I oktober 2019 släppte Sveriges företagshälsor en omfattande forskningsrapport. Liksom många tidigare studier visade rapporten starka samband mellan arbetsmiljö och personlig hälsa, vilket återigen sätter strålkastaren på det stora behovet av fler företagsläkare.
Antalet företagsläkare är oerhört få och det saknas fortfarande statlig finansiering för utbildning av nya specialister. Trots bristen på läkare med rätt kompetens har Arbetsmiljöverket annonserat ökade krav på arbetsmiljökontroller, vilket riskerar att leda till långa köer och bli en mycket dyr historia.
– Ibland undrar jag om det är så här staten vill ha det. Att utbilda en arbetsmedicinare kostar minst en miljon kronor och en sådan kostnad är svår för en liten kommun eller ett företag att bära, konstaterar Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor.
Statligt uppdrag saknas
Han berättar att det hela tiden strävas efter nya, innovativa sätt att driva utvecklingen av arbetsmedicin, med goda resultat, men så länge finansieringen uteblir spelar det ingen roll hur bra förslagen är.
– I dagsläget finns enbart åtta stycken arbets- och miljömedicinska kliniker för praktikplatser för företagsläkare. Orsaken är att landstingen inte har något uppdrag att utbilda arbetsmedicinare. Trots detta arbetar vi intensivt för att skapa kunskapspåfyllnad ihop med klinikerna och bistå dem för att de ska kunna minimera sin insats i förhållande till resultat.
Skulle ge samhällsvinster
Avsaknaden av statliga initiativ blir desto mer förvånande då man tittar på de samhällsvinster företagshälsovården kan bidra till. Förutom det preventiva arbetet, som leder till minskad belastning av primärvården, tenderar personer med tillgång till företagshälsovård vara sjukskrivna under kortare perioder än andra och behovet av återbesök är inte lika stort.
– Vår rapport ”Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför?” visar tydliga samband mellan arbetsmiljö och hälsa. Skulle branschen kompetensförsörjas på rätt sätt skulle vi ha en friskare befolkning som får en bättre ålderdom samtidigt som de lever och orkar jobba längre. Samhällsvinsterna skulle vara enorma och det är något vi verkligen hoppas att vår nya arbetsmarknadsminister kommer att uppmärksamma, avslutar Peter.