Primärvården ska vara första linjens sjukvård
– Dagens hälso- och sjukvårdssystem är i första hand utformat för att hantera kortvariga och akuta sjukdomstillstånd. Systemet behöver bli bättre på att hantera långvariga och kroniska sjukdomar. Förebyggande insatser och ökad samverkan med andra samhällssektorer behövs, liksom en ökad tvärprofessionell samverkan mellan exempelvis sjuksköterskor och läkare, säger Anna Nergårdh. Hon är specialistläkare i kardiologi och internmedicin, och leder nu regeringsutredningen ”God och nära vård – En primärvårdsreform”, som ska lämna sitt slutbetänkande i mars 2020.
– Framtidens patienter förväntar sig en hälso- och sjukvård som hänger ihop, där olika enheter kommunicerar med varandra. Det innebär förändrade arbetssätt för alla som arbetar inom vården. I dagsläget får enskilda medarbetare ofta lösa situationer som inte hanterats på en strukturell nivå, som att hitta platser för patienter som sökt sig akutsjukvården trots att de egentligen skulle få bättre hjälp på en annan vårdnivå. Primärvården är i grund och botten attraktiv för läkare och sjuksköterskor, men många lämnar den eftersom de upplever arbetssituationen som ohållbar, säger Anna Nergårdh.
Omstrukturering krävs
Regeringsutredningens viktigaste uppdrag är att föreslå en omstrukturering av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som hittills fokuserat mycket på sjukhusvård. Anna Nergårdh påpekar att det här rör sig om en internationell förändringsprocess. WHO är en av de aktörer som lyfter fram den nära vårdens betydelse, vilket kräver ett ökat fokus på primärvården som den första linjens vård.
Eftersom svensk sjukvård består av en komplex organisation med myndigheter och tjugoen landsting och regioner innehåller delbetänkandet förslag som vänder sig till såväl statliga som regionala och kommunala aktörer.
Omfördela kompetens
– Det handlar om att omfördela och tillgängliggöra kompetens i primärvården, som bland annat behöver fler specialistläkare och specialistsjuksköterskor, inte minst distriktssköterskor. Samtidigt behöver samverkan mellan vårdformerna stärkas, vilket innebär att specialisterna inte nödvändigtvis behöver befinna sig fysiskt i primärvården, säger Anna Nergårdh.
– De som beslutar om primärvården bör ta till sig samtliga eller åtminstone merparten av våra förändringsförslag för att transformationen till framtidens primärvård ska bli framgångsrik. För att möjliggöra en långsiktig och hållbar förändring räcker det inte att ta till sig lösryckta delar av utredningens förslag. Det är också avgörande att låta förändringsprocessen ta tid samt att involvera primärvårdens professioner i den. Min förhoppning är att delbetänkandets förslag ska diskuteras flitigt bland hälso- och sjukvårdens medarbetare, inte minst eftersom primärvårdens framtid verkligen är ett ämne som engagerar många och berör hela samhället, säger Anna Nergårdh.
• Förtydligad möjlighet till fast läkarkontakt. Utredningen föreslår att patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården förtydligas. Detta är avgörande för befolkningens fortsatta förtroende för primärvården.
• Effektivare administration. Det kan finnas anledning att se över förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering på förordningsnivå. Verksamhetschefer inom vården bör se till att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. En journalanteckning signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder.
