Etikettarkiv: Statligt

Specialistläkares fortbildning måste regleras statligt

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Johan Knobe
Många specialistläkare får idag inte möjlighet att fortbilda sig i den utsträckning som krävs för att de ska kunna vidareutveckla sjukvården och hålla sig uppdaterade på sitt specialistområde. Sveriges Läkarförbund efterlyser därför ett tydligare nationellt ansvarstagande i form av en statlig reglering av specialistläkares kompetensutveckling.

I en rapport från Sveriges Läkarförbund framgår att en av tio specialistläkare inte haft möjlighet att ägna sig åt någon extern fortbildning alls det senaste året. Specialistläkarna har i genomsnitt endast sex externa fortbildningsdagar per år, men de regionala skillnaderna är stora.
– Riskerna när specialistläkare inte ges tillräckligt mycket utrymme för fortbildning är många. Patienter riskerar att träffa läkare som inte är uppdaterade på nya rön och nya effektivare behandlingsmetoder, vilket är en fara för patientsäkerheten och riskerar att öka skillnader i hälsa. Specialistläkare behöver mer fortbildning för att vi ska kunna uppnå en jämlik vård, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Måste regleras i en föreskrift
Hon anser att specialistläkare sammanlagt bör kunna avsätta minst en halv dag i veckan för internutbildning och egen fortbildning. Många kan endast avsätta högst en timme, vilket förstås är alldeles för lite. Heidi Stensmyren betonar att Sverige är ett av få länder där specialistläkares fortbildning ännu inte är reglerad och att detta är statens ansvar. Situationen visar att staten inte har tagit tillräckligt ansvar i den här frågan. Läkarförbundet efterlyser en reglering i form av en föreskrift som tydligt stipulerar en systematiserad fortbildning med krav på individuella fortbildningsplaner.

Riskerna när specialistläkare inte ges tillräckligt mycket utrymme för fortbildning är många

Hon anser att ansvaret för den kontinuerliga fortbildningen bör delas mellan specialistläkaren och arbetsgivaren. Varje läkare bör ha en individuellt utformad fortbildningsplan och det bör finna en budget för extern fortbildning i varje verksamhet.

Anmält till EU-kommissionen
– Med det nuvarande systemet tillåts varje enskild arbetsgivare avgöra om och hur mycket de vill investera i fortbildning. Vi har drivit den här frågan systematiskt i flera års tid, men hittills inte fått tillräckligt gehör från politiskt håll. Läkarförbundet har därför valt att göra en anmälan till EU-kommissionen som ett led i strävan att åstadkomma en statlig reglering på området, säger Heidi Stensmyren.

Arbeta statligt

8 av 10 läkare skulle kunna tänka sig att arbeta för en statlig myndighet. Inom staten finns många arbetsgivare för läkare, till exempel Försäkringskassan, Läkemedelsverket, IVO, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen.

Skulle du som läkare kunna tänka dig att arbeta för en statlig myndighet?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Statliga arbetsgivare behöver stärka sin attraktivitet

Jonas Ålebring, ordförande för SYLF.
Jonas Ålebring, ordförande för SYLF.
Vilket intryck har läkare av statliga myndigheter som arbetsgivare? Läkemedelsverket är den myndighet som läkarna har mest positivt intryck av som arbetsgivare. På andra och tredje plats kommer Rättsmedicinalverket och Försvarsmakten.

Läkare kan definitivt göra mycket nytta för många patienter genom att arbeta statligt. På myndigheter kan läkare bland annat vara delaktiga i den nationella vårdutvecklingen, analysera läkemedel och stödja handläggare i medicinska frågor för rättssäkra beslut.
Som läkare på en statlig myndighet arbetar du på ett mer övergripande plan som medicinskt sakkunnig genom att göra nytta för större patientgrupper. Staten kan erbjuda en rad olika karriärvägar och inriktningar för läkare. Man kan exempelvis arbeta med utredningsarbete, med projekt av strategisk betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården regionalt och nationellt eller mer utåtriktat på internationell nivå, i samverkan med exempelvis WHO och EU.
Förutom nämnda statliga arbetsgivare, arbetar det även läkare inom Kriminalvården och på Statens institutionsstyrelse.

Verksamhetsnära ledarskapet
– Läkares intryck av olika arbetsgivare påverkas bland annat av arbetsgivarnas förmåga att se dem som individer, att synliggöra deras kompetens samt att låta dem utvecklas professionellt. Vår erfarenhet är också att det verksamhetsnära ledarskapet, där enskilda läkare involveras i processer och organisationsutveckling, är en avgörande faktor för att läkare ska få en positiv bild av en arbetsgivare. Myndigheter behöver, precis som andra arbetsgivare, arbeta med dessa faktorer för att bevara och öka sin attraktivitet, säger Jonas Ålebring, ordförande för SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening.
Han anser att myndigheter generellt sett behöver bli bättre på att kommunicera de karriär- och utvecklingsmöjligheter man kan erbjuda läkare.

Flera faktorer avgör
– Flera faktorer sammantaget gör en myndighet attraktiv för läkare. Samtidigt ska man inte dra alltför stora växlar på undersökningsresultatet. Att endast sex procent av läkarna har en positiv bild av Försäkringskassan som arbetsgivare kan exempelvis bero på att läkares arbetsuppgifter på Försäkringskassan ofta är mycket komplexa, säger Jonas Ålebring.
– Det verkar finnas stora variationer i hur bra myndigheterna är på att marknadsföra sig mot läkare. Samtidigt är läkare en yrkesgrupp som definitivt behövs, även hos de statliga arbetsgivarna. Hur bra statliga arbetsgivare varit på att attrahera läkare har också varierat genom åren. Myndigheter behöver öka kännedomen om att de kan erbjuda intressanta karriärvägar även för läkare, säger Jonas Ålebring.

Vilka av följande statliga myndigheter har du som läkare positivt intryck av som arbetsgivare? Ange gärna flera.