Etikettarkiv: Södersjukhuset

Paradigmskifte inom strokevården

Foto: Shutterstock

Strokevården har på senare år genomgått en snabb utveckling, med betydande forskningsframsteg, som innebär att stora delar av hjärnan nu kan räddas med hjälp av snabba och effektiva åtgärder i det akuta skedet. Specialistbehandlingen av stroke är välstrukturerad och utvecklingen av mekanisk trombektomi innebär ett paradigmskifte för strokevården.

Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhuset.

– Att arbeta med strokepatienter är fascinerande. Varje sekund räknas och varje minut kan göra skillnad, säger Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhusets internmedicinska verksamhet. Oana Romanitan har de senaste åren drivit ett stort förbättringsarbete avseende strokekedjan på Södersjukhuset, med vårdkvalitet och patientenssäkerhet i fokus.

Många riskfaktor
En mängd faktorer påverkar risken att drabbas av stroke. Livsstilsfaktorer som kost, stress, motion, rökning, övervikt och alkoholkonsumtion påverkar, men även förmaksflimmer och andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd, som klaffsjukdom och inflammatoriska blodkärlssjukdomar.
– Den kanske allra mest intressanta utvecklingen på strokeområdet på senare år är mekanisk trombektomi, där man mekaniskt avlägsnar proppar i hjärnan. Trombektomi kan kombineras med intravenös trombolysbehandling för att minimera området i hjärnan som drabbas av syrebrist, minska andelen bestående funktionshinder och minska mortaliteten, säger Oana Romanitan.

”Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att strokepatienter får omgående tillgång till vaskulär utredning.”

Högspecialiserade strokeenheter
För att minimera de långsiktiga skadorna efter en stroke, minska mortaliteten och optimera behandlingsresultatet bör strokepatienter vårdas på högspecialiserade stroke­enheter. Sjukdomstillståndet är komplext och kräver expertkompetens hos alla personalkategorier. På strokeenheter finns expertis inom stroke och rehabilitering, och man kan här utvärdera patientens neurologiska status och direkt kan notera eventuella försämringar i patientens tillstånd.
– Socialstyrelsen rekommenderar strokeenhet som första vårdnivå för strokepatienter oavsett svårighetsgrad. Där finns multidisciplinära team med bland annat dietister, fysioterapeuter och logopeder. Fokus ligger på omedelbar mobilisering, tidig rehabilitering och snabb åtgärd av komplikationer. På en strokeenhet är arytmiövervakning ett krav där telemetriövervakning 24 till 48 timmar efter insjuknandet används för att snabbt diagnostisera förmaksflimmer. Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att patienterna får omgående tillgång till vaskulär utredning, avslutar Oana Romanitan.

Utvecklas på Nordens största akutsjukhus!

Aikaterini Letsiou och Issa Issa, ST-läkare på Södersjukhusets klinik för internmedicin. Foto: Johan Marklund
Aikaterini Letsiou och Issa Issa, ST-läkare på Södersjukhusets klinik för internmedicin. Foto: Johan Marklund

På Södersjukhusets klinik för internmedicin får du arbeta med bredd och djup som är svåra att matcha. Välkommen till Nordens största akutsjukhus, där du som är läkare utvecklas i en miljö präglad av starka team, kollegialitet och positiv anda.

– För mig var internmedicin ett givet val eftersom jag vill jobba brett och med helhetsperspektiv. Och jag kan faktiskt inte tänka mig en annan arbetsplats än Södersjukhuset. Här finns en sådan enorm bredd och stora möjligheter att subspecialisera sig. Som ST-läkare har jag fått mycket stöd av erfarna kollegor och verkligen kunnat utvecklas professionellt, säger Issa Issa, som är inne på fjärde året av sin specialisttjänstgöring.

