Vårdplatsbristen allvarlig

9 av 10 läkare anser att vi har för få vårdplatser för ett normaltillstånd i Sverige i förhållande till antalet invånare. Vårdplatsbristens konsekvenser innebär utmaningar i strävan efter att ge fullgod vård till samtliga patienter, även i ett normaltillstånd.

Undersökningsresultatet är inte förvånande med tanke på att Sverige har betydligt färre vårdplatser än andra OECD-länder. Slutsatsen är att Sverige dessvärre står sig dåligt i jämförelse med andra länder vad gäller antalet vårdplatser per invånare, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus.
Anledningen till att antalet vårdplatser är relativt få i den svenska sjukvården är, enligt Johan Styrud, att regionerna successivt har minskat antalet vårdplatser i drygt tio års tid. Minskningen innebär också att man nu saknar buffert vad gäller skyddsutrustning och läkemedel, något som självklart fått mycket kännbara effekter i samband med Coronapandemin.

”Det främsta skälet till den successiva neddragningen är förmodligen att man velat spara pengar”

Improviserat fram lösningar
– Det främsta skälet till den successiva neddragningen är förmodligen att man velat spara pengar. Många regioner har anlitat externa konsulter och inte lyssnat på vårdpersonalen i tillräckligt hög utsträckning, vilket förstås innebär att det medicinska perspektivet inte varit tillräckligt representerat i beslutsfattandet, säger Johan Styrud.
I samband med en katastrofsituation resulterar neddragningarna i att vårdpersonalen tvingas improvisera fram lösningar för att få fram fler vårdplatser där behoven är som störst.
– Personalen och sjukhusledningarna har ansträngt sig till det yttersta för att lösa situationen under Coronapandemin. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket personalen orkar. Det här är inte långsiktigt hållbart, säger Johan Styrud.

Medicinsk kompetens måste styra
En viktig åtgärd för att vi ska ha en tillräckligt hög vårdplatskapacitet, både i en normalsituation och i en katastrofsituation är, enligt Johan Styrud, att inte ständigt köra på högsta växeln.
– Man måste tillåta sjukvården att hålla ett något lägre tempo ibland, helt enkelt släppa in lite mer luft i systemet. Min förhoppning är att politiker som tidigare anlitat konsulter som fattat beslut om sjukvården utan att ge vårdpersonalen inflytande får en tankeställare under Coronapandemin. Det kan öppna för ett beslutsfattande som i ökad utsträckning baseras på medicinsk kompetens och verksamhetskompetens. Det kommer att krävas pengar för att vända situationen. Det kan ta flera år innan sjukvården är tillbaka i ett normalläge igen, i synnerhet med tanke på den vårdskuld vi bygger upp under Coronapandemin. Det går inte att spara sig ur detta, säger Johan Styrud.

Vad anser du om antalet vårdplatser (för ett normaltillstånd) i Sverige i förhållande till antalet invånare?

Annons