Krävs långsiktiga investeringar i sjukvården
Regeringens höstbudget innehöll en stor satsning på sjukvården. 5,5 miljarder har vikts åt området varav 2,5 miljarder går till en särskild bemanningssatsning. Ytterligare en miljard riktar sig till förlossningsvården under nästa år.
– Viktigast är rejäla investeringar i personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Satsningen har ett tydligt fokus på bemanningsfrågor, arbetsmiljöfrågor och arbetssituationen för de som arbetar där, säger Annika Strandhäll.
I höstbudgeten föreslår regeringen även att läkarutbildningen ska byggas ut. Satsningen för 2018 är nio miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 40 helårsstudenter.
– Tillgången till välutbildad personal, däribland läkare, är ett måste för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.
När det gäller utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska påbörjades en utbyggnad redan 2015. Utbyggnaden innebär ytterligare 700 nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen, 600 nybörjarplatser på specialistsjuksköterskeutbildningen och 250 nybörjarplatser på barnmorskeutbildningen.
– Dessa satsningar börjar vi nu se de första effekterna av. Efter årsskiftet kommer landsting och regioner att börja känna av de här förstärkningarna, säger Annika Strandhäll.
Tillgänglighet
Tillgängligheten i vården är en annan fråga som ligger högt upp på regeringens agenda.
– Det måste finnas människor som vill utbilda sig inom vårdyrken och som vill stanna kvar i yrket. Vägen dit går via tillräckligt många utbildade medarbetare samt förbättrade villkor och arbetsmiljöer för vårdens och omsorgens personal. Detta är dock inget som vi kan lösa helt på egen hand, arbetet måste ske i samverkan med landsting och regioner.
Parallellt pågår arbetet med de strukturförvandlingar som måste göras inom vården.
– Det handlar om att gå ifrån den sjukhustunga vården och verka för att bygga ut en förstärkt vård nära medborgarna. Det är den allra viktigaste strukturfrågan och som måste löpa sida vid sida med arbetet att förbättra villkoren för vård och omsorgspersonal.
Brist på verklighetsförankring
Väldigt få läkare anser att de politiska besluten för hälso- och sjukvården är verklighetsförankrade.
Är det viktigt att de politiska besluten för hälso- och sjukvården är verklighetsförankrade?
– För mig börjar och slutar en god och tillgänglig vård med personalen, att de är tillräckligt många och får tid att ägna sig åt patienterna. Att de också är involverade i de politiska processerna är såklart också positivt och viktigt, säger Annika Strandhäll.
Det är landstingen som är ansvariga för att leverera vård, och regeringen uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för dem att ge bästa möjliga vård. Socialdepartmentet prioriterar dialog med professionsorganisationerna i hälso- sjukvården när vi utformar politiken.
– Regeringen har valt att satsa på landstingen, genom bland annat höjda generella statsbidrag, men också fokusera särskilt på personalens förutsättningar genom historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården. Att personalen är delaktig i hur de ökade resurserna kan fördelas ser jag som positivit, säger Annika Strandhäll.
Medicinska och etiska principer
Endast 8 procent av läkarna kan arbeta fullt ut i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar.
Vilka är dina kommentarer till det undersökningsresultatet?
– Det är som sagt landstingen som är ansvariga för hälso- och sjukvården, men regeringen har valt att ge dem bättre förutsättningar att göra jobbet genom ökade resurser. Vården behöver ha tillräckligt många medarbetare, med rätt kompetens och utbildning och som dessutom har vettiga förutsättningar för att göra sitt jobb, säger Annika Strandhäll.
För att nå detta satsar regeringen sammanlagt tre miljarder kronor nästa år på att ge bättre förutsättningar för personalen. Det kan handla om att just anställa fler. Det kan också handla om att ge studielön när man läser till specialist för att locka fler, ge personalen bättre verktyg och arbetssätt, att anställa fler administratörer så att vårdproffsen får ägna tiden åt patienterna i stället och mycket annat.
– Vi behöver låta proffsen vara proffs, det når vi genom att ge personalen goda förutsättningar att göra sitt jobb, avslutar Annika Strandhäll.
