Arbetssätt

Svåra patientsamtal är en långsiktig process

Publicerad 21 november 2023
Text: Annika Wihlborg
Per Melander, allmänläkare i Ljusdal samt chefläkare med ansvar för primärvården i Region Gävleborg.
Per Melander, allmänläkare i Ljusdal samt chefläkare med ansvar för primärvården i Region Gävleborg.

I sitt arbete i hemsjukvården och på SÄBO möter allmänläkaren Per Melander många multisjuka och sköra äldre patienter. Svåra samtal som handlar om att planera patientens framtida vård och att förklara vilka förutsättningar patienten har utifrån sitt aktuella hälsotillstånd är en naturlig del av hans vardag.

Per Melander betonar vikten av att betrakta svåra samtal som en process, och att ha stor respekt för individen och situationen.
– Att arbeta med sköra äldre patienter som ofta har nedsatt autonomi innebär många etiska ställningstaganden. En förutsättning är att man ger det arbetet tid och att man inkluderar patienter och anhöriga i vårdplaneringen, säger Per Melander, allmänläkare i Ljusdal samt chefläkare med ansvar för primärvården i Region Gävleborg. Han har arbetat på Ljusdals Hälsocentral sedan 2004, bland annat som medicinskt ansvarig ledningsläkare.
– Många patienter har förstås funderat kring dessa svåra frågor men varit osäkra på vem de kan vända sig till med sina tankar. Det är viktigt att förklara varför dessa frågor är betydelsefulla och att betona vikten av att dokumentera patientens vilja, säger han, säger Per Melander, som av Svenska Läkaresällskapet belönades med 2023 års Hippokratespris för sitt etiska förhållningssätt med patienten i centrum.

Hela teamet runt patienten
Han betonar vikten av att, med patientens medgivande, bjuda in anhöriga i förväg och att man behöver vara flexibel och anpassa sig till de anhöriga, exempelvis om de bor i en annan del av landet. Hemtjänsten är ytterligare en viktig part i samverkan eftersom de i många fall träffar patienten ofta.
– Det handlar om att på ett strukturerat sätt engagera hela teamet runt patienten, såväl anhöriga och andra vårdprofessioner, som fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Kontinuitet i form av fasta gemensamma ronder är en förutsättning, även om det är tidskrävande, säger Per Melander.

”Att arbeta med sköra äldre patienter som ofta har nedsatt autonomi innebär många etiska ställningstaganden.”

Så ett frö och låt processen ta tid
Fördelarna med att involvera anhöriga och patienten samt att verka med stor respekt för den aktuella situationen är, enligt Per Melander, att patient och anhöriga känner sig mer inkluderade, delaktiga och informerade om situationen.
– Jag har stött på många olika reaktioner i samband med svåra patientsamtal. Somliga vill inte diskutera frågorna överhuvudtaget, andra behöver ordentligt med tid att landa i och fundera kring svåra ställningstaganden. Frågor som berör hur patienten ser på sin sista tid i livet eller vad som är viktigt för dem om de blir svårt sjuka behöver få ta tid. I många fall inleder jag diskussionen genom att så ett frö hos patienten. Därefter kan det dröja ett eller flera år innan de landar i vad som känns rätt för dem, säger Per Melander.

Stötta varandra via nätverk
Hans råd till andra läkare som vill förbättra sitt sätt att vårda och möta äldre patienter och deras anhöriga är att etablera eller ansluta sig till ett nätverk för läkare som möter många multisjuka och sköra patienter och deras anhöriga i sitt dagliga arbete.
– Jag har själv tillgång till ett nätverk av läkare som arbetar med samma patientgrupp och möter liknande utmaningar i sin vardag. De kontaktar jag ofta för att diskutera olika kliniska frågeställningar. Det är viktigt att ha varandra som bollplank när svåra frågor dyker upp. En förutsättning för att kunna bygga upp en nära samverkan med det tvärprofessionella team som är knutet till patienten är att det finns tillräckligt med tid avsatt för ronder och teamsamverkan, säger Per Melander.