva utbildning av nya kollegor. Klinikens stora yrkesmässiga utrymme har stor del i att jag aldrig känt behov av att söka mig någon annanstans.
För framtiden siktar Robert på att fortsätta utvecklas som psykiatriker och samtidigt bidra till att bredda forskningen som sker på kliniken.
– Eftersom Sahlgrenska är ett universitetssjukhus finns det många kliniska forskare även inom närliggande discipliner och som man kanske har gemensamma patienter med. Detta bäddar för spännande samarbeten, samtidigt som det ökar möjligheterna till både viktig forskning och bättre vård.

Ledarspår
Yaras karriärplaner handlar i första hand om att slutföra ST-utbildningen, men på sikt kan hon tänka sig en chefskarriär.
– Här finns många möjligheter att utvecklas i olika riktningar. Idag har jag ett delat ansvar för ST-gruppens ST-dagar och har rollen som psykosklinikens representant i läkemedelsgruppen. Jag stortrivs med dessa uppdrag och vill gärna fortsätta utvecklas inom ledarspåret.
Till andra läkare som funderar på en karriär inom psykiatrin i allmänhet och på Sahlgrenskas psykosklinik i synnerhet vill Yara säga att det inte är något att tveka om!
– Om man är en person som trivs med att arbeta brett och är intresserad av både somatik och människan bakom symtomet, så ska man definitivt ge psykiatrin en chans. Här handlar det om så mycket mer än att bara vårda det rent kroppsliga eller psykiska. Livet utanför sjukhuset och det sociala nätverket påverkar måendet, och vår uppgift är att behandla hela människan, inte bara psykosen.

Gör skillnad
Hon får medhåll av Robert som påpekar att många kanske tror att det är svårt att göra skillnad när man jobbar inom psykiatrin.
– Det tycker inte jag, tvärtom, våra insatser kan ge stor effekt. Ibland kan det vara långa förlopp men ofta kan vi se resultat ganska fort. Visst, det finns vissa tillstånd som till exempel demenssjukdomar hos äldre som vi ännu inte kan bota, men inom det området händer det just nu enormt mycket spännande saker. Äldrepsykiatri är en framtidsbransch och fler läkare borde ta chansen att vara med på den resan!

Är du ST-läkare? Välkommen till Psykiatri kognition och äldrepsykiatri. Klicka här för mer information och ansök

Specialistläkare sökes till Nordhemskliniken med avdelning 365. Klicka här för mer information och ansök

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster inom psykiatrin

Psykiatri – Sahlgrenska universitetssjukhuset

Psykiatrin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset är uppdelad på fem olika kliniker:
Psykiatri Affektiva, Verksamhet Beroende, Psykiatri Psykos, Psykiatri Kognition och Äldrepsykiatri samt Rättspsykiatri. Med våra kompetenser kompletterar vi varandra och kan erbjuda våra patienter moderna och individanpassade behandlingsmetoder.

www.sahlgrenska.se

DBT, mobilapp och virtual reality: Här prioriteras kliniknära forskning

Steinn Steingrimsson och Giuseppe Guerriero är överens: ”Här finns allt en ung specialist behöver för att utveckla sig och göra många saker parallellt: utbilda sig, forska och åka på konferenser. En mycket dynamisk miljö.” Foto: Patrik Bergenstav

De kommer från syd och nord. Till SU Psykiatri Affektiva i Göteborg, för här finns kombinationen de söker efter: kliniskt arbete och avancerad forskning, om allt från en mobilapp mot bipolär sjukdom till biologin bakom svåra självskadebeteenden.

De två specialistläkarna i psykiatri kommer verkligen från rakt motsatta ”hörn” av Europa; islänningen Steinn Steingrimsson och syditalienaren Giuseppe Guerriero.
Men båda har lämnat sina hemländer och flyttat till Göteborg, lockade av att få dela sin arbetstid mellan att vårda patienter vid Psykiatri Affektiva Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och att forska vid Sahlgrenska akademin.
Giuseppe Guerriero växte upp i södra Italien, tog läkarexamen i Milano, specialiserade sig vid universitetet i Rom med det poetiska namnet Università Cattolica del Sacro Cuore och arbetade som psykiatriker på flera kliniker i Italien.
– Sedan forskade jag i USA ett halvår, men tyckte det var lite för långt bort för att investera i en karriär där, säger Giuseppe Guerriero.
– Så jag sökte efter ett universitetssjukhus i Europa som kunde ge mig möjligheten att kombinera forskning med kliniskt arbete i en utvecklande och stimulerande miljö.

Högspecialiserad vård
Valet föll alltså på Psykiatri Affektiva på SU. Hit kom han hösten 2015 och i vår ägnar han sig mest åt förberedelser för den regionala, högspecialiserade enhet för svåra självskadebeteenden som öppnar under hösten 2018. En för landet unik vårdenhet med tio vårdplatser och en budget på 40 miljoner kronor per år.
Giuseppe Guerriero blir vårdenhetsöverläkare och medicinskt ansvarig på den nya enheten. Här blir dialektisk beteendeterapi (DBT) basen för patienternas vård, speciellt utformad som den är för bland annat personer med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebeteenden.
– Hela personalen ska vara utbildad i DBT, vi ska vara samspelta som en stor orkester, säger Giuseppe Guerriero.
Han har dock tid över för forskning, runt 20 procent, som han tänker samla ihop till längre perioder i stället för en dag i veckan, och planera en del forskning, bland annat om självskadebeteenden.

Sårbarhetens mekanismer
– Framför allt vill jag undersöka biologin bakom den extremt emotionella känslighet som de här patienterna har. Vi vet att sårbarheten finns där, men inte så mycket om hur det fungerar och vi har ingen behandling för detta, säger Giuseppe Guerriero.
– Men om vi kan förstå mer om varför dessa patienter har en lägre känslotröskel och vilka mekanismer som ligger bakom, kanske vi kan hjälpa dem i framtiden, i stället för att bara ta hand om konsekvenserna.
Steinn Steingrimsson kom till klinken som ST-läkare 2011. Han är snart docent i psykiatri och sedan årsskiftet forskningssamordnare på kliniken, med uppdraget att öka den kliniknära forskningen.
– Vi jobbar hårt på att bli mer strukturerade, att göra det lättare att forska i vardagen.

Forskar på halvtid
Själv har han en kombinationstjänst enligt ALF-avtalet, så han forskar på halvtid och arbetar på kliniken på halvtid, bland annat med att dra igång olika kliniska projekt på avdelningarna.
Steinn Steingrimssons stora forskningsprojekt just nu heter ”Behandling och utredning av svårt depressiva tillstånd”. Här ingår den uppmärksammade Moodmapper, en mobilapp som ska kunna ”larma” om en person med bipolär diagnos är på väg in i en manisk fas, enbart genom att mäta värden i mobilen som till exempel skärmtid, rörelser och kommunikation.
– En väldigt bra idé och allt tyder på att den funkar. Problemet är att det här är så komplicerade data att vi måste ha med oss experter på maskininlärning, så nu försöker vi hitta medel för att inkludera högskolan i Skövde, säger Steinn Steingrimsson.

Många appar är skräp
Han tror att det dröjer flera år innan Moodmapper kan vara klar att lansera.
– Vi skulle kunna göra appen färdig och sätta ut den på marknaden, men vi vill vara säkra på att detta blir en evidensbaserad behandling. Vi tar det hellre försiktigt och långsamt än gör det snabbt, säger Steinn Steingrimsson.
– Idag finns en uppsjö av appar inom sjukvården, men de flesta sätts ut utan någon riktig forskning och är helt usla, rena skräpet!
Han planerar också en jämförande studie mellan det Lugna rum som finns på avdelning 362 sedan en tid och ett ”Lugnt rum” i VR (virtual reality), alltså att patienten använder VRglasögon och ljud som avslappnande stimuli.
– Det vore intressant att jämföra de två metoderna, om de är lika effektiva på att sänka ångesten, säger Steinn Steingrimsson.

Psykiatri Affektiva, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Psykiatri Affektiva är ett av fem vuxenpsykiatriska verksamhetsområden på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Kliniken ansvarar för patienter med förstämningssyndrom inklusive bipolär sjukdom, neuropsykiatriska tillstånd inklusive ADHD och autism, personlighetsyndrom, ätstörningar och ångestsyndrom inklusive PTSD och tvångssyndrom. Kliniken har även de regionala uppdragen för patienter med utmattningssyndrom och psykiatrisk samsjuklighet samt för patienter som är döva eller hörselskadade.

Kliniken har också fått det regionala uppdraget att starta en högspecialiserad avdelning för patienter med svårt komplext självskadebeteende under hösten 2018.

Klinikens tre kärnuppdrag är vård, utbildning och forskning. Samtliga vårdyrkens verksamhetsförlagda utbildning finns här.

Förutom kombinationsanställda professorer finns ett flertal disputerade läkare på kliniken. För de psykiatriska patienternas somatiska ohälsa finns ett samarbete med stadens 81 vårdcentraler.

Det psykiatriska omhändertagandet delas mellan primärvården och specialistpsykiatrin beroende på vårdbehov.

Antal specialistläkare: 68
Antal ST-läkare: 38
Antal underläkare: 12
Totalt antal medarbetare: 650

• 11 300 pågående patienter
• 670 nya remisser per månad
• 10 heldygnsvårdavdelningar
• 10 öppenvårdsmottagningar
• Psykiatriska akutmottagningen är organiserad under Psykiatri Affektiva

Budget: 605 miljoner kr
Verksamhetschef: Tobias Nordin
Läkarchef för specialistläkare: Anthonio Gonzales
Läkarchef för ST- och underläkare: Marzia Dellepiane

Psykiatri Affektiva
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
Tel. vxl: 031-342 10 00
Tel. direkt: 031-343 69 08
www.sahlgrenska.se