Jobba med oss på Södersjukhuset. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Väl bemött
Kollegan Aikaterini Letsiou instämmer. Hon började sin specialisttjänstgöring i neurologi i april och förstod redan under intervjun att hon skulle trivas.
– Jag blev så väl bemött och fick ett mycket gott intryck av kliniken. Det har bara förstärkts sedan jag började arbeta, det finns en väldigt hjälpsam anda och jag har fått en trygg start, säger hon.
Neurologi lockade eftersom det är en specialitet i stark utveckling, där fortfarande mycket är obeforskat.
– Nervsystemet är så otroligt komplext och det finns mycket som vi inte kan. Samtidigt utvecklas området snabbt och idag kan vi behandla och bota så många fler tillstånd än tidigare, vilket verkligen är givande.

Unik bredd
Att arbeta på Internmedicinska kliniken på Södersjukhuset innebär att du är en del av ett stort universitetssjukhus, som dessutom är Nordens största akutsjukhus. Kliniken tar emot ett stort flöde av patienter via akuten och har en närmast unik bredd av olika patienter, diagnoser och tillstånd. Som läkare här får du variation och erfarenhet som få andra sjukhus kan erbjuda.
Issa och Aikaterini lyfter båda fram den starka teamkänslan och kollegialiteten som de tycker särskiljer Södersjukhuset från många andra arbetsplatser. Olika professioner arbetar tätt tillsammans och det är en stöttande, uppmuntrande och lärande miljö, med tydliga rutiner, god handledning och många möjligheter till kompetensutveckling och forskning.
– Man får enormt mycket stöd av erfarna kollegor och andra arbetskamrater. Här utvecklas man snabbt som läkare och vi har dessutom väldigt kul och trevligt tillsammans, avslutar de.

Jobba med oss på Södersjukhuset. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Södersjukhuset – Internmedicin

Internmedicin på Södersjukhuset är en av Sveriges största internmedicinska kliniker. Vi har 500 anställda, sju vårdavdelningar, medicinmottagning, dagvård och endoskopiskt centrum.
Vi erbjuder dig som är läkare omväxlande arbete på våra akutvårdsavdelningar AVA, Stroke/Neurologi, Gastroenterologi/Hepatologi & diabetes/endokrin samt Lung/Allergi & Hematologi. På avdelningarna vårdas patienter med många olika medicinska diagnoser, vilket ger dig ett varierande arbete med goda möjligheter att utvecklas och bredda dina kunskaper. Vi har byggt övervakningsplatser för våra multisjuka patienter, hittills är vi det enda sjukhus med dedikerade platser för neurokirurgiska multisjuka patienter som vistas hos oss efter deras vårdtid på Karolinskas neurokirurgiska klinik.
Vårt fokus ligger på god vård och kvalitet och vi arbetar kontinuerligt med utveckling av vår verksamhet.

Nyfiken? Läs mer på: www.sodersjukhuset.se

Hon tar fram nationell plan för ny primärvård

Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Fredrik Persson
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Fredrik Persson
Anna Nergårdh är regeringens särskilda utredare som ska ”sy ihop” en ny primärvård. Hon blir mycket glad av den undersökning som Framtidens Karriär – Läkare gjort: Nio av tio läkare ger sitt stöd åt hennes uppdrag.

– Fantastiskt att så många verkligen ser att en systemförändring behövs, säger Anna Nergårdh.
Fast egentligen är hon inte förvånad:
– Jag möter ett mycket stort engagemang för de här förändringarna och eftersom många av dem innebär en kulturförändring, är det så viktigt att alla är med på den här resan.
Anna Nergårdh har 20 års erfarenhet av vården; specialist inom både kardiologi och internmedicin, verksamhetschef på Södersjukhuset, chefsläkare och biträdande landstingsdirektör vid Stockholms läns landsting. Och nu alltså statlig utredare.
När vi talas vid har hon haft sitt utredningsuppdrag i bara tre veckor, men har redan mött ett starkt stöd, inte bara från myndigheter och organisationer. Även enskilda medarbetare i vården hör av sig och vill bidra.

Vill vara bollplank
– Det kan vara en erfaren distriktsläkare, en MAS, en medicinsk sekreterare eller en student på väg in i vården. De erbjuder sig att vara bollplank eller berättar om sina egna verksamheter som goda exempel.
– Otroligt roligt med det engagemanget! Det ska vi försöka förvalta väl.
Anna Nergårdhs utredning heter Samordnad utveckling för god och nära vård och följer direkt på Göran Stiernstedts Effektiv vård, som lades fram i januari 2016.
Hon ska både göra konsekvensanalyser av vissa förslag i Effektiv vård, lägga fram egna förslag till hur förändringar ska genomföras och även stödja och initiera diskussioner och samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer. Det är ett omfattande uppdrag och Anna Nergårdh känner tyngden på sina axlar.

Äntligen första linjens vård
– Jo, jag är ödmjuk inför uppdraget, men jag hade inte tagit det om det inte fanns förutsättningar att göra ett bra jobb. Eftersom väldigt många ser så positivt på förslagen från Effektiv vård, är det nu läge för en förändring på riktigt.
– Målet är en ny, nära primärvård som kan göra det den gör idag – fast bättre anpassad till dagens behov och förutsättningar.
Det har talats länge och väl om det, men nu ska det alltså äntligen ske. Sverige ska få ett sjukvårdssystem där primärvården får möjlighet att vara första linjens vård, nära patienten, utifrån patientens behov. Och det låter ju så självklart.
– Ja, lätt att säga, men svårt att göra. Sjukvården har en tradition av att ha tolkningsföreträde; vi bestämmer vad som är patienternas behov, snarare än att vi tar reda på hur patienterna vill mötas av vården.
Konkret handlar reformen bland annat om att föra över resurser och kompetenser från akutsjukhusen till primärvården, om tillgänglighet och kontinuitet, om brist på vissa kompetenser men också om en sjukvård som inte är samstämd med dagens verklighet.

Likvärdig primärvård
– Ett sjukvårdssystem där vården kan ges närmare patienterna är viktigt för alla patienter, inte minst för dem med stort behov av vård, till exempel våra äldre, som lever allt längre med kroniska sjukdomar, säger Anna Nergårdh.
– Den nya primärvården måste också ta sig an vårdens stora utmaningar idag, till exempel den ökande psykiska ohälsan. Det är ett område där vården behöver anpassas bättre till befolkningens behov.
Ett mål är att primärvården blir enhetlig över hela landet, något som kan hamna i konflikt med det kommunala självstyret.
– Kanske, men det måste inte bli så. Förslaget behöver mer analys, men flertalet remissinstanser var positiva till det i Effektiv vård, säger Anna Nergårdh.

Delrapport redan i sommar
Än kan hon inte säga om en sådan förändring innebär att skriva om enskilda paragrafer i HSL eller en helt ny lagstiftning. Andra förslag som kräver mer analys går ut på att förenkla administrationen, i stort och smått:
– Det handlar om hur man fattar gemensamma beslut mellan landstingen eller om att fler professioner än idag får skriva intyg.
Redan i juni 2017 ska hon vara klar med en första delrapport, med bland annat en målbild för hur vårdens styrande principer bör ersättas av nya närhetsprinciper (se faktaruta!) samt en tidplan för det fortsatta arbetet.
Ett förslag till nationellt uppdrag för primärvården ska lämnas till regeringen senast 1 juni 2018. När förslagen kan träda i kraft är ännu för tidigt att säga.

Hur viktig är en nationell plan för att stärka primärvården?
effektiv_graf

Förslagen från Effektiv vård som Anna Nergårdh i första hand ska gå vidare med:
• Förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering.
• Att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning.
• Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården.
• Ett tydligare akutuppdrag för primärvården.
• En professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning.
• Resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.

Framtidens Karriär – Läkares undersökning visade bland annat:
• 9 av 10 läkare anser att en nationell plan för att stärka primärvården är mycket eller ganska viktigt.
• 9 av 10 läkare anser att samverkan mellan primärvården och sjukhusvården behöver förbättras.

Delbetänkandet i juni 2017 ska innehålla en gemensam målbild utifrån tre styrande principer för framtidens sjukvård:
• Vården ska ges nära befolkningen.
• Vården ska ges som öppenvård i första hand.
• Slutenvård kan ges på annan plats än vårdinrättning.