Hon tar fram nationell plan för ny primärvård

Text: Mats Fahlgren

Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Fredrik Persson
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Fredrik Persson
Anna Nergårdh är regeringens särskilda utredare som ska ”sy ihop” en ny primärvård. Hon blir mycket glad av den undersökning som Framtidens Karriär – Läkare gjort: Nio av tio läkare ger sitt stöd åt hennes uppdrag.

– Fantastiskt att så många verkligen ser att en systemförändring behövs, säger Anna Nergårdh.
Fast egentligen är hon inte förvånad:
– Jag möter ett mycket stort engagemang för de här förändringarna och eftersom många av dem innebär en kulturförändring, är det så viktigt att alla är med på den här resan.
Anna Nergårdh har 20 års erfarenhet av vården; specialist inom både kardiologi och internmedicin, verksamhetschef på Södersjukhuset, chefsläkare och biträdande landstingsdirektör vid Stockholms läns landsting. Och nu alltså statlig utredare.
När vi talas vid har hon haft sitt utredningsuppdrag i bara tre veckor, men har redan mött ett starkt stöd, inte bara från myndigheter och organisationer. Även enskilda medarbetare i vården hör av sig och vill bidra.

Vill vara bollplank
– Det kan vara en erfaren distriktsläkare, en MAS, en medicinsk sekreterare eller en student på väg in i vården. De erbjuder sig att vara bollplank eller berättar om sina egna verksamheter som goda exempel.
– Otroligt roligt med det engagemanget! Det ska vi försöka förvalta väl.
Anna Nergårdhs utredning heter Samordnad utveckling för god och nära vård och följer direkt på Göran Stiernstedts Effektiv vård, som lades fram i januari 2016.
Hon ska både göra konsekvensanalyser av vissa förslag i Effektiv vård, lägga fram egna förslag till hur förändringar ska genomföras och även stödja och initiera diskussioner och samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer. Det är ett omfattande uppdrag och Anna Nergårdh känner tyngden på sina axlar.

Äntligen första linjens vård
– Jo, jag är ödmjuk inför uppdraget, men jag hade inte tagit det om det inte fanns förutsättningar att göra ett bra jobb. Eftersom väldigt många ser så positivt på förslagen från Effektiv vård, är det nu läge för en förändring på riktigt.
– Målet är en ny, nära primärvård som kan göra det den gör idag – fast bättre anpassad till dagens behov och förutsättningar.
Det har talats länge och väl om det, men nu ska det alltså äntligen ske. Sverige ska få ett sjukvårdssystem där primärvården får möjlighet att vara första linjens vård, nära patienten, utifrån patientens behov. Och det låter ju så självklart.
– Ja, lätt att säga, men svårt att göra. Sjukvården har en tradition av att ha tolkningsföreträde; vi bestämmer vad som är patienternas behov, snarare än att vi tar reda på hur patienterna vill mötas av vården.
Konkret handlar reformen bland annat om att föra över resurser och kompetenser från akutsjukhusen till primärvården, om tillgänglighet och kontinuitet, om brist på vissa kompetenser men också om en sjukvård som inte är samstämd med dagens verklighet.

Likvärdig primärvård
– Ett sjukvårdssystem där vården kan ges närmare patienterna är viktigt för alla patienter, inte minst för dem med stort behov av vård, till exempel våra äldre, som lever allt längre med kroniska sjukdomar, säger Anna Nergårdh.
– Den nya primärvården måste också ta sig an vårdens stora utmaningar idag, till exempel den ökande psykiska ohälsan. Det är ett område där vården behöver anpassas bättre till befolkningens behov.
Ett mål är att primärvården blir enhetlig över hela landet, något som kan hamna i konflikt med det kommunala självstyret.
– Kanske, men det måste inte bli så. Förslaget behöver mer analys, men flertalet remissinstanser var positiva till det i Effektiv vård, säger Anna Nergårdh.

Delrapport redan i sommar
Än kan hon inte säga om en sådan förändring innebär att skriva om enskilda paragrafer i HSL eller en helt ny lagstiftning. Andra förslag som kräver mer analys går ut på att förenkla administrationen, i stort och smått:
– Det handlar om hur man fattar gemensamma beslut mellan landstingen eller om att fler professioner än idag får skriva intyg.
Redan i juni 2017 ska hon vara klar med en första delrapport, med bland annat en målbild för hur vårdens styrande principer bör ersättas av nya närhetsprinciper (se faktaruta!) samt en tidplan för det fortsatta arbetet.
Ett förslag till nationellt uppdrag för primärvården ska lämnas till regeringen senast 1 juni 2018. När förslagen kan träda i kraft är ännu för tidigt att säga.

Hur viktig är en nationell plan för att stärka primärvården?
effektiv_graf
Förslagen från Effektiv vård som Anna Nergårdh i första hand ska gå vidare med:
• Förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering.
• Att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning.
• Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården.
• Ett tydligare akutuppdrag för primärvården.
• En professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning.
• Resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.
Framtidens Karriär – Läkares undersökning visade bland annat:
• 9 av 10 läkare anser att en nationell plan för att stärka primärvården är mycket eller ganska viktigt.
• 9 av 10 läkare anser att samverkan mellan primärvården och sjukhusvården behöver förbättras.
Delbetänkandet i juni 2017 ska innehålla en gemensam målbild utifrån tre styrande principer för framtidens sjukvård:
• Vården ska ges nära befolkningen.
• Vården ska ges som öppenvård i första hand.
• Slutenvård kan ges på annan plats än vårdinrättning.
Publicerad: 24 april, 2017