Psykiatrin kombinerar medicin och komplex humanism

Psykiatrin är en medicinsk specialitet i skärningspunkten mellan vetenskap och humanism, där det fortfarande finns mycket kvar att utforska. Utöver klinisk psykiatrisk verksamhet med flera generella och specialiserade inriktningar kan psykiatriker även ägna sig åt forskning eller utvecklas i en ledande roll.

– Psykiatrin har gradvis präglats av minskade resurser och ökade krav på effektivitet, vilket ibland gör det svårt att säkerställa och upprätthålla ett humant omhändertagande. Det finns dock en stark kärna av professionalism, kreativitet och uthållighet i psykiatrins yrkeskårer. De bär verksamheten framåt, även under svåra omständigheter, säger Jonas Eberhard, psykiater vid Skånes universitetssjukhus, forskare och ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen.

Samlat tillstånd
Mycket av det arbete som tidigare utfördes i sjukvården har gradvis övergått till socialtjänsten. Psykiatrin fokuserar numera ofta på de medicinska aspekterna, medan socialtjänsten ansvarar för de sociala och sysselsättningsmässiga aspekterna av patientens liv. Många patienter faller mellan stolarna i glappet mellan sjukvård och socialtjänst. Jonas Eberhard anser därför att det vore relevant med mer forskning med fokus på de mjuka aspekterna av psykiatrisk vård och omhändertagande.
– Psykiatrikerns roll är att överblicka tillgängliga behandlingsresurser, ta huvudansvar för diagnostik och vårdplanering samt att koordinera behandlingen med externa aktörer, exempelvis socialtjänsten. En viktig uppgift är också att se till patientens samlade medicinska tillstånd. Psykiatrin öppnar upp för en bred karriär inom klinik, forskning, undervisning och ledarskap, säger Jonas Eberhard.

”Psykiatrin öppnar upp för en bred karriär inom klinik, forskning, undervisning och ledarskap.”

Attraherar flest
32 procent av läkarna arbetar redan inom eller kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning. 76 procent av dem kan tänka sig att arbeta i vuxenpsykiatrin. Motsvarande siffra för BUP är 33 procent. Intresset för rättspsykiatrin och beroendevården är lite lägre, 21 respektive 16 procent.
– Vuxenpsykiatrin är det i särklass största psykiatriområdet, vilket kan bidra till att flest läkare intresserar sig för det. Rättspsykiatrin och även beroendevården kan upplevas som nischade och det kan även förekomma en del fördomar kring beroendevård. Det är samtidigt glädjande att 32 procent betraktar psykiatrin som en intressant specialistinriktning, säger Jonas Eberhard.
– Psykiatrins framtid kommer att kräva ett tydligare fokus på långsiktig återuppbyggnad av resurser, förbättrade arbetsvillkor och ett större erkännande av det komplexa och humanistiska arbete som psykiatrin innebär. Vi behöver också fortsätta utveckla samarbetet mellan olika vårdnivåer och mellan psykiatrin och samhällets övriga stödfunktioner, för att skapa verkligt hållbara vårdstrukturer, säger Jonas Eberhard.

Efterlyser kunskapscentra
Han upplever i dagsläget en ökad konsensus mellan psykiatrins yrkesgrupper kring vilka evidensbaserade, effektiva och mätbara behandlingsmetoder som i första hand bör tillämpas, men betonar samtidigt vikten av att inte glömma bort individen.
– Ibland kan strävan efter effektivitet och mätbarhet ske på bekostnad av det individuella perspektivet, vilket bland annat kan få effekter när det gäller medicinering och suicidriskbedömning. Den långa traditionen av att psykiatriker provar sig fram med olika behandlingsmetoder har nästintill utplånats eftersom direktiven kring att enbart använda evidensbaserade metoder har blivit betydligt striktare, säger Jonas Eberhard, som efterlyser psykiatriska kunskapscentra knutna till universitetssjukhus där man på ett strukturerat sätt ges möjlighet att prova nya behandlingsmetoder.

Annons