Coronapandemin har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på digitala vårdmöten och har på många sätt fungerat som en katalysator för digital vård på distans. Utvecklingen kommer sannolikt att ge långsiktiga effekter som bland annat resulterar i en mer ”digifysisk” vård.
83 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. 86 procent anser att digital vård på distans har fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin och 88 procent kan själva tänka sig att ha patientsamtal på distans.
– Det är roligt att fler läkare är positiva nu jämfört med tidigare. Andelen läkare med egna erfarenheter av patientmöten på distans har förmodligen ökat explosionsartat under coronapandemin, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Han är styrelseledamot i E-hälsoläkarna och specialistläkare i internmedicin.
Mer digifysisk vård
– Den utveckling av digital vård som annars skulle ha tagit fem år har nu ägt rum på ett par månader. Jag är övertygad om att efterfrågan på digitala vård på distans kommer att vara fortsatt hög även efter coronapandemin, säger Tobias Perdahl.
En utmaning för framtidens digitala vård är enligt honom att man behöver hitta ett långsiktigt hållbart ersättningssystem som gör det ekonomiskt försvarbart för vårdgivare att exempelvis kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Han tror att fler aktörer kommer att kombinera digital och fysisk vård, eftersom det digitala patientmötet kan ofta behöva kompletteras med ett fysiskt möte, som provtagning.
– Den typen av undersökningar kommer i ökad utsträckning att kunna genomföras av exempelvis apotekspersonal, säger Tobias Perdahl.
”När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård”
Självmonitorering nästa steg
– Det är glädjande att fler läkare är positivt inställda till den digitala vården. Utvecklingen började redan innan corona, men pandemin har gjort att den verkligen fått fart, säger Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Han är medlem i SFAM:s patientsäkerhets- och kvalitetsråd, expert och sakkunnig åt Socialstyrelsen och senior rådgivare åt Cuviva AB.
Han betraktar videomöten med patienter som ett första steg i den digitala vården. I nästa steg kommer även självmonitorering, att patienten gör mätningar själv på hemmaplan, till exempel mäter sitt blodtryck.
– När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård eftersom läkarna då kan ägna mer tid åt de svårast sjuka patienterna. Forskning visar även att livskvaliteten ökar och andelen sjukhusinläggningar minskar med distansmonitorering, säger Christer Rosenberg.
Klara fler vårdkrävande
Han tror att den nuvarande utvecklingen av digital vård är här för att stanna, eftersom läkare och patienter mer och mer upptäcker fördelarna med distansvård, men även av demografiska skäl.
– Antalet individer som är 80+ och har ett stort vårdbehov kommer att öka med 50 procent de kommande tio åren enligt SCB, vilket innebär att läkare behöver kunna träffa fler patienter digitalt för att kunna ge en god vård till samtliga, säger Christer Rosenberg.
En utmaning är enligt honom att patientdatalagen och kommunallagen begränsar samverkan över myndighetsgränserna.
– Ytterligare en utmaning är traditionen i att sjukvården vet vad som är bäst för varje enskild patient. När distansvården fortsätter att utvecklas bör sjukvården vara beredd att göra patienten mer delaktig och lämna över ett större ansvar till patienten för dennes egen hälsa, med stöd av vården, avslutar han.
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.