AI kan göra stor nytta i den kliniska vardagen
– AI, artificiell intelligens, kommer att införas i vården, det är bara en fråga om när. Om inte vi doktorer lär oss tekniken kommer andra professioner att ta taktpinnen och ge oss modeller vi inte har kontroll över, säger Ola Hjelmgren, överläkare inom klinisk fysiologi som forskar om AI i vården.
Ola Hjelmgren, specialist i klinisk fysiologi och bild- och funktionsmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, kom tidigt in på att använda datorstöd för viss kvantifiering i bilder.
– I början handlade det om mer traditionella metoder där datorn programmerades för att lösa en specifik uppgift. Hela fältet tog ett stort kliv framåt när vi fick tillgång till neurala nätverk som möjliggör maskininlärning, där datorn själv bygger modeller och använder dem för att lära sig lösa uppgifter med hjälp av insamlade data.
Det stora problemet med dessa modeller är att de blir bra på bara precis det som man tränar dem på, de blir väldigt smala.
Screening, triagering, bedömning
– AI-modeller lämpar sig bäst för tydliga uppgifter som för en människa tar lång tid att utföra och kräver koncentration. Vi ser redan idag exempel på AI-modeller som används för screeningbedömningar. Triagering, bedömning av remisser och lotsning till rätt undersökning kan vara andra framtida användningsområden, säger Ola Hjelmgren.
En uppenbar risk med AI i vården är att det tas felaktiga beslut på grund av felaktiga modeller.
– Det vi ser nu är mycket smala modeller som kan titta på en specifik sorts röntgen och säga kanske si eller så. Men om vi på allvar ska använda AI i vården måste vi kunna utvärdera modellerna strukturerat, och utvecklingen har ännu inte kommit dithän. Men AI är en teknik som ligger runt hörnet och det är viktigt att vi doktorer lär oss att använda och utvärdera modellerna som AI kommer att generera.
”Det är sedan länge bevisat hur stor potential AI har inom vården.”
AI är inte magi
Claes Lundström som är professor vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering vid Linköpings universitet, forskningschef på Sectra och även har i uppdrag att leda Medtech4Healths AI-arena AIDA, är inne på samma spår.
– Det är sedan länge bevisat hur stor potential AI har inom vården i allmänhet och bildmedicin i synnerhet. Men än så länge är det förvånansvärt lite av den utveckling som skett på forskarsidan som nått ut till verksamheten. Klivet från laboratorium till klinik är ett svårt steg för all medicinteknik, men ännu svårare för AI eftersom det är helt nytt.
Claes Lundström påpekar att hypen kring AI visserligen varit bra för intresset, men till viss del har den även varit bromsande eftersom tekniken har fått ett nästan magiskt skimmer.
– AI är inte magi utan en kraftfull teknik som rätt använd kan göra stor nytta i den kliniska vardagen.
Vården måste ta taktpinnen
För att komma dit menar han, precis som Ola Hjelmgren, att vården måste ta taktpinnen.
– Det duger inte att sitta på läktaren och följa spelet på AI-planen, vården måste bli spelfördelare och tala om för oss tekniker vad de behöver hjälp med – och hur hjälpen ska utformas för att fungera i verksamheten. Detta är en helt annan uppgift än att arbeta fram höga tekniska prestanda som går att publicera i en vetenskaplig tidskrift. Det är självfallet också en komponent i det hela, men långt ifrån allt, avslutar Claes Lundström.
