Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården
Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.
Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.
AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.
Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.
Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.
