Etikettarkiv: Skillnad

Nära vård kräver storskaliga förändringar

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Cirka 9 av 10 läkare har inte märkt av någon skillnad efter att den nära vården började utvecklas.
– För att åstadkomma en verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation och tillförsel av resurser utifrån uppdraget, säger Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
– Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården. Framåtsträvande och modiga reformer är nödvändiga för att åstadkomma den förändring som krävs. Den nära vården är en grundläggande reform som i mångt och mycket avgör riktningen för framtidens hälso- och sjukvård, säger Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Effekterna av den nära vården är enligt henne bland annat en mer jämlik hälsa samt att sjukvårdspolitikernas trovärdighet kan öka. Att endast en av tio läkare har märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas beror, enligt Marina Tuutma, främst på att många regioner ännu inte har påbörjat de strukturförändringar som krävs för att göra verklig skillnad.

Resurser till primärvården
– För att åstadkomma verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation, tillförsel av resurser utifrån uppdraget samt en långsiktig kompetensanalys som kartlägger dagens personalsituation och exakt vilka kompetenser som behövs framöver. För närvarande behandlar många regioner symptom istället för att gå till botten med problemet. Man satsar exempelvis på närakutmottagningar istället för att tillföra mer resurser till primärvården och göra det attraktivt att arbeta på vårdcentraler, eller genomför småprojekt istället för att ta tag i de stora strukturförändringarna, säger Marina Tuutma.

Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården

Avgränsad patientlista
Hon betraktar en avgränsad patientlista för primärvårdsläkare som en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska ge de effekter politiker vill nå, en nära vård byggd på kontinuitet, tillgänglighet, jämlikhet och hög kvalitet. Enligt Marina Tuutma är avgränsningen ett av distriktsläkarnas viktigaste verktyg för att säkerställa en vård med god kontinuitet, hög patientsäkerhet och ett hälsoförebyggande perspektiv. Även en fast läkarkontakt fyller en central funktion i den nära vården, inte minst eftersom det spar tid och möjliggör ett effektivare arbetssätt.

Långsiktig kompetensinventering
– Det är självklart glädjande att hälften av läkarna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Det tyder på vilken potential regionerna har om de lägger sina kort rätt. Antalet specialistläkare i allmänmedicin behöver minst fördubblas i Sverige framöver. Här krävs en långsiktig kompetensinventering från regionernas sida. Även andra typer av specialistläkare kommer att behövas för att hantera det breda uppdrag som åligger framtidens primärvård, avslutar Marina Tuutma.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
19% av läkarna som arbetar inom primärvården har märkt någon skillnad.
Anser du att allmänläkare inom primärvården ska ha en avgränsad patientlista?

Endast läkare som arbetar inom primärvården har svarat på den här frågan.
Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom den nära vården?
Anser du att patienter ska ha en fast vårdkontakt vid kontakt med hälso- och sjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Omställningen till en nära vård kräver uthållighet

Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”.  Foto: Sören Warne
Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Foto: Sören Warne
Den svenska hälso- och sjukvården står inför en omfattande omställning till en nära vård. För närvarande pågår en regeringsutredning som ska dra upp riktlinjerna för den nationella och långsiktiga omställningsprocess som ska resultera i framtidens moderna och individanpassade hälso- och sjukvårdssystem.

Åttioåtta procent av läkarna som deltog i Framtidens Karriär – Läkares undersökning har inte märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas för några år sedan.
– Det är egentligen inte så konstigt att majoriteten av läkarna inte märkt av någon skillnad än sedan den nära vården började utvecklas på mer nationell nivå. Olika regioner har kommit olika långt. De formella beslutsprocesserna, lagändringar till exempel, tar lång tid och de förslag vi senast lämnat har varit ute på remiss. I december i år väntas regeringen fatta beslut om det förslag till primärvårdsreform vi lämnat, säger Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Hon är ursprungligen disputerad hjärtläkare och internmedicinare och har tidigare arbetat som verksamhetschef på ett stort akutsjukhus, chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.

Kan ta tio år att genomföra
Det tredje delbetänkandet i utredningen presenterades i somras. Det innehöll analyser av den öppna och slutna vården, samverkan mellan regioner och kommuner samt det särskilda ersättningssystem som finns för bland annat vissa läkare, den så kallade nationella taxan. I dessa tre delar återkommer utredningen med konkreta förslag i slutbetänkandet i mars 2020.
På sina resor runtom i landet ser Anna Nergårdh att många intressanta initiativ med fokus på nära vård pågår. Engagemanget och intresset för omställningen är generellt sett stort, inte minst bland vårdpersonalen.
– Omställningen till en nära vård kommer att ta tid, vi har sagt i utredningens rapporter att det kan ta tio år innan den är helt klar. Vi föreslår därför att staten, regioner och kommuner ska följa upp omställningen kontinuerligt för att säkerställa att den verkligen äger rum. Socialstyrelsen, IVO och SKL har redan fått i uppdrag att stötta sjukvården i de förändringar som väntar, säger Anna Nergårdh.

Öppen och sluten vård
I mars 2020 presenteras ett nytt delbetänkande med fokus på definitionen av öppen och sluten vård samt samverkan mellan kommuner och regioner. Definitionen av öppen och sluten vård har historiskt sett baserats på sjukvårdens traditionella organisation. Såväl organisationen, arbetssättet som definitionen av de olika begreppen behöver, enligt Anna Nergårdh, förändras framöver.
– En viktig förutsättning för att omställningen till en god och nära vård ska kunna genomföras är att patienter i ökad utsträckning involveras i hela förändringsprocessen. Såväl patienterna som sjukvårdens medarbetare är outnyttjade resurser i det här arbetet. Vårdgivare behöver hitta strukturer för inflytande och påverkan för såväl medarbetare som patienter på ett mer modernt sätt än tidigare, säger hon.
Slutsatserna från det tilläggsdirektiv som Anna Nergårdh fått med inriktning på hur hälso- och sjukvården ska möta patienter med lättare psykisk ohälsa presenteras inte förrän i januari 2021.

Uthållighet krävs
– Den största utmaningen i omställningen till en god och nära vård är definitivt uthålligheten. Tidigare försök till omstrukturering har ofta misslyckats på grund av bristande uthållighet. Här krävs en bred politisk enighet och en gemensam målbild i hela hälso- och sjukvårdssystemet. I alla delar, inklusive utbildningssystemet, för att säkra bemanningen. Ytterligare en avgörande faktor är hur väl vi lyckas involvera hälso- och sjukvårdens medarbetare om varför omställningen är nödvändig och hur den ska genomföras, säger Anna Nergårdh.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.