Etikettarkiv: SKL

Lönefrågan, chefskap och arbetsmiljö i fokus

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
2020 ska Sveriges läkarförbund tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting förhandla fram ett nytt kollektivavtal med fokus på läkares lön och arbetsvillkor. För att kunna upprätthålla en högkvalitativ sjukvård krävs, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, att arbetsgivarna investerar i läkarna.

– Lönefrågan är förstås helt central i förhandlingen. Arbetsmarknaden för unga läkare är tuff, många har osäkra anställningsavtal, vilket innebär att de ofta utnyttjas lokalt. Vi har på senare tid även noterat en viss lönemässig inbromsning för läkare, vilket vi förstås vill motverka. Ytterligare fokusfrågor är självklart läkares arbetsmiljö och att göra det attraktivt för fler läkare att vilja ta en chefsposition, säger Heidi Stensmyren.

Tuff arbetsmiljö
Sveriges läkarförbund arbetar sedan många år bland annat för att den årliga löneöversynen ska innehålla såväl individuella lönesamtal som förhandlingar mellan lokala parter samt att lönen ska sättas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. De anser också att lönen ska sättas utifrån faktorer som ansvar, kompetens, yrkesskicklighet och bidrag till verksamhetens utveckling.
Många läkare upplever en tuff arbetsmiljö med tunga jourer och ett tungt arbete överlag. Ett växande sjuktal bland läkare är en av anledningarna till att Sveriges läkarförbund ser behov av att lyfta arbetsmiljöfrågan i samband med avtalsrörelsen. En viktig delfråga blir läkares rätt till återhämtning och vila.

Löna sig att bli chef
Läkarförbundet arbetar bland annat för att det ska löna sig för läkare att anta en chefsroll, med konkurrenskraftiga löner och villkor och ett ansvar som innebär att chefsrollen tydligt kopplas till mandat och befogenheter. Ett bra chefsstöd som ger rätt förutsättningar för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är ytterligare en kärnfråga, liksom möjligheten för läkare att bedriva ett verksamhetsnära chefskap som kan kombineras med klinisk tjänstgöring.
– Den som är chef ska kunna ta ansvar för hela verksamheten och kunna stödja läkare i deras yrkesutövning. Läkare ställs inför många svåra etiska beslut och en tuff arbetsbelastning, vilket ställer krav på en riktigt bra chef som kan ta ett professionellt yrkesansvar, säger Heidi Stensmyren.

Svensk vård fortfarande stark – men jämförelse bör ses med försiktighet

Fredrik Westander, utredare på avdelningen för vård och omsorg på SKL. Foto: Thomas Carlgren
Fredrik Westander, utredare på avdelningen för vård och omsorg på SKL. Foto: Thomas Carlgren
SKL:s rapport visar att svensk vård faller väl ut när den jämförs med tolv andra länder inom EU samt USA, Norge och Kanada. Men rapporten har även fått skarp kritik, avseende väntetider.

I ett kvalitetsindex med bland annat överlevnad efter vanliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och bröstcancer ligger Sverige i topp, följt av Norge och Finland på andra respektive tredje plats. Vidare visar SKL:s internationella jämförelse att Sverige lyckats väl med vaccinationstäckning för mässling och har låg antibiotikaförskrivning.

Hög medicinsk kvalitet
– Den nya rapporten visar att den svenska vården har fortsatt bra resultat i vissa viktiga avseenden, jämfört med andra länder vi ofta förhåller oss till, säger Fredrik Westander, utredare på avdelningen för vård och omsorg på SKL. Han tillägger dock att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, då utfallet beror på vad man väljer att titta på och det ofta är svårt att värdera datakvaliteten.
– Tyngdpunkten i rapportens index ligger på klassiska resultatmått inom stora sjukdomsgrupper. Här hamnar svensk sjukvård ofta högt, vilket kan bero på att vi har en stark tradition av kvalitetsuppföljning, med nationella riktlinjer och kvalitetsregister på stora sjukdomsgrupper som hjärtinfarkt, stroke och inom cancervård, fortsätter han.

Väntetider svårjämförbara
Vad gäller frågan om ökande väntetider har Sverige ofta rankats lågt – inte minst i enkätundersökningar där befolkningen eller patientorganisationer tillfrågats. I en jämförelse mellan nio av länderna om väntetider till sex vanliga operationer, däribland hjärtkirurgi, operation vid prostataförstoring och grå starr toppar Nederländerna listan, följt av Danmark och Italien. Här hamnar Sverige på en fjärdeplats och Norge sist. Men en granskning som Sjukhusläkaren gjort visar att påståendet stämmer dåligt, då sifforna från OECD:s databas har olika startdatum som gynnar Sveriges position.
– Det är svårt att dra egentliga slutsatser utifrån mätningarna av väntetider, dels för att det finns för lite data från OECD och dels för att länderna rapporterar på olika sätt.
– Utifrån våra inhemska mätningar kan vi se att Sverige har haft en negativ utveckling med förlängda vårdköer de senaste åren och här finns uppenbart flera utmaningar.
Varför gör SKL den här typen av jämförelser?
– Även om jämförelserna är grova och datakvaliteten svårbedömd, ger rapporterna överblicksbilder av hur vårt sjukvårdssystem fungerar. Om vi kraftigt skulle avvika på något område, som kostnader eller dödlighet, så kan jämförelserna sätta fingret på viktiga problem eller goda utfall.

Om SKL-undersökningen
För fjärde gången, sedan 2006, har SKL gjort en jämförelse av hur den svenska sjukvården står sig internationellt. Urvalet är bland annat baserat på de jämförelsetal som OECD samlar in från medlemsländerna. I rapporten har man tittat på olika kvalitetsindikatorer som överlevnad vid olika sjukdomar och även relaterat detta till kostnader. Här anges även vissa mått på väntetider.

Teknikskifte ger effektivare vård

Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
För att sjukvården ska klara av ökade vårdbehov i framtiden krävs fler riktade digitala vårdlösningar som är mer patientfokuserade. Det menar Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin rapport ”Hälso- och sjukvården år 2035”.

Sveriges befolkning förväntas öka med mer än en miljon under en tioårsperiod, vilket är den snabbaste befolkningsökningen i landets historia. I takt med att befolkningen växer kommer behovet av kommunala välfärdstjänster att öka kraftigt enligt rapporten.
– För att Sverige ska klara av att finansiera och bemanna hälso- och sjukvården kommer det att ställas höga krav på effektivisering som inte kan lösas på annat sätt än genom teknikskifte, säger Roger Molin och tillägger att det inte räcker med att bli digital i allmänhet utan att digitaliseringen måste inriktas på sådant som är effektiviserande.
– Eftersom den största delen av vårdens kostnader härrör från patienter med kroniska sjukdomar är det viktigt att arbeta med prevention och rikta in digitaliseringen mot det hållet för att minska vårdkonsumtionen, fortsätter han.

Mer rörlig vård
I framtiden, menar Molin, måste läkare bli mer medvetna om att yrket kommer att utvecklas bort från enbart fysiska möten. Då kommer patienter att via sensorer kunna redovisa sina symptom i realtid där man har en kontinuerlig dialog med vården.
– I och med digitaliseringen kommer ännu fler människor att nås inom ramen för sitt vardagliga liv, i hemmet och på jobbet. Det vi kan vänta oss är att vården blir mer rörlig, säger han.

Digital anamnes som stöd
Artificiellt intelligenta datorer kommer också att kunna ge stöd i analysen av röntgenbilder och provsvar för att föreslå bästa behandling men även för att ta upp anamnes inför patientbesök – vilket redan är verklighet på flera vårdcentraler.
– Idag fungerar den digitala anamnesen som ett stöd i läkarens bedömning och underlättar journalföringen. Hur självständigt och automatiserat digitala doktorer kommer att fungera i framtiden är dock en öppen fråga.
Fördelen med det kommande teknikskiftet är att den sannolikt kommer att göra patienter mer självständiga.
– Den nya tekniken kommer att ge ett avancerat stöd till patienterna och underlätta för läkarna att anpassa insatserna individuellt för en mer effektiv vård, avslutar han.

Hur långt framme anser du att din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) ligger inom e-hälsa och digitalisering?

Nära vård kräver bred samverkan

Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL
Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL
De åtgärder som läkarna anser är viktigast för att skapa en fungerande nära vård är åtgärder för att stärka primärvården med resurser, personal, maximalt antal patienter per läkare, fast läkarkontakt och bättre tillgänglighet. Men nära vård handlar även om ett bredare perspektiv och samverkan.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, det är naturligt att primärvården hamnar i fokus. Samtidigt är det viktigt att betrakta frågan utifrån ett bredare perspektiv. En förutsättning för en välfungerande nära vård är en nära samverkan mellan primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och sjukhusvård, säger Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget innebär att Emma Spak samordnar SKL:s stöd till kommuner och landsting i deras arbete med omställning till en nära vård.

Utgå ifrån patientens behov
Hon beskriver nära vård som ett förhållningssätt som utgår från patienternas behov och förutsättningar och tillvaratar patienternas förmåga att, med rätt stöd, utöva egenvård och fatta medicinska beslut kring den egna sjukdomen.
– Patienter med exempelvis astma, KOL eller andra kroniska sjukdomar ska kunna få det stöd de behöver för att själva kunna hantera så mycket som möjligt av sin dagliga omvårdnad. Ytterligare en väsentlig del av den nära vården är att arbeta proaktivt med kroniskt sjuka patienter och därigenom i största möjliga mån förebygga sjukhusinläggningar, säger Emma Spak.

Krävs vilja till förändring
Nära vård är, enligt Emma Spak, till stor del en kulturfråga. För att samverkan mellan primärvård, kommunal vård och sjukhusvård ska stärkas krävs vilja att verkligen skapa förändring så patienter som har flera olika vårdgivare inte stöter på hinder i vårdkedjan. Ett övergripande syfte med att utveckla den nära vården är, enligt Emma Spak, att fokusera mer på hälsofrämjande och proaktiva insatser som stärker patientens egen förmåga. Just nu utvecklas den nära vården på många platser runtom i landet.
– En förutsättning för att skiftet från en reaktiv sjukhusbaserad vård till en proaktiv nära vård ska bli framgångsrikt är ett ledarskap med mandat och rätt kompetens för att driva den här typen av utveckling. Ytterligare en framgångsfaktor är att vårdgivare vågar testa nya lösningar och nya arbetssätt, säger Emma Spak.