Svensk vård fortfarande stark – men jämförelse bör ses med försiktighet
I ett kvalitetsindex med bland annat överlevnad efter vanliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och bröstcancer ligger Sverige i topp, följt av Norge och Finland på andra respektive tredje plats. Vidare visar SKL:s internationella jämförelse att Sverige lyckats väl med vaccinationstäckning för mässling och har låg antibiotikaförskrivning.
Hög medicinsk kvalitet
– Den nya rapporten visar att den svenska vården har fortsatt bra resultat i vissa viktiga avseenden, jämfört med andra länder vi ofta förhåller oss till, säger Fredrik Westander, utredare på avdelningen för vård och omsorg på SKL. Han tillägger dock att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, då utfallet beror på vad man väljer att titta på och det ofta är svårt att värdera datakvaliteten.
– Tyngdpunkten i rapportens index ligger på klassiska resultatmått inom stora sjukdomsgrupper. Här hamnar svensk sjukvård ofta högt, vilket kan bero på att vi har en stark tradition av kvalitetsuppföljning, med nationella riktlinjer och kvalitetsregister på stora sjukdomsgrupper som hjärtinfarkt, stroke och inom cancervård, fortsätter han.
Väntetider svårjämförbara
Vad gäller frågan om ökande väntetider har Sverige ofta rankats lågt – inte minst i enkätundersökningar där befolkningen eller patientorganisationer tillfrågats. I en jämförelse mellan nio av länderna om väntetider till sex vanliga operationer, däribland hjärtkirurgi, operation vid prostataförstoring och grå starr toppar Nederländerna listan, följt av Danmark och Italien. Här hamnar Sverige på en fjärdeplats och Norge sist. Men en granskning som Sjukhusläkaren gjort visar att påståendet stämmer dåligt, då sifforna från OECD:s databas har olika startdatum som gynnar Sveriges position.
– Det är svårt att dra egentliga slutsatser utifrån mätningarna av väntetider, dels för att det finns för lite data från OECD och dels för att länderna rapporterar på olika sätt.
– Utifrån våra inhemska mätningar kan vi se att Sverige har haft en negativ utveckling med förlängda vårdköer de senaste åren och här finns uppenbart flera utmaningar.
Varför gör SKL den här typen av jämförelser?
– Även om jämförelserna är grova och datakvaliteten svårbedömd, ger rapporterna överblicksbilder av hur vårt sjukvårdssystem fungerar. Om vi kraftigt skulle avvika på något område, som kostnader eller dödlighet, så kan jämförelserna sätta fingret på viktiga problem eller goda utfall.
