Begränsa inte den digitala vården

Den största nyttan med fler patientkontakter på distans är att patienterna slipper resa för att ta sig till en läkare. Som läkare får man dessutom en annan helhetsbild av patienten när man bjuds in till ett digitalt möte i deras hemmiljö. Det anser Sofia Ernestam, verksamhetschef på Akademiskt Specialistcentrum i Stockholm.

– Distanskontakterna och de digitala vårdkontakterna har ökat i snabb takt sedan coronapandemin bröt ut. I vår verksamhet hanteras numera så många patientbesök som möjligt på distans. Vi har utvecklat chattfunktioner och videolösningar och andelen distanskontakter ökade inom loppet av ett par dagar från 55 till 85 procent. Vi hade stor hjälp av appen Alltid Öppet, som Region Stockholm utvecklat, redan innan pandemin bröt ut. Den breddinfördes under pandemin, vilket underlättade en snabb omställning, säger Sofia Ernestam, specialistläkare i reumatologi, som har arbetat med e-hälsoutveckling sedan 2012, och även är ansvarig för e-hälsokurser för läkare på Karolinska Institutet.

Ersättningen för digitala besök
Hon anser att ersättningsmodellerna för digitala vårdbesök behöver utvecklas och betonar samtidigt vikten av att den regiondrivna vården håller jämna steg med den privata vårdens digitaliseringsutveckling. Sex av tio läkare är positiva till att ha fler patientkontakter på distans, via video, telefon eller digitalt.
– Den digitala vården har även inneburit stora framsteg för den jämlika vården. Nu är inte längre geografiska avstånd en begränsning, så alla patienter har samma tillgång till exempelvis specialistvård, säger Sofia Ernestam.

”Det bör vara upp till varje enskild verksamhet att avgöra vilka besök som bör hanteras fysiskt eller digitalt.”

Begränsa inte digital vård
Nybesök och vissa typer av fysiska undersökningar bör i första hand genomföras fysiskt, men utvecklingen av den digitala vården går så snabbt att Sofia Ernestam inte anser att den bör begränsas med generella riktlinjer för vilka patienter som bör hanteras fysiskt respektive digitalt.
– Numera kan man ju genomföra ultraljudsundersökningar och ta blodtryck på distans. Det bör vara upp till varje enskild verksamhet att avgöra vilka besök som bör hanteras fysiskt eller digitalt. Framöver kommer alla medicinska verksamheter att behöva göra noggranna överväganden av när ett fysiskt läkarbesök verkligen är befogat, säger hon.

Bättre digitalt beslutsstöd
Många läkare använder digitala beslutsstöd i sitt arbete. Åtta av tio läkare anser att de skulle ha nytta av bättre, mer integrerade och heltäckande digitala besluts-, kunskaps- och informationsstöd. De kan stödja det förebyggande arbetet genom att exempelvis lägga in automatiska påminnelser när det är dags för olika typer av undersökningar. Det kan förebygga överflödig provtagning och erbjuda ett medicinskt beslutsstöd. Ett heltäckande digitalt informationsstöd kan även hjälpa läkare och andra vårdprofessioner att identifiera tidiga riskfaktorer, och därmed kunna sätta in tidiga insatser för patienter.
– Jag är övertygad om att vi kan ha stor nytta av AI i våra beslutsstöd, men det är viktigt att inkludera juridiska aspekter, och att patientföreningarna får vara med och utforma framtidens digitala tjänster. Vi behöver hitta strukturer för hur vårdens stuprör kan överbryggas med den här typen av digitala tjänster, avslutar Sofia Ernestam.

Använder du idag digitala besluts-, kunskaps- och informationsstöd i ditt arbete som läkare?

Skulle du ha nytta av ett bättre, mer integrerat och heltäckande digitalt besluts-, kunskaps- och informationsstöd i ditt arbete som läkare?

Annons