Vad går fel inom svensk sjukvård? Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system.
Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär.
Personalpolitik och löner
Hårda ord beskriver sjukvården: ”Systematiskt förfall av offentlig vård vad gäller utveckling, utbildning och personalpolitik.” ”Jag och mina kollegor känner oss maktlösa.” Man menar att arbetet, med kravet från politikerhåll på större tillgänglighet, är oerhört stressande och ohållbart på sikt. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket.
Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal.
Felaktig styrning
Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. ”Antalet vårdande anställda minskar procentuellt jämfört med administrativ personal.” Det är för många politiska administrativa beslut som styr sjukvården.
Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön. Det är inte rimligt att läkare ska ringa och jaga vårdplatser istället för att ta emot en ny patient. Bristen på vårdplatser är ett stort problem enligt många: lokaler finns men personal som kan ta hand om patienterna på avdelningarna finns inte.
Resurser saknas
Resurserna är för små för den växande befolkningen, som blir äldre, sjukare, har fler kroniska och allvarliga sjukdomar. Det används för mycket resurser till ”vård” av friska unga människor istället för de som verkligen behöver vård, men som inte är så högröstade.
Synpunkter ges också på att för mycket privatiseringar leder till att landstinget får åtgärda det som de vinstdrivande företagen inte klarar. Hyrpersonal både sänker kvaliteten och sätter det kontinuerliga förbättringsarbetet på undantag, samtidigt som det kostar mer. Digitala läkare tar resurser från den offentliga vården.