Akutsjukvården behöver fler specialister och tydligare uppdrag
Två tredjedelar av läkarna kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det känns förstås positivt, då behovet av specialistläkare i akutsjukvård är stort. Samtidigt varierar definitionen av akutsjukvård beroende på vem man frågar, så det är inte säkert att alla dessa läkare kan tänka sig att arbeta på en akutmottagning, säger Arin Malkomian, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård och sedan 2015 specialistläkare i akutsjukvård.
Akutsjukvårdens främsta utmaning är just bemanningen. Specialistläkare i akutsjukvård blev en basspecialitet först 2015, dessförinnan var det en kompletterande specialitet. Det är med andra ord en ung specialitet som växer snabbt.
Stort behov av specialistläkare
– I dagsläget finns det uppskattningsvis 250 aktiva specialistläkare i akutsjukvård runtom i Sverige, men det behövs drygt 1 500. Det finns bara en akutmottagning i Sverige som uteslutande bemannas av specialistläkare i akutsjukvård. Övriga akutmottagningar bemannar i varierande utsträckning enligt sedvanligt jourläkarsystem där exempelvis underläkare ofta bemannar akutmottagningarna delar av dygnet. Svensk Förening för Akutsjukvårds målsättning är att samtliga läkare som arbetar på akutmottagningarna på sikt ska vara specialiserade mot just akutsjukvård, säger Arin Malkomian.
Han betraktar det som en utmaning att andra kliniker inte vill lämna ifrån sig de traditionella jourlinjerna till specialistläkarna i akutsjukvård. Det bidrar i sin tur till att färre akutsjukvårdsspecialister kan utbildas att bemanna akutmottagningarna.
Mer definierat uppdrag
– Gränserna mellan andra medicinska specialiteter, exempelvis mellan kirurgi och medicin, är tydlig. Akutsjukvården saknar de klara gränsdragningarna, så akutmottagningens uppdrag varierar mycket mellan sjukhusen. Svensk Förening för Akutsjukvård kommer därför under 2019 att lansera en rekommendation för hur gränsdragningarna bör se ut. Hela sjukvården och patienterna skulle vinna på ett mer definierat uppdrag, säger Arin Malkomian.
Han anser även att läkares generella kännedom och kunskap om akutsjukvård som specialitet bör öka.
– Vår kärnkompetens är att göra en akut initial och symtombaserad bedömning av patienten, att genomföra differentialdiagnostik samt stabilisering av patienten. När patienten passerat det akuta stadiet är andra specialister bättre på att bedöma vilken typ av vård de behöver, säger Arin Malkomian.
Nära vård kan avlasta
Han anser att utbyggnaden av den nära vården genom primärvårdens utökade uppdrag kan få positiva effekter för akutsjukvården. Primärvårdens utbyggnad kan avlasta akutsjukvården och gör det exempelvis möjligt att skriva ut patienter tidigare eftersom primärvården då kan hantera snabba uppföljningsbesök.
– När den nära vården byggs ut kan den avlasta akutsjukvården, vilket gör att akutsjukvården kan fokusera sina resurser där de behövs som allra mest, säger Arin Malkomian.